Levercancer, hur lång tid kvar?

Snart har det gått 1 år och jag förstår vad folk menar med att tiden läker alla sår. I början kände jag mig lite vilsen men man kommer in i sin vardag rätt fort och glömmer bort vad som har hänt. Lite skuldkänslor över det får man givetvis men så är det bara.

Vad läkare säger kommer jag nog inte ta på för stort allvar i framtiden, 2 veckor när de förutspådde några månader..ja, vad ska man säga? Cancer är nog ett av de jobbigare sätten att gå bort på, själva döden och begravningen för en utomstående är inte så jobbig men väntan på samtalet från sjukhuset var riktigt jobbigt! Varje gång telefonen ringde stelnade alla och bara väntade..

Jag, min morbror och min kusin (killarna) som nog förväntades ta det hela bäst måste jag säga tog det värst. Tjejerna var lugna medan killarna spreds ut lite, kanske för att vi skämdes eller för vi hanterade det bäst på det viset? Jag besökte min morfar ensam dagen innan han dog, han var "medvetslös" då eller sov djupt iaf och när jag rörde honom var han nästan iskall och då släppte allt, grät ut som jag aldrig gjort och det var det. Jag visste att det var nära och ville inte ens se honom så svag. Jaja..hellre dö i en olycka än i cancer. Allt förutom cancer.

Min mormor är helt förändrad efter hans bortgång. Utåt har hon blivit mycket, mycket mer social - hon åker runt och träffar släkt i hela Polen, handlar otroligt mycket då hon fick kontroll på hela ekonomin när han gick bort men privat så knapprar hon väldigt många piller och håller sig levande på det viset hemma. Alla förändras på sitt sätt, vi lever iaf - det kan alla vara glada över för vår tid närmar sig också. Ska iaf åka över om 1 månad och besöka hans grav och vara med min mormor.

Ja, så har det gått ett år. Och du har fått uppleva hur olika vi människor reagerar. Jag upprepar sen förra året att det är viktigt att låta sorgen få plats i livet vid så här stora förluster som en älskad anhörigs bortgång.
Din mormor har också låtit livet gå vidare. Skönt hon har anhöriga och vänner som finns för henne nu. Och att hon orkar ta kontakter utåt. För övrigt så har dom flesta i hennes ålder en del krämpor som kräver medicin.
Fint att du ska åka ner till henne snart. Det betyder säkert mycket för henne! Hoppas ni får en fin period tillsammans!
Varma hälsningar Eliza

Fan vad sorgligt allt detta är. Cancer är förfärligt.


Jag beklagar.

Ochändå kan man ju faktiskt bestämma själv om man ska få den eller inte - eller i alla fall göra så att det är mkt otroligt, och faktiskt bekämpa den framgångsrikt om man vill göra sig besväret.

Min faster dog nyss, hon hade en lungtumör med hosta som dök upp 2007, jag tog henne hem till mig och gav henne mkt ekologiska grönsaker etc, och inget mer hördes av den, i september 2009 togs hon in på äldreboende med 'mat' passande för soptunnan, och mkt riktigt så fick hon en dödsdom till - och svår hosta - i början av Januari 2010. Jag plockade hem henne på nytt, hostan försvann, hon blev pigg som en mört, i början av maj 2010 så satte jag tillbaka henne på boendet, men beordrade personalen att de skulle ge henne den mat jag hade med mig. I juli hade jag inte längre råd med detta, och - oj vad tillfälligheterna kan vara - som av en händelse så fick hon tillbaka sin tumör m hosta, hostade blod i slutet av augusti.

Nu orkade jag inte strida mot väderkvarnar mer, hon dog för några dagar sen i svåra plågor. Nej inte p.g.a. tumören men p.g.a. överdosering av medicin. Tyvärr hade jag fegt smitit iväg då jag led så mkt av att se hur de plågade henne utan att jag kunde göra ett smack. Vill inte tjafsa om detta med FB:s vårdmaffia, vill bara att den som ser detta ska veta att man kan göra mkt själv. Och att hoppet är mycket större än du tror. Detta var LITE jämfört m att min mor var nästan död, men reste sig på 8 veckor och levde friskare än nånsin i 8 år, ända tills 'vården' fick klorna i henne...Man kan kanske inte alltid klara cancer, men detta är bara 2 exempel, jag har sett många fler även om dessa är de som stått mig närmast.

Din 'läkare' blir arg på dig om du ser till att dina kära blir friska på 'fel' sätt, men du bryr dig nog mer om dem än om läkarens ego...

Du är ju bara så inbitet jävla dum din idiot. Sitter med dina folihatt-teorier som saknar allt vetenskapligt bevis och häver ut dig en massa dynga som kan skada människor. Man har forskat en massa på hur cancer fungerar på en molelkylärnivå t.ex. telomerernas funktion och vet varför och hur en massa olika sorters cancer upkommer. Man har till och med utvecklat ett läkemedel(imatinb) som är specfik för en viss typ av cancer och inhiberar ett enzym som är specifikt för den sortens cancer, men antar att det bara är en konspiration enligt dig.

Så, alla som dör i cancer gör det för att de är lata, och inte vill göra sig besväret att lyssna till din vishet?

Min far dog i cancer för att han var lat?
Hans kompis som levde hela sitt liv på råkost och också dog i cancer var förmodligen ett latarsele?

