Citat:
Ursprungligen postat av
storkmor
Ang. opålitliga vittnen; javisst finns det det...säg att 30% av kvinnorna på Msgatan var otillförlitliga...så betyder ändå resten ngt man ej kan bortse ifrån. Fotohandlarparet gjorde inte bort sig totalt, som många vill framhålla. Men det är, som sagt, bekvämt när man redan bestämt sig.
Jodå, fotohandlarparet gjorde bort sig totalt, vittneskonfrontationen spelades upp i Attunda och då fick alla höra hur uselt skött den var.
" Tonen i rättssalen är lugn, kylig, saklig. Ändå har jag inte sedan tonåren varit så nära att brista ut i ett ohejdbart och högst opassande skratt som då man under veckan spelade upp banden med de flera timmar långa förhören med fotohandlarparet som med fyra års försening kom på att de fått bilder av en styckad kropp inlämnade i sin butik i Solna. Förhören är verkligen inget att skratta åt. För hade inte detta svammel tagits på allvar skulle man aldrig i domskälet kunnat påstå att läkarna gjort sig skyldiga till likstyckning. Men så här har det gått till (kortat men inte förvanskat):
Mannen, Arne Schröder, som är norsk berättar (efter en vittneskonfrontation där han pekat ut två personer och där hustrun Anita svävande pekat ut tre.) att en ung kille kommit in i fotobutiken och betett sig lite märkligt. Han var fetlagd och tjock i ansiktet. Hade en fuktig, rund mun. (Beskrivningen stämmer varken på Härm eller Allgén).
- Han presenterade sig som läkare eller ”sån styckmester”.... eller obducent. Han sa att bilderna inte ska visas upp. Men samtidigt ville han visa upp dem. Han gick bakom disken och njöt av att se på dem. "
http://www.catrine2009.blogspot.se/2009/12/skratt-och-tarar.html
Läs lite och begrunda.