Citat:
Ursprungligen postat av
echoesofglory
Märkligt att du tillmäter detta 20-år sena vittnesmål betydelse men anser att JE ljuger?
Precis som Per Lindeberg skriver så motsäger ju "Carina" Anita Schröders egna uppgifter! Både fotohandlarna och Carina borde ha hört av sig redan på sommaren 1984 eller i december samma år. Det gjorde dom inte av en enkel anledning, några bilder på en styckad kropp lämnades aldrig in.
Nej jag tror inte att JE ljög medvetet, däremot så tror jag att hen försökte vara duktig och ville hjälpa till väldigt sent omsider (22 år!), JE kan möjligen ha trott eller inbillat sig att det var Catrine han träffade den 15:e, en ren förväxling alltså med någon annan kvinna som liknade C, alternativt så har han tagit fel på datum.
Det finns alltså ett antal möjliga alternativ här till en möjlig felobservation, Catrine var sannolikt inte i livet den 15:e.
"Carina" däremot arbetade otvivelaktigt i fothandlarparets butik men hon var tyvärr ledig det datum då fotokunden dök upp och ville ha sin makabra fotorulle framkallad, torsdag den 21/6 skedde inlämnandet enligt vittnet RR och Carina arbetade på måndagen efter helgen, det var väl Midsommarafton på fredagen också ?
Och nej, fotohandlarna och Carina hörde inte av sig till polisen redan på sensommaren 1984 eller ens i december samma år, ingen trodde väl i sin vildaste fantasi att bilderna hade någonting med ett uppmärksammat brott att göra, tyvärr tog det hela 3 år innan paret till slut tog kontakt med polisen men bättre sent än aldrig.
Magictrix förklarade det hela väldigt bra igår på ett lättfattligt sätt, det är inte svårt att förstå fotohandlarparets stora dilemma:
Citat:
Ursprungligen postat av
Magictrix
Till saken hör att halva Solna framkallade sina fotorullar där och hälften av dem var amatörporr.Fotohandlaren och hans fru var nån slags frimurare eller rotary eller liknande. Kunderna levde lyckliga i tron att diskretion var nån slags hederssak... när det i själva verket skickades runt godbitar på fikarasten. Likbilderna var inget undantag. Min gamle vän vet jag inte vart hen tog vägen, men det dröjde ju ett tag tills rättegången hölls. Makarna blev till en början livrädda att avslöja att de inte hade "tystnadsplikt" så de försökte slingra sig. Men när de sedan insåg allvaret i situationen kom minnet tillbaka. Men då hade de förlorat sin trovärdighet.
Där har du/ni en fullt trovärdig förklaring till varför det blev som det blev