Daddys, Slutstriden har börjat....

Du läste alltså inte resten av inläggen i den diskussionen och övriga länkar. Bland annat till dom på Skatteverket som verkligen vet hur det ska bedömas och hur restriktiva man är.

Vilken överraskning. Vojne vojne

Jag citerade en person från skatteverket. Hon sysslar med bl.a. med skyddad identitet. Menar du att hennes uttalande är felaktig? I så fall varför?

Lucky du har haft den här diskussionen en gång tidigare i tråden och överbevisats. Jag har inte tid och inte lust att driva en diskussion i ämnet.

Därför gör jag som så att jag pekar bakåt i tråden och säger att du ska läsa samma diskussion en gång till. Du finner tydligen en hemlig njutning i att bli överbevisad och om du bara håller dej på dom sidor där folk redan har överbevisat dej i olika frågor, så kan du få utlopp för den lusten om och om igen och igen utan att trascha tråden för alla andra med tjat om ovidkommande frågor.

Mamman har skyddade uppgifter och det kan inte råda minsta tvekan hos någon om varför det behövs.

Nej, du har inte tid och lust för att leta reda på fakt. Men du verkar ha mycket tid och lust för att ljuga.

För de läsare som önskar få korrekt information så gäller följande. Tyfonen säger följande i sitt inlägg 651:

"Vad jag förstår har även kvinnojourer mandat när det gäller att bedöma om en mamma behöver kvarskrivning."

Micro 113 svarar på detta i inlägg 654

"Nu får du backa -- kvinnojourer har inte smack med kvarskrivning och sekretessbelagda uppgifter att göra."

Tyfonen svarar följande: "Ang kvinnojourers medverkan till kvarskrivning finns i detta inlägget

http://daddys.blogg.se/2010/january/ "

"Jodå, det kan de visst ha. Om än indirekt. På s. 3 i dokumentet hämtat från den här adressen: http://docs.google.com/viewer?a=v&q=...1CpiVD8LdmeWOw

Där står bland annat följande: "


Micro 113 måste som vanligt se sig överbevisad. Men ger sig inte utan säger detta:

"Ett sådant yttrande från en kvinnojour kan ingå för att styrka ett behov -- men inte stå som ensamt underlag för ett beslut. Det är skillnad på det."

Vidare länkar hon till skatteverket om sakfrågan. Det är då jag citerar en handläggare från skatte verket som hävdar det vi hela tiden sagt, nämligen hur lätt det är att få skyddad identitet.

Se hur lätt det var att reda ut denna sakfråga.

Lätt och lätt?
http://www.skatteverket.se/privat/fo...c80004675.html
Det är knappast bara att lyfta luren och ringa skatteverket.

Suck! Det var en liknande länk som Micro 113 gav. Men det vi talar om är man inte behöver några papper som styrker att man behöver skyddad identitet. Man kan diskutera fram en lösning, vilket handläggaren på skatteverket just sa.

Att diskutera fram en lösning är inte samma sak som att man kan få skyddad identitet utan dokumentation.

Dessutom är det i specialfall gällande till exempel hedersvåld som man kan ha lite särskilda förfaranden (läs diskussionen du klipper sönder). Hedersvåld drabbar normalt inte svenska kvinnor. Men den diskussionen orkar jag verkligen inte ta med dej.

Nu har du visat att du kan klippa och klistra. Inte att man kan få skyddad identitet med ett telefonsamtal som PV påstod.

Blocket, skriv i det nu så vi slipper det här dravlet om tio sidor.

Vilken handläggare på skatteverket sa det? En anonym skribent på flashback?
Ansökan
Sekretessmarkering begär du hos det skattekontor i din region som handlägger ärenden om skydd av personuppgifter. Ansökan ska vara skriftlig. Ansökan ska innehålla dessa fyra uppgifter

• personnummer
• namn
• adress
• anledningen till att du vill att personuppgifterna ska sekretessmarkeras.

Du ska styrka dina skäl med

• intyg från sociala myndigheter
• intyg från polisen
• kopior av domar
• beslut om besöksförbud.

