Daddys, Slutstriden har börjat....

Det fetade är inte korrekt.

Ett samhälle "där kvinnor förväntas vara offer" - struntprat. Idag förväntas kvinnor yrkesarbeta och män förväntas dela halva ansvaret för hemmet. Skilsmässa är tillåtet, även om en del skulle vilja förbjuda det... Kvinnor förväntas idag absolut inte vara offer utan tvärtom stå på sina egna ben. Av de tio procent vårdnadstvister som finns dömer staten ungefär hälften av gångerna till delad vårdnad. De övriga: varje fall är ett enskilt fall.
Om Daddys blogg gjort att lagstifningen är på väg att ändras (lagändringar tar tid) så hoppas jag det handlar om ökat skydd när det gäller barns integritet på nätet.
Problemet med daddyisterna är bland annat att de menar att brottsoffer inte ska anmäla. Man får titta på vilka de försvarara och vilka de angriper för att göra sig en klar bild av vad det egentligen är för ena. De använder "jämställdhet" och "offer" på mycket underliga vis.

Var tog det personliga vuxna ansvaret vägen?
Det är knappast myndigheternas fel att Daddy har ett gränsöverskridande beteende och ett sjukt kontrollbehov som mamman värjer sig mot.
Mamman har ställt upp på alla umgängen där hon själv sluppit bli utsatt för Daddy, hon vill inte bli utsatt för Daddy. Detta har Daddy haft svårt att acceptera.
Daddy gick så långt att mamman till och med fick skyddad identitet, det krävs en hel del för att få det.

Myndigheterna kan inte trolla och få osansade personer att ta sitt förnuft till fånga när dessa personer inte vill det själva.
Daddy har haft alla chanser och han har försuttit dom, vägrar ta ansvar och skyller på alla andra.

Det myndigheter kan göra när två föräldrar inte kommer överens är att se till barnets bästa.
Gemensam vårdnad är aldrig barnets bästa när föräldrar inte kommer överens.
Det är inte heller barnets bästa att slita upp det från sin trygga ordnade miljö.
Myndigheterna har hjälpt barnet så långt de kan, nu är det upp till Daddy om han vill att hans dotter ska ha umgänge med honom. Men först måste han välja att sluta sina krig, det är hans ansvar och hans val, inte myndigheternas. Maken till ansvarsförskjutning har man väl sällan skådat.

Du skriver: Myndigheterna kan inte trolla och få osansade personer att ta sitt förnuft till fånga när dessa personer inte vill det själva.
Med det så hoppas jag att du menar både mamman och pappan....och i så fall så har vi ju kommit en bit på väg.....när det blir en sådan här låsning i en vårdnadstvist...det är då myndigheterna ska gå in och se till att den förälder som inte samarbetar tvingas till det...det är det enda som är rätt mot barnet...som själv är helt maktlös..och som har rätt till båda sina föräldrar.

mer än 50% är en majoritet

Tack för den upplysningen. Då vet du kanske också att i snitt 90 procent av de vårdnadstvister som avgörs i tingsrätterna "vinns" av mamman. Det finns det som man säger "papper på". Hur kan det komma sig, tror du?

Tack för den upplysningen. Då vet du kanske också att i snitt 90 procent av de vårdnadstvister som avgörs i tingsrätterna "vinns" av mamman. Det finns det som man säger "papper på". Hur kan det komma sig, tror du?

Tack för den upplysningen. Då vet du kanske också att i snitt 90 procent av de vårdnadstvister som avgörs i tingsrätterna "vinns" av mamman. Det finns det som man säger "papper på". Hur kan det komma sig, tror du?

Tack för den upplysningen. Då vet du kanske också att i snitt 90 procent av de vårdnadstvister som avgörs i tingsrätterna "vinns" av mamman. Det finns det som man säger "papper på". Hur kan det komma sig, tror du?

När det döms till enskild vårdnad ja, då får kvinna oftare vårdnad.
Men i mer än 50% av fallen som kommer upp i domstol så dömer man till
gemensam vårdnad.

Men Dingalinga - det beror ju sig på - inte sant? Man får ju fråga sig vad det bristande samarbetet kommer sig av också inte sant? Det kan ju finnas en god anledning till det! För ett antal år sedan tvingade man just en kvinna nere i Halland, att med hot om vite lämna ut sitt barn till pappan. Enligt kvinnan hade mannen hotat att mörda barnet, men det fanns ju givetvis inga vittnen. Till slut pallade inte kvinnan trycket med alla betalningsföreläggande och lämnade ut sitt barn - några timmar efteråt var barnet dött - en extra absurd detalj var att kvinnan ändå tvingades att betala de uppkomna betalningsföreläggandena och åklagaren i fallet ansåg inte att han hade någon skuld utan han hade ju agerat korrekt enligt sig själv. Synpunkter?

Dem förändringarna har redan skett, för länge sen.
Familjelagstiftningen pratar bara om föräldrarna, där nämns aldrig kön.
Den beskriver exakt det du efterfrågar, så vad ska förändras.

Mer än 90% av vi som skiljer oss kommer överens om umgänget.
Därefter döms majoriteten till gemensam vårdnad.
Kommer inte ske några förändringar pga av att en lite minoritet inte klara av att samarbeta.
Eftersom du och fler med dig tycks tro att hela ansvaret ligger hos mamman samt myndigheterna kommer denna konflikten aldrig lösa sig. Det är först när man ser sin egen del i det hela som man kan gå vidare och lösa det.