• 4
  • 5
2009-08-12, 20:43
  #49
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Pentyl
Det r denna radikala klyving (Spaltung) som Freud stter fingret p. Den som talar och den som hr sig tala r inte samma sak.
Jag tror nog nd att det r samma medvetande, nr man talar som nr man hr sig tala. Att samtala r en medveten process. Att man objektifierar sig sjlv genom att hra sig tala betyder inte att det r ett annat medvetande.

Sen har man ett annat medvetande nr man lyssnar (p en inspelning av sig sjlv till exempel) n nr man talar (p en paneldebatt till exempel), men dessa medvetanden r inte i spel samtidigt.

Eller har jag missfrsttt ngot nu?
Citera
2009-08-12, 23:15
  #50
Medlem
bollen_1s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av yidaki
P ett plan mste man vara medveten om sig sjlv nr man talar med andra, annars skulle det inte finnas ngon som talar med andra. Om man inte vet vem man sjlv r, i relation till andra, s fr man existentiell ngest.

Nr man tnker p sig sjlv s objektifierar man sig sjlv, man stter sig sjlv i ett andra eller tredje personsperspektiv. Den reflektionen kan anvndas fr att rationalisera sitt beteende i en situation, men d sker det i efterhand. Till exempel, "vad feg jag var som inte gjorde s" eller "vad dligt av mig att jag gjorde s". Det r samma sak som nr man talar om att ngon r irrationell eller ond.

Det krvs ett ego/ett sjlv fr att tnka,
s vem r det som tnker dessa tankar t en medan man pratar p en fest?

Hmm, kanske om du kan ge ett mer specifikt exempel...

Vad att det skulle behva va ngon annan som tnker dessa tankar, det r en del av ditt medvetande.

Det knns som om vi pratar om helt olika saker. Definera vad du menar med undermetvetande(som enligt dig inte finns) och omdevetenhet.
Citera
2009-08-13, 00:16
  #51
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av bollen_1
Vad att det skulle behva va ngon annan som tnker dessa tankar, det r en del av ditt medvetande.

Det knns som om vi pratar om helt olika saker. Definera vad du menar med undermetvetande(som enligt dig inte finns) och omdevetenhet.
Jag vet inte om jag missfrstod vad du sa tidigare, men att man har "tankar om sig sjlv" undermedvetet som pverkar vad man gr och tnker i situationer dr man inte tnker p sig sjlv medvetet, lter som att man har flera 'jag' som tnker samtidigt. Men svitt jag vet, s r det bara jag hr s att sga.

Omedveten r man om allt man inte r medveten om. Det kan vara saker man var medveten om tidigare man som man sllat bort/glmt bort, men det kan ocks vara saker man lser in som en del av ens medvetande hr och nu. Till exempel kan jag vara omedveten om att en kompis r ledsen nr jag stller mig och berttar en massa skmt, ngot som jag senare kan bli medveten om (genom till exempel kompisens reaktion, eller min egen frmga att stta mig in i kompisens perspektiv). Sen kan jag tro att jag var omedveten, fastn jag egentligen inte visste/inte frstod/var ouppmrksam. Att man sger att man gjorde eller tnkte p ngot omedvetet i en situation dr man egentligen inte var omedveten, r att anvnda det omedvetna som en slags slasktratt fr saker man inte kan frklara/frst. Det finns med andra ord en socialkonstruktionistisk aspekt till vad som kallas fr det omedvetna, som man br srskilja frn snt man "verkligen" r omedveten om. Sen kan man ena sidan inte vara medveten om allt hela tiden, och det r ju ngot av ett problem. Men d fr man skilja p det psykologiska och det fenomenologiska. Fr det r ju inte konstigt att man r omedveten om det som hnder p andra sidan jordklotet (ven om man p ngot kaosteoretiskt plan skert kan ta in information indirekt om detta, ungefr som hur sinnet kan utifrn otillrckliga sinnesintryck skapa OBE's -- http://en.wikipedia.org/wiki/Out-of-...ke_experiences ).

Undermedvetet, vet jag inte riktigt hur jag ska definiera. Under, det medvetna. Ett medvetande under det medvetna. Det lter som att det skulle ha gra med den primala delen av hjrnan, en sociobiologisk frklaringsmodell. Eller en del av ens sjl, en mer religis frklaringsmodell. Och filosofiskt sett kan man tala om en homonculus. Men jag frstr inte varfr man skulle behva tala om ett undermedvetet. -- http://en.wikipedia.org/wiki/Homuncu...osophy_of_mind
Citera
2009-08-13, 01:00
  #52
Medlem
adequates avatar
Ngra dagar gammal OT-harang om Skogsturken raderad.

/Mod

Citera
2009-08-13, 14:08
  #53
Medlem
bollen_1s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av yidaki
Jag vet inte om jag missfrstod vad du sa tidigare, men att man har "tankar om sig sjlv" undermedvetet som pverkar vad man gr och tnker i situationer dr man inte tnker p sig sjlv medvetet, lter som att man har flera 'jag' som tnker samtidigt. Men svitt jag vet, s r det bara jag hr s att sga.

