Daddys, Slutstriden har börjat....

Nej du är inte bimbo i limbo alls

Det jag försöker få fram är att genom att välja små delar av ett inlägg, citera smådelarna och pussla som man själv vill, lägga dit något, ta ifrån något.
Lägga ut det som att man citerar något någon annan skriver, men citatet har en helt annan innebörd än det som själva författaren av inlägget skrev.

Det i sin tur kan skapa mycket obehag för den som blir citerad då många av de som läser svaret till citatet och ser vad den som citerar skriver.

Jag pusslade i egenutnämnde guds talares inlägg och fick det till att bli något helt annat än vad h*n skrev.
Precis som denne gjorde i sina citat i min text.

Hmm, jag kanske har fått för mycket sol och förklara dåligt.
Fråga igen om du inte förstår.

Jag vill tillägga att du har den sötaste användarbild jag sett på väldigt länge

Jag håller med om att det vore det bästa - förutsatt att det är sant förstås.

Dock - det fetade - hur tror du att "inblandning av barnpsykologer" har med något att göra?

Men då måste det ju ske på annan plats och med annan personal än de som varit inblandade i att bedöma Daddy som presumtiv pedofil. Daddy har rätt i att han måste kunna kräva förutsättningslöshet och oskuldspresumtion hos dem som skall arbeta på att lösa situationen. Vilket inte verkar ha varit fallet tidigare.

Ursäkta men var hittar jag information om att mamman skulle vara olämplig? Finns det orosanmälnimgar från förskolan? Den diagnos som JR anser att mamman har, den tycks enbart finnas i JR´s huvud (önsketänkande?) och någon dokumentation som stöder detta finns inte mig veterligt.

Högst troligt har mor och dotter en nära relation då mamman länge vrit den som haft huvudansvar för flickan. En osund symbios mor och dotter tycks inte föreligga då det fungerar utmärkt i relationen till andra vuxna och barn.

Visst, barn påverkas av sin omgivning när det gäller fobier. En hundrädd förälder skapar ofta hundrädda barn. Vi kan i viss utsräckning spela en roll, som att följa med våra barn till tandläkaren trots att vi själva är tandvårdsrädda. Oftast är det inte våra ord som är avgörande utan hur vi agerar. Såtillvida kan alltså mamman ha uppmuntrat dottern till umgänge men ändå skickat negativa signaler, exempelvis genom kroppsspråk. Det verkar ändå vara så att mamman med lock och pock lyckats få flickan att åka iväg till umgängestillfällena, nu orkar hon inte längre medverka utan överlåter överlämnadet till andra, socialtjänsten, som jag har fattat det.

Den ckockterapi som vissa förespråkar syns mig som ren barnmisshandel, där pappans rätt till sin dotter prioriteras framför dotterns rätt att känna tillit och trygghet. Tid tar tid och det handlar om att visa ett oändligt tålamod och att överbevisa olyckskorparna genom att stå kvar, att vara den vuxne som klarar av att ta motgångar. Ett utökat umgänge med kontaktperson tror jag är den bästa vägen att gå. Ett umgänge som kan utökas till flera ggr/vecka för att senare övergå till umgänge med övernattningar och längre perioder t.ex. under sommaren. Men i det skick Daddy nu är i finns det alla anlednimg till oro. Att pappan är labil står ganska klart för de flesta som tagit del av hans skriverier.

Det finns många separerade föräldrar som har svårt att uppträda vuxet men att i detta infekterade skede tycks samarbetssamtal inte vara en framkomlig väg. Mamman har all anledning att vara misstänlsam, dels p.g.a. det som framkommit i förhör, dels genom den svartmålnng som JR har utsatt både henne och mormor för. Det är märkligt att så många vårdnadstvister beror på att mamman anses ha en Borderlinediagnos och att denna diagnos inte finns dokumenterad i vårdnadsutredningar. Förvånadsvärt många tycks ha stor kunskap om både mamma och mormor trots informationen om dessa mestadels tycks vara klippt och klistrad från Daddys blogg.