Inte fan blir man det. Att se patienter hitta strategier (placebo eller icke) för att behandla sig själv är fantastiskt, istället för att lägga över allt på läkarens ansvar. Men och sitta och påstå att morötter botar lungcancer gör mig lite rädd.

Det är fruktansvärt jobbigt att du dyker in i alla dom trådar med dina åsikter! Fattar du inte att du gör sorgen än större för dom som är drabbade och har förlorat anhöriga!

Håll dej till EGNA trådar och låt den som vill ta till sej av dina åsikter där! Tvinga inte på alla andra det dom inte vill ha!
Mvh

Det var inte bara 'morötter'. Men vad skulle det var för KONSTIGT med att om man stärker sitt immunförsvar, så klarar man av att bekämpa cancer bättre? Cancer - och en massa andra sjukdomar har ju faktiskt ökat explosionsartat sedan 1970, om det INTE beror på olika kemikalier och gifter vad beror då ökningen på? Och varför skulle tumören hela tiden växa kvickt så länge hon åt 'vårdens' kemikaliekrubb? Hur kan det komma sig att allt stod still så länge hon åt det som jag sa? Det var ju en tumör som syntes på RÖNTGEN. T.o.m jag anser att vården kan läsa av en röntgenbild.

Och du Eliza - det kan hända att ditt psykosomatiska smetiga BS kan få folk att vältra sig i självömkan, men en vacker dag kanske man blir desperat. Jag hade inte kunnat rädda min mamma från dödlig cancer om jag inte hade hört o sett andra bli botade. Hon skulle levt idag om det inte vore för 'vården'. Dessutom är FB fritt. Att gulla i sorgtrådar hör inte hemma på medicinforum f.ö. Är man så känslig att man börjar grina för att man får höra att vårdenär en usel ide vid svår sjukdom, så ska man kanske inte ens gå ut. F.ö så klarade ju inte vården dessa personer mer än i några veckor, vad USELT...

Nu har jag bara min pappa kvar av mina släktingar som inte kan fightas för sig själva och han är gisslan på ett boende - och jag får slåss mot vidrig vitrock som gör honom dement med alldeles för stora insulindoser. Nåja, jag gjorde ett undantag att aldrig SJÄLV ha med vården att göra för jag var tvungen att operera mitt ljumskbråck. Men ALDRIG mer nu. ALDRIG. Homeopater, Kiropraktorer, Vidarkliniken, självhjälp, zonterapi, Siddans vatten, kost, men ALDRIG mer vanvårds/kemikaliepacket. Vi är GANSKA många som totaldissar er, fler för vart år.

Får vi ett underforum så behöver vi aldrig skriva i samma trådar. Rätt ofattbart att minsta konspirationsforum ska ha underavdelningar men inte här.

Att vården ännu inte fattat hur man blir frisk fr diabetes2, laktosintolerans, glutenallergi, alzheimer UTAN att ta till så radikala kostsystem som extrem Raw, är verkligen patetiskt uselt. Tiotusentals människor har räknat ut det själva...

Jag har aldrig lagt mej i dina råd tidigare.
Att skaffa sej bättre immunförsvar genom hälsosamt leverne anser jag vara helt rätt. Och speciellt för friska människor som vill fortsätta vara friska.

Men tvinga inte på sjuka dina åsikter! Den som är sjuk söker själv efter alla möjligheter och skulle hitta dina egna trådar (om du sätter bra rubriker i synnerhet) Jag tror inte att du skulle hålla dej enbart till ett eget forum ändå, du vill bara väcka uppmärksamhet.

Och vad du gillar mina inlägg rör mej inte det minsta! Dina åsikter om det slår bara mot dej själv och säger väldigt mycket om dej!
Själv fortsätter jag med mina åsikter som jag skrivit här i flertal år. Likväl som du kan göra det i DINA trådar.
Tvärt om är jag glad att dina anhöriga, vänner m.fl. blivit bra! Och beklagar dom som gått bort.

Att vi har en bra sjukvård här som bara blir bättre har jag 30 års erfarenhet av som personal. Den kan du aldrig ändra på!
Däremot vet jag också att många anser sej ha nytta av alternativ medicin vilket jag inte heller har något emot. Det är upp till var och en att ta eget beslut om.
Mvh Eliza

Det viktigaste är att låta alla få kunskapen att det faktiskt finns ett alternativ, när det första alternativet (vilket många tror är det enda) falerar.

Det är bara dumt att avvisa någon bara för att det krockar med ens synpunkter, speciellt arroganta sådana. När det har visat sig för många att det ger resultat när man "alkaliserar" kroppen så vem är du att förkasta detta och säga att man "lägger sig i" ?.

Att sedan många har väldigt svårt för att söka sig till information är ju inget speciellt nytt och ibland måste man trycka det framför näsan på dem för att förstå. Eller åtminstone visa en alternativ väg.
Många lyssnar faktiskt mer på andras resultat än det som bara går att läsa. Speciellt dem som försöker använda hjärnan till att tänka med.

Ta t.ex. Joniserat Vatten. Ja precis tänker du. Men detta är ett riktigt praktexempel på något som är nästan helt okänt för de flesta men är också samtidigt något som alla söker efter. Ett enkelt sätt att bli frisk och hälsosam. De som har provat det förstår inte varför de ej har vetat om detta tidigare.

Om man har tur kan man leva 1 år men tillslut måste han få en ny lever tror jag?