Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

I det sistnämnda scenariot vänder jag mig främst mot den parvisa dumpningen. Skulle en gärningsman ha kört till en återvändsgata, stannat bilen med risk för att bli observerad, lastat ut två säckar, tagit sig tillbaka till bilen, kört en mycket kort sträcka och sedan upprepat denna riskfyllda procedur?

En invändning är att gärningsmannen kanske blev skrämd och stack vid någon av dumpningarna, men med tanke på att denne även behövde göra sig av med de saknade kroppsdelarna och CdC:s föremål borde dumpningsrundan ha inkluderat ytterligare ett stopp. Varför detta planlösa och riskabla utspridande?

Jag tror att gärningsmannen hindrades - fysiskt, tillgångsmässigt eller möjligen psykologiskt - från att kunna lyckas bättre än så här. Att spekulera i att gärningsmannen hade för avsikt att CdC skulle hittas ser jag som långsökt. Det här lätt kaotiska och klantiga resultatet var helt enkelt det bästa gärningsmannen kunde få till.

Talande nog så är ju detta gamla, uppenbara, "tramsinlägg" du citerar, mer underbyggt än ditt eget dito. Att den s k "farbror Tomt" skrämde sin omgivning, och i vissa fall utnyttjade detta oaktat om rädslan för honom var befogad eller ej, är ett faktum.

På tal om att äta; kan du inte berätta litet mer om det där "matstället" vid Talludden, där någon av Vinofs bekanta satt och dinerade vid tiden för... ja, vad? Var det tiden för mordet på da Costa, tiden för dumpningen av hennes kroppsdelar, eller tiden för när delarna återfanns?

Ja jag ska bara kolla upp ett par saker och hitta en bra karta och rita in på.

När det gäller Karlsbergs slottsområde, där FPL1 också inbegrips, har jag hittat lite mer info om de gula markeringarna (eller byggnaderna som det är) vi fundera över:

https://www.transfernow.net/dl/20251012d59fJMQo

Vad jag förstår är bilderna jag tidigare postade idag från Karlsbergs strand tagna direkt efter Essingeleden/Karlsbergsbro, med början där Ekelundsvägen går ner mot Pampas Marina idag. Alltså mer eller mindre direkt efter FP1. Eller före hur man väljer se det hela.

Vilket av mina inlägg syftar du på?

Vad har du för belägg för att Härm skulle ha utnyttjat andra personers eventuella rädsla för honom?

Du har vidare spekulerat kring varför Härm försökte suicidera, eventuella bakomliggande motiv kring valet av hans juridiska ombud samt om hans före detta hustrus död.

Dina inlägg ger inte intrycket av att du ogillar spekulationer generellt. De ger intrycket av en person som gärna luftar sina tankar och funderingar om det mesta, men särskilt om Härm.
Nej. Jag har nämligen inte skrivit om ett matställe vid Talludden. Du får lov att läsa innantill och citera rätt person om du vill ha adekvata svar.

Tack, det är alltid mer överskådligt med en bild.

Vet du möjligen när i tiden de här bilderna som du länkar till nu kommer ifrån?

Personligen tycker jag att det är svårt att utröna exakt varifrån bilderna är tagna, men det kan mycket väl vara som du säger. Jag ska vid tillfälle jämföra med översiktsbilder i FUP:en. Återkommer.

Det är nog jag som mest fiskar efter geografiska kopplingar mellan
områdena för de kända fyndplatserna, potentiella oupptäckta och gärningsman.

Efter modern sk geografisk profilering finns det oftast länkar mellan dessa då det mest sannolika är att GM är bekväm med dumpställena dvs har kopplingar dit på ett eller annat vis.

Eftersom FP2 vid Eugineavägen precis som FP1 vid Ekebergavägen ligger i närheten av industriområde dvs arbetsplatser mer än bostäder gissar jag kopplingen är arbetsrelaterad.

Det kan klart vara jobb eller att GM säljer eller köper saker men det kan även vara att GM åkte dit på något fik/matställe. GM har förmodligen lokalkännedom och hittar som i sin egen ficka.
Därav mitt intresse av matställe och då främst var detta kunde ligga vid tidpunkten.

Vet du något om det?

Det vore intresant att veta om det fanns byggnader nära FP1. Det lilla jag kan bidra med, kommer från offentliga kartor och arkiv (Taxikartan dagstidningar + SL:s kartor). I slutet av Ekelundsvägen fanns polishögskolan (lite pinsamt och ironiskt sett i efterhand) men i övrigt kan jag inte hitta några byggnader.

Senaste gången jag var vid Karlbergs strand, såg jag ett bostadshus, som låg vid kajen. Det var en träkåk, säkerligen byggd före 1984.

När det gäller personer som hade professionell anknytning till området runt FP1, verkar det finnas massor av kandidater: taxiförare, kommunalarbetare, poliser etc.

Poliser brukade tydligen parkera vid FP1 (!) när de spelade fotboll, strax intill.

Det borde vara möjligt att kontakta Stadsbyggnadskontoret och kolla exakt vilka byggnader som fanns runt FP1.