Som tidigare är jag övertygad om att Daddys ADHD-diagnos är en starkt bidragande faktor i sammanhanget. Vore det då inte lämpligare att låta Daddy få hjälp att strukturera sitt liv, genom hemma-hosare eller annan stödperson? Oavsett vad Daddy gjort, hur han betett sig på nätet och IRL så är han flickans pappa, den enda pappan hon har och han är viktig i hennes liv, oersättlig. Den viktigaste uppgiften som Daddy har är att ta ansvar för för sin sjukdom, eller rättare sagt sjukdomens symtom. Om Daddy lär sig hantera sina impulser, upphör med sina komspirationsteorier och ägnar sig åt en hel del självrannsakan så kommer tiden vara hans bästa vän eftersom den kan komma att visa att han är en fullvärdig vårdnadshavare. Det finns många föräldrar som har funktionshinder av olika genes, att ta emot hjälp är inget nederlag, männsikor som sväljer sin stolthet brukas istället mötas med den största respekt och uppfattas som både mogna och modiga.

Nu vet jag inte hur dagsläget är, för en tid sedan skrev Daddy att han ger upp allt och sällar sig till "svikarfarsorna" och avsade sig all kontakt, ett beslut som jag uppfattar som ett resultat av svårigheten att ta motgångar. Vårdnadstvister avgörs lyckligtvis här eller på bloggar, vilka förslag den senaste utredningen kommit fram till vet jag inte men jag hoppas innerligt att den är gjord ur barnets perspektiv. Inte av den som skriker högst och hotar till höger och vänster. Det som raserats under lång tid tar kanske samma tid att byggas upp och till det krävs ett enormt tålamod och att Daddy ibland tar några steg bakåt för att bevisa för skeptiker att han är villig till föränding.

Oskuldspresumtion är ett begrepp inom rättsväsendet. Sociala myndigheter jobbar inte på samma sätt eller utifrån samma regelverk men trots det går inte deras uppdrag ut på att "sätta dit" nån.

Nu handlar det om en utredning om daddys uppträdande och kapacitet som pappa och som görs av soc, inte av rättsväsendet. Hur den ska gå till vet de som utför den.

Ursäkta men var hittar jag information om att mamman skulle vara olämplig? Finns det orosanmälnimgar från förskolan? Den diagnos som JR anser att mamman har, den tycks enbart finnas i JR´s huvud (önsketänkande?) och någon dokumentation som stöder detta finns inte mig veterligt.

Högst troligt har mor och dotter en nära relation då mamman länge vrit den som haft huvudansvar för flickan. En osund symbios mor och dotter tycks inte föreligga då det fungerar utmärkt i relationen till andra vuxna och barn.

Visst, barn påverkas av sin omgivning när det gäller fobier. En hundrädd förälder skapar ofta hundrädda barn. Vi kan i viss utsräckning spela en roll, som att följa med våra barn till tandläkaren trots att vi själva är tandvårdsrädda. Oftast är det inte våra ord som är avgörande utan hur vi agerar. Såtillvida kan alltså mamman ha uppmuntrat dottern till umgänge men ändå skickat negativa signaler, exempelvis genom kroppsspråk. Det verkar ändå vara så att mamman med lock och pock lyckats få flickan att åka iväg till umgängestillfällena, nu orkar hon inte längre medverka utan överlåter överlämnadet till andra, socialtjänsten, som jag har fattat det.

Den ckockterapi som vissa förespråkar syns mig som ren barnmisshandel, där pappans rätt till sin dotter prioriteras framför dotterns rätt att känna tillit och trygghet. Tid tar tid och det handlar om att visa ett oändligt tålamod och att överbevisa olyckskorparna genom att stå kvar, att vara den vuxne som klarar av att ta motgångar. Ett utökat umgänge med kontaktperson tror jag är den bästa vägen att gå. Ett umgänge som kan utökas till flera ggr/vecka för att senare övergå till umgänge med övernattningar och längre perioder t.ex. under sommaren. Men i det skick Daddy nu är i finns det alla anlednimg till oro. Att pappan är labil står ganska klart för de flesta som tagit del av hans skriverier.

Det finns många separerade föräldrar som har svårt att uppträda vuxet men att i detta infekterade skede tycks samarbetssamtal inte vara en framkomlig väg. Mamman har all anledning att vara misstänlsam, dels p.g.a. det som framkommit i förhör, dels genom den svartmålnng som JR har utsatt både henne och mormor för. Det är märkligt att så många vårdnadstvister beror på att mamman anses ha en Borderlinediagnos och att denna diagnos inte finns dokumenterad i vårdnadsutredningar. Förvånadsvärt många tycks ha stor kunskap om både mamma och mormor trots informationen om dessa mestadels tycks vara klippt och klistrad från Daddys blogg.