Omedveten r man om allt man inte r medveten om. Det kan vara saker man var medveten om tidigare man som man sllat bort/glmt bort, men det kan ocks vara saker man lser in som en del av ens medvetande hr och nu. Till exempel kan jag vara omedveten om att en kompis r ledsen nr jag stller mig och berttar en massa skmt, ngot som jag senare kan bli medveten om (genom till exempel kompisens reaktion, eller min egen frmga att stta mig in i kompisens perspektiv). Sen kan jag tro att jag var omedveten, fastn jag egentligen inte visste/inte frstod/var ouppmrksam. Att man sger att man gjorde eller tnkte p ngot omedvetet i en situation dr man egentligen inte var omedveten, r att anvnda det omedvetna som en slags slasktratt fr saker man inte kan frklara/frst. Det finns med andra ord en socialkonstruktionistisk aspekt till vad som kallas fr det omedvetna, som man br srskilja frn snt man "verkligen" r omedveten om. Sen kan man ena sidan inte vara medveten om allt hela tiden, och det r ju ngot av ett problem. Men d fr man skilja p det psykologiska och det fenomenologiska. Fr det r ju inte konstigt att man r omedveten om det som hnder p andra sidan jordklotet (ven om man p ngot kaosteoretiskt plan skert kan ta in information indirekt om detta, ungefr som hur sinnet kan utifrn otillrckliga sinnesintryck skapa OBE's -- http://en.wikipedia.org/wiki/Out-of-...ke_experiences ).

Undermedvetet, vet jag inte riktigt hur jag ska definiera. Under, det medvetna. Ett medvetande under det medvetna. Det lter som att det skulle ha gra med den primala delen av hjrnan, en sociobiologisk frklaringsmodell. Eller en del av ens sjl, en mer religis frklaringsmodell. Och filosofiskt sett kan man tala om en homonculus. Men jag frstr inte varfr man skulle behva tala om ett undermedvetet. -- http://en.wikipedia.org/wiki/Homuncu...osophy_of_mind

Ja jag r lngt ifrn en expert eller ens lekman p omrdet. Men fr mig har undermedvetenhet en koppling till minnet/knslor och medvetande till just det du fr tillfllet r fokuserad p. Allts menade jag att du i t.ex en konversation inte riktigt r medveten om precis allt som hnt dig och allt du lrt dig igenom livet. Men det finns ju nd dr i din hjrna och pverkar ditt beteende.
Citera
2009-08-14, 06:23
  #54
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av bollen_1
Ja jag r lngt ifrn en expert eller ens lekman p omrdet. Men fr mig har undermedvetenhet en koppling till minnet/knslor och medvetande till just det du fr tillfllet r fokuserad p. Allts menade jag att du i t.ex en konversation inte riktigt r medveten om precis allt som hnt dig och allt du lrt dig igenom livet. Men det finns ju nd dr i din hjrna och pverkar ditt beteende.
Jag vet inte om man kan definiera personlighet som undermedveten eller medveten p det sttet. Om man mste vlja s skulle jag nog sga att man r omedveten om det, men om ngot kan sgas vara undermedvetet s r det nog detta.

Knslor r annars mer medvetna n vad man kan tro. Inte s att man alltid vljer vad man vill knna, men det r heller inte s att man r ett offer fr en massa ofrivilliga vgor av knslosvall. Fr att ta en extrem, s r jag nog av den uppfattningen att man mer eller mindre vljer vem man lskar.

Det finns en jobbig grns mellan det psykologiska och det kulturella, nr man talar om personlighet, minne och knslor. Man kan se det som enbart psykologiska (individuella) aspekter, men man kan ocks se det som kulturella (kollektiva) aspekter. Psykologiskt kan man tala om det medvetna, det omedvetna och det undermedvetna. Men kulturell personlighet, kollektiva minnen och socialt konstruerade knslor har nog inte mycket med olika medvetandegrader att gra. Man skulle till exempel kunna kalla ens arbetarklasspersonlighet fr en omedveten (eller undermedveten) pverkan i sociala situationer, men d talar man inte om psykologi lngre anser jag.

Sen finns det korskulturell psykologi och psykologisk antropologi, s grnsen r inte s klar man kan vilja. Till exempel kan man tala om intra-psykiska och extra-psykiska synstt p Sjlvet. Dr vi i vr kultur ser p Sjlvet som begrnsat till den enskilda individens kropp och tankar, finns det andra kulturer som expanderar synen p Sjlvet till slktingar och ibland till och med andar och frfder. Sdana hr aspekter har stor inverkan p hur vi uppfattar vrlden, hur vra medvetanden ser ut.

Men jag kan nd inte se nyttan i att ha begreppet det undermedvetna, om det inte r s att vi skapar nyttan ocks.
Citera
  • 4
  • 5

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in