Närvaron av fotbollsspelande poliser - som för övrigt var förutsättningen för Marie Rådéns påstående om att hon noterade säckarna innan de blev offentligt kända, men av oklar anledning valde att hålla tyst om det - är intressant. Poliser bör så klart ha större erfarenhet av lukten av lik än andra, men ingen reagerade.

Om gärningsmannen hade kännedom om platsen kan det också ses som riskbenäget (eller dumdristigt) att dumpa säckarna så nära polisnärvaro.

Jag är främst intresserad av byggnaderna på grund av det vittnesmål som Kattmorfar skrev om tidigare, där en man som bodde i närheten hade hört ljud från FP1 på midsommaraftonens natt. För att utröna trovärdigheten hos detta vittne hade det varit bra att veta var han befann sig. Uppfattade du trähuset som ett flerfamiljshus?

Efter att ha läst igenom delar av tråden på nytt påmindes jag om att det faktum att Härm försökte suicidera har framställts som ett indicium för hans skuld. Detta är en i raden av bisarra cirkelresonemang som använts för att misstänkliggöra honom, och tyder på en frapperande okunskap inom psykologi. I vanlig ordning tolkas Härm och hans ageranden på ett diametralt annorlunda sätt än när andra misstänkta beter sig på samma sätt.

Nåväl. Självmord är inte en särskilt ovanlig dödsorsak, särskilt inte bland män. Under 1980-talet var självmord bland män i arbetsför ålder högre än idag, och 1984 dog 48,5 per 100 000 män mellan 25-44 år genom att suicidera. Att välja förgiftning som suicidmetod har länge legat i topp bland både män och kvinnor. Härm var således på intet sätt unik, vare sig bland män generellt eller bland andra misstänkta/potentiellt misstänkta inom da Costa-utredningen.

Förutom Härm försökte även Solnamannen och Vinof att suicidera. En man som polisen ägnade intresse åt vid millennieskiftet hängde sig. En annan man, vars familj misstänkte honom för inblandning i fallet, självmordshotade. Det kan givetvis ha funnits fler.

Sannolikheten att alla dessa män tillsammans var inblandade i CdC:s död är tämligen låg. Följaktligen var majoriteten eller samtliga oskyldiga.

Ytterligare pedagogiska exempel på att självmord knappast indikerar vare sig skuld eller oskuld i mordfall återfinns i fallen Stig Engström och Christer Andersson. Bägge anklagades för mordet på Olof Palme.

Engström blev visserligen inte polisiärt anklagad förrän postumt, men diverse privatspanare såsom Sven Anér och skribenter i Proletären misstänkliggjorde honom medialt. Efter att ha genomgått en skilsmässa och brottats med ekonomiska och missbruksrelaterade problem avled Engström i vad som, av allt att döma, var ett självmord.

Andersson blev å andra sidan inte särskilt medialt exponerad, men genomgick pressande förhör där polisen anklagade honom för att vara skyldig till mordet på Palme. Även Andersson hade problem med ekonomin och tycks ha lidit av psykisk ohälsa. Han avslutade sitt liv genom att skjuta sig.

Säger detta någonting om deras eventuella inblandning i Palmemordet? Om inte, varför skulle Härms självmordsförsök - efter att han anklagats för styckmord, blivit medialt uthängd så att åtminstone delar av hans vidare bekantskapskrets insåg vem det rörde, förlorat sitt arbete, sin yrkesmässiga identitet och förmåga att försörja sin familj - vara en indikator på skuld?

Jag har inte heller jämfört utan med FUP utan letat översiktskartor och bilder från tiden. Svårt med exakta årtal då mycket ändrades successivt under perioder av ombyggningar.

Uteslutande kommer mitt material från Solnas Stadsarkiv som har en hel del historia med i deras analyser.
Kartbilderna hittar du i pdfmaterialet, har tyvärr ej kollat årtal.
Kan tillägga att området var, förr i alla fall, Militärhögskola och idag ligger även Fortifikationsverket i området.

https://www.solna.se/download/18.20aaa85e184124047f92b4c/1666850303922/Gestaltningsprogram.pdf

I övrigt har Solna mycket bra verktyg att botanisera bla historia i:

https://solb.kulturhotell.se/

Närvaron av poliser (vid FP1) är ytterligare ett absurt inslag i Sveriges mest absurda mordutredning.

Polisernas närvaro verkar inte ha påverkat mordutredarnas tankegångar överhuvudtaget.

Polishögskolan låg ung 500 m från FP1 och Georg Larsson sa att han sett polisens bilar vid FP1.

Det verkar helt naturligt att poliserna spelade fotboll på Pampas och ställde bilarna vid FP1. Men ingen polis noterade någon liklukt. Mycket konstigt.

Eller så låg säckarna inte där i juni ...

Ja huset hade 2 våningar eller mer. Det låg inom synhåll från en kaj, där det låg färvånansvärt många husbåtar. Vid stranden (vid Karlberg) verkar det finnas nån sorts community av åretruntboenden, bestående av båtar. Jag vet inte det såg ut så 1984.

Det ska tilläggas att det var 10+ år sedan jag besökte detta område.

Vill man kolla noga på alla adresser, kan man förstås konsultera Röda boken ...

Det är bara att kontakta KB:s kopieringstjänst och begära ut en kopia på sidan med Ekelundsvägen/1984.