Som tidigare är jag övertygad om att Daddys ADHD-diagnos är en starkt bidragande faktor i sammanhanget. Vore det då inte lämpligare att låta Daddy få hjälp att strukturera sitt liv, genom hemma-hosare eller annan stödperson? Oavsett vad Daddy gjort, hur han betett sig på nätet och IRL så är han flickans pappa, den enda pappan hon har och han är viktig i hennes liv, oersättlig. Den viktigaste uppgiften som Daddy har är att ta ansvar för för sin sjukdom, eller rättare sagt sjukdomens symtom. Om Daddy lär sig hantera sina impulser, upphör med sina komspirationsteorier och ägnar sig åt en hel del självrannsakan så kommer tiden vara hans bästa vän eftersom den kan komma att visa att han är en fullvärdig vårdnadshavare. Det finns många föräldrar som har funktionshinder av olika genes, att ta emot hjälp är inget nederlag, männsikor som sväljer sin stolthet brukas istället mötas med den största respekt och uppfattas som både mogna och modiga.

Nu vet jag inte hur dagsläget är, för en tid sedan skrev Daddy att han ger upp allt och sällar sig till "svikarfarsorna" och avsade sig all kontakt, ett beslut som jag uppfattar som ett resultat av svårigheten att ta motgångar. Vårdnadstvister avgörs lyckligtvis här eller på bloggar, vilka förslag den senaste utredningen kommit fram till vet jag inte men jag hoppas innerligt att den är gjord ur barnets perspektiv. Inte av den som skriker högst och hotar till höger och vänster. Det som raserats under lång tid tar kanske samma tid att byggas upp och till det krävs ett enormt tålamod och att Daddy ibland tar några steg bakåt för att bevisa för skeptiker att han är villig till föränding.

Denna tråden ska inte handla om Amnesty eller den film där Daddy uttnyttjade fyra skolungdomar till att filmatisera en propagerande partsinlaga i hans vårdnadstvist.
-Hur kan du/Ni påstå att de blev utnyttjade? Har dom sagt det själva eller?

Men jag har fått klart för mig att man får hänvisa till detta om det har tydlig relevans till Daddys vårdnadstvist.

För det första, Daddys sätt att först hylla en organisation och sedan när de ratar "hans" film nedgöra dem till att vara korrumperade med Daddys andra upplevda fiender, det är Daddy i ett nötskal, han tål inte kritik och gör allt han upplever som ett personligt nederlag till en destruktiv strid. I den striden ska den upplevda motståndaren hängas ut i hans blogg och kränkas. Är det konstigt att han har en vårdnadstvist?
-Påståenden åter igen.

Jag tycker vidare att det är relevant att fråga om han frågat barnen, som gjorde filmen åt honom, om deras vårdnadshavare godkänt det eftersom barnen var minderåriga? Det har i allra högsta grad med samarbetsförmåga och acceptans av gängse regler att göra. Detta är relevant i en vårdnadstvist.
-Tyckande.

Jag tycker även att det är relevant att fråga om småbarnen i "Daddys" film fått godkännande från deras vårdnadshavare att förekomma i de sammanhang småbarnen förekommer i? Detta har både relevans för både filmen men även kring förmåga att acceptera och känna respekt för människor som kanske inte vill förekomma i Daddys destruktiva offentliga vårdnadskrig. Det inbegriper respekt för andras barn, egna barn, barnens vårdnadshavare och Daddys ex, detta påverkar såklart hur Daddys förmåga att samarbeta och acceptera gängse sociala regler upfattas och bedöms.
-Åter igen tyckande.

Jag tvivlar starkt på att vare sig vårdnadshavarna för skolungdomarna eller vårdnadshavarna för småbarnen skulle godkänt deras barns medverkan om de känt till att huvudrollen och regin besitts av en 40+-gubbe som driver en destruktiv vårdnadstvist, kombinerad hat- och uthängningskampanj, på internet.
-Eget resonemang kring det hela.

Detta är ett typexempel på ett gränsöverskridande beteende. Daddy som vuxen skyller på att skolungdomarna kontaktade honom. Han är vuxen och borde varit den som insett saker och besinnat sig.
Likadant när lilla dotter leker med hans snopp så låtsas han sova och berättar att hon måste hålla det hemligt, det är föga vuxet ansvartagande, det är gränsöverskridande beteende.
-Egna spekulationer.

