Ritchie Blackmore's Rainbow - Den officiella tråden

Ritchie Blackmore "skapade" bandet Rainbow i mitten av 1970-talet när det var problem inom hans band Deep Purple. I den första uppsättningen är det Ritchie Blackmore och Ronnie James Dio som är mest kända.

Därefter blev det fler medlemsbyten än vad Ritchie Blackmore själv (antagligen) kommer ihåg med bl.a. Cozy Powell, Doogie White, Don Airey och Joe Lynn Turner.

Vilken är din favorit era med bandet? Bästa albumet? Finns det någon låt du tycker sticker ut? Favorit riff/solo? Har du varit på någon konsert? Känner du till något udda/intressant om bandet?

Dio-perioden var fantastisk.Rising är en av tidernas bästa album,tycker jag.
Down To Earth är också bra.Sen vart det sämre.Har aldrig gillat Joe Lynn Turner.

"Rising" och "Ritchie Blackmores Rainbow" tillsammans med "Long Live Rock n Roll" borde skickas med i rymdkapslar så andra livsformer får höra hur otroligt bra musik vi kan göra på jorden.

Med låtar som "Stargazer", "Jealous Lover", "Man on the Silver Mountain", "Tarot Woman", "Mistreated", "Difficult to Cure", "Catch the Rainbow" och "Gates of Babylon" (absoluta favoritlåten) är bara ett axplock av Rainbows enorma låtskatt. Jag har tyvärr inte sett Rainbow då jag är på tok för ung för att ha upplevt ett av 70-talets absolut bästa band under sin prime time men jag har gjort något som åtminstone kan kompensera saken ordentligt. Under Sweden Rock 2009 såg jag på "Over The Rainbow" som bestod av gamla Rainbow-medlemmar som Joe Lynn Turner. Dessutom togs Ritchies gura över av sin son Jürgen som skötte sitt jobb excellent. "Over the Rainbow" var som att för en kort stund drömma sig bak mot 70-talet. Tyvärr gjorde Ronnie James Dio inget inhopp men jag fick ju se honom senare med "Heaven & Hell" så det är alldeles utmärkt.

Rainbow var ett jävligt bra band, det verkar som om allt Ritchie engagerat sig blir i absolut världsklass med "Deep Purple", "Rainbow" eller "Blackmores Night" som talande exempel. En av världens mest mångsidiga gitarrister är vad han var och är.

/Pastejköket

I låtarna Catch the Rainbow, The Temple of the King och Rainbow Eyes kör verkligen Ritchie Blackmore 110% på smakfyllt gitarrspel.

Låten Difficult to Cure är en rolig en också. En omgjord version av Beethovens nia. Kan vara kul att lyssna på tom. om man inte alls gillar hårdrock vanligtvis

http://www.youtube.com/watch?v=a9tqz...e=channel_page

Bra grejer.

Kanon.Blackmore vet ju hur man lirar.Dyngyngve kan dra åt helvete med sina Blackmore-komplex.

Rainbow var ett höjdarband som dessutom lyckades slå igenom under en period då klassisk hårdrock hade jävligt låg cred (på grund av punken).

Blackmore har alltid haft förmågan att hitta intressanta sångare i sina band - när han grundade Rainbow gjorde han verkligen ett fynd. Ronnie James Dio sjöng då i gruppen Elf vilka levde en ganska tynande tillvaro. Blackmore greppade honom samt merparten av musikerna i Elf och spelade in första plattan. Nästa skiva blev Rising och resten är rockhistoria.

Personligen tycker jag att de tre skivorna med Dio som sångare är bäst (Ritchie Blackmores Rainbow - Rising - Long Live Rock´n Roll). Men jag gillar även den mindre kända återföreningsskivan Stranger In Us All.

Tja, det står nog mellan Long Live Rock'n'Roll och Rising. Jag hade en period på 80-talet, precis när Bent Out of Shape, då jag formligen lyssnade sönder och samman den och Difficult to Cure. Men i längden hade de inte en chans mot 70-talsklassikerna. Ronnie Dio ska hålla i micken i Rainbow, så är det bara. Och bakom orgeln/synthen får gärna min favorit Tony Carey stå.
Jag lyssnade givetvis även på Down to Earth men till slut blev gaphalsen Bonnetts röst för mycket. Låtarna däremot, är jävligt bra.

''On Stage'' ?

Den har väl alltid räknats som Rainbows tredje platta. En riktig höjdare att höra den gamle hjälten Carey ihop med Blackmore på ''Kill The King'' och de sidolånga lugna låtarna är bara så jävla bra.

Jag har sett på fler ställen att liveplattorna tydligen inte ska räknas in i kronologin längre. Är det resultatet av att t.ex wikisidor m.m har gjort så?
(Allmusic har fortfarande dem på rätt ställe)

Innan internet när man fick leta diskografier i rocklexikon och diverse andra publikationer hade fasen liveskivorna sina rätta platser kronologiskt sett.
(T.o.m. samlingsplattorna fanns med och nog fan ska t.ex ''Alice Cooper's Greatest Hits'' och ''Double Platinum'' ha sina platser på rätt ställe.)

Albumen med Dio på sång:
Ritchie Blackmores' Rainbow - Rising - Long Live Rock´n Roll.

Är det bara jag som tycker at Long Live Rock N' Roll är den musikaliskt självklara efterföljaren till Ritchie Blackmore's Rainbow? Rising kom från ingenstans och har ett sound som skiljer sig ganska mycket från övriga två albumen (relativt alltså).

Sista låten på Ritchie Blackmore's Rainbow heter Still I'm Sad är utan sång och en **** massa cowbell. På reunion skivan 1995, Stranger In Us All, har de mixat ihop den låten till något helt annat. Den går fortfarande under samma namn. Den senare är definitivt något jag rekommenderar tom. en kompis till mig som nästan aldrig kommenterar musik jag skickar hoppade till när han hörde den

Ritchie Blackmore är en av mina favoritgitarrister. Rainbow var ett väldigt bra band, iaf på 70-talet, och jag tror nog min favorit är debuten faktiskt. 16th Century Greensleeves och Self Portrait går inte av för hackor! Tycker inte Rising håller samma klass, förutom de två sista spåren då.

Sen blev det en kvalitetsdipp med den där jävla JLT, men jag tycker faktiskt att de ryckte upp sig något grymt med Stranger in us All. Ariel, Black Masquerade, Hall of the Mountain King, Wolf to the Moon...

Någon som har hört/sett Over the Rainbow förresten? Låter så grymt patetiskt på papperet, med sonen som ska casha in på farsans kompositionstalang (och vid 40+ ålder, WTF!?). Än värre när han inte kommer i närheten av farsans skillz på gitarren.

Rainbow, kära rainbow. Tyvärr är jag alldeles för ung för att ha sett dem live någon gång, men dvd konserter får väl duga i detta fallet.
De 3 första albumen med Dio är helt klart bäst och Catch The Rainbow samt Stargazer är nog allra bäst enligt mig.

Detta är ett mycket bra framträdande tycker jag, som skiljer sig helt från originalet.

http://www.youtube.com/watch?v=Q-aHeoLuMDY