Håller med. Och en möjlig förklaring är, att om diskussionens tyngpunkt förskjuts i riktningen "Joakim får upprättelse nu" faller hela premissen om en feministisk konspiration och ett genomruttet myndighetssystem. Dessutom avstannar diskussionen här, och alla är stridslystna (på "båda sidor"). Hur mycket martyr Joakim än vill utmåla sig att vara, och hur synd det egentligen må vara om honom, tror jag att en del av honom frossar i all uppmärksamhet och rollen som förföljd och hatad.


Allt sånt tycker jag är hyperintressant men tyvärr är det ju offtopic. Kanske kan nån starta en annan tråd, nånstans. Amerikanarna kör ju fortfarande med sina lögndetektorer, som tydligen objektivt och vetenskapligt sett är ungefär lika tillförlitliga som att läsa i teblad, kaffesump eller kycklinginälvor. Och dom dömer till dödsstraff ibland med hjälp av beviskedjor som innefattar lögndetektoranalys.

Som dom säkerligen kommer att säga år 2500, "tja, år 2010 levde människorna fortfarande i det tjugoandra århundradet..."

Jo men.. jag tycker du verkar vettig ofta, men jag vill bara peka på nåt som har tagits upp i tråden förr: att man generellt ska vara försiktig med denna sortens cirkelresonemang. Någon drog upp sovjettidens logik: Man är skyldig för att man är dömd, snarare än tvärtom.

När det gäller det konkreta fallet här, vet jag ej om Joakim var hotfull och obehaglig vid den tidpunkten eller om han blev felbehandlad. Men jag kan se med mina egna ögon att han är hotfull och obehaglig på sin egen blogg, och detta i nuläget. Tyvärr, måste jag säga. Jag skiter fullständigt i hur provocerad han känner sig, vad han gör nu är helt enkelt fullständigt vettlöst. Att han inte bara struntar i allt det här nu har jag lite svårt att fatta.

Det jag menar är att vissa av Daddys anhängare, som The Lucky, Profum mfl försöker "trolla bort" det faktum att Daddy ses som skyldig av myndigheterna, genom att märka ord och medvetet missförstå detaljer.
Detta t ex genom att älta definitioner av ord.

Man vill på det viset dra bort uppmärksamheten från t ex. det faktum att det är Ramstedt som är anledningen till att hans ex får skyddad identitet, och att det är hans handlingar som är orsaken till att han dömdes till att umgås med sitt barn under övervakning.

"Det är inte alls besöksförbud.." Nej, måhända inte. Men det är fortfarande Daddys hotfullhet som gjort att hans fru fått skyddad identitet.

Så menade jag.


Har man inte en paranoid och rättshaveristisk syn på myndigheternas och rättsväsendets arbete tycker jag inte det är konstigt att i Sverige 2010 utgå från att man som dömd också är skyldig. Att det finns underlag för en dom.

Exempelvis Bjästafallet. En pojke döms för våldtäkt. Två gånger. Då ska det mycket till innan man börjar relativisera domen tycker jag. Men Daddy och hans anhängare tycks mena att man aldrig kan utgå från att domen är korrekt, man måste alltid utgå från att den är fel. Själv har jag den tilltron till rättsväsendet att jag utgår från att en dom är korrekt. Och att jag börjar betvivla en dom först när bevis för dess felaktighet visas upp. I Bjästafallet lyckades inte Profum & Co att överyga vare sig mig eller nån annan om att domarna var fel. Vill man övertyga om att myndigheterna haft fel även i detta fall bör man ha mycket på fötterna.

Varför det, menar du? Att mannen i Södertäljefallet till slut fick vårdnaden om sina barn säger oss ju inte att myndighetens agerande där varit utan anmärkning. Det kan ju till och med varit djupt felaktigt. Eller?

För under flera års tid fick han ju uppleva hur anklagelser mot honom utan vidare substans användes mot honom av mamman, som hade stöd av socialen, och han hade stora problem att få träffa barnen, trots att man tycker att de borde annat ugglor i mossen.

Skulle inte detta motstånd mot pappan i det fallet ha kunnat vara ideologiskt betingat, därför att en domstol till slut gav honom rätt? Jag förstår inte hur du resonerar här.