Daddy vill inte och kan inte ta vuxet ansvar.
Han visar inte respekt för ens sig själv, och inte för någon annan.

Han är inte mottaglig för protester eller kritik, då blir Daddy ett offer och alla andra är bara dumma och värda att hängas ut till allmän kränkning på internet.
-Egna påståenden åter igen.

Jag tycker att historien kring denna film tydligt visar upp Daddys oförmåga att samarbeta i sin vårdnadstvist.
-Eget tyckande åter igen.

Den visar även upp att stora organisationer, som är vana att hantera betydligt större konflikter, även de tar avstånd från den destruktiva vårdnadstvistkonflikt som Daddy driver på internet.
-Det är väl ingen konflikt han själv drivit dit vi nu står, det handlar väl enbart om en möjlighet att få förklara eller försvara sig utifrån det som en del påstått eller hävdar, man tappat bort frågor som är centrala och väljer att resonera runt omkring....

-Påståenden åter igen.

-Det är väl ingen konflikt han drivit. Det handlar väl enbart om en möjlighet att få förklara eller försvara sig....

Sagt stavas med ett g Leroy.
-Jag vet och han ändra detta innan du han posta ditt svar. Men det är ju inte det centrala om man vill slira eller snacka om person i stället för sak.

Så du menar alltså att naiva minderåriga ungdomar själva ska inse att de är utnyttjade av vuxna drivande 40+-män för att man skall kunna klaga på att ungdomarna blivit utnyttjade?
,Frågor om övergrepp och barn och ungdommars rätt har lyfts och varför dömmer du genom dina påstående och slutsattser?.


Påståenden? Det är ju bara att läsa innantill i Daddys blogg, han skriver det ju svart på vitt. Det visar ju hur osamarbetsvillig, hotfullt och kränkande han beter sig i egen vårdnadstvist.
-Din egen tolkning av det du läser och uppfattar.


Icke, det är relevant innan man involverar minderåriga barn att få ett godkännande från deras vårdnadshavare. Det borde ligga i eget intresse också. Men Daddy var för kåt att sprida sitt eget budskap så han missade den biten. Det visar ju hur osamarbetsvillig han beter sig i egen vårdnadstvist.
-Egen slutsatts.

Icke, det är relevant innan man involverar minderåriga barn att få ett godkännande från deras vårdnadshavare. Det borde ligga i eget intresse också. Men Daddy var för kåt att sprida sitt eget budskap så han missade den biten. Det visar ju hur osamarbetsvillig han beter sig i egen vårdnadstvist.

-Enligt din värld och tolkning.

Vad enkelt du gör för dig, har du frågat vårdnadshavarna?
-Har du frågat?

Snacka om ansvarsförskjutning, eller vill du påstå att Daddy agerat aktivt här?
-Nej han är ju blockerad från möjlighet.


Det är bara att läsa innantill på Daddys blogg, han skriver om det själv

Ja det är mitt tyckande och det är helt uppenbart andras tyckanden också eftersom fler än mig uppfattar samma sak, dig undantaget.

Det är skitsnack från din sida och då kan man undra hur kritiskt du läst Daddys blogg??
Man agerar inte så gränsöverskridande och hänger ut en mängd människor om man "bara ville förklara sig". Har du också en diagnos eller vad är det annars för fel på din uppfattningsförmåga?
-Jag har följt hans skrivande på både som annonym på olika forum och bloggen du nu kritiserar, jag har inga problem med hans skrivande, däremot ditt tyckande, det är du som har hakat up dig på ett och annat. Det är du som har problem för du inte kan låta bli att visa att du är ute efter person då du skiter i sak. Sen kan du så klart hemfalla åt att pånytt börja påstå och kalla det för skitsnack om du känner dig bättre i det du sysslar med.

Men det är väl självklart att alla i den här tråden tycker och drar egna slutsater utifrån den information som finns tillgänglig. Eftersom jag uppfattar informationen på Daddys blogg som lite klippt och klistrad försöker jag att läsa mellan raderna och jag förmodar att andra gör likadant. Daddy beter sig som någon som kör åt fel håll på en motorväg, trots att han möter hundratals bilister som blinkar och tutar kör han glatt vidare på sin vansinnesfärd och upplever allla andra trafikanter som idioter. Raden av personer, myndigheter och organisationer som nu ingår i den världsomfattande feministiska konspirationen är nu oändlig. Min uppfattning är att Daddy är paranoid och utöver det har en grandios självbild.