Daddys, Slutstriden har börjat....

Maria Brage uppvisar ingen inkompetens i förhöret.
Det är det som är den stora bristen i ert resonemang.
Det vore mer trovärdig om ni åtminstone försökte hitta på någon annan, bättre, bortförklaring till det flickan säger.
Vem som säger vad först och leder samtalet kan nämligen vem som helst läsa sej till.

Det är ett väldigt bra förhör, inga ledande frågor ställs mer än frågan om hon sett snoppar. En sån fråga leder inte nånstans. Flickan berättar att hon tar i den "raka" snoppen och drar upp och ner. Ska vi verkligen ta det här en gång till?

Nu är det ju så att det finns ett förhör till och det kan ju hända att hela förklaring finns där till varför flickan inte ska vara ensam med sin pappa.

Det andra förhöret visar på något det med faktiskt.

När man skriver sån här gallimattias så får man världen att le. Man kan faktiskt inte låta bli att dra på smilbanden hur psykstört det än verkar. Är Mona Sahlin och hennes parti skyldiga till det som står i förhör TVÅ?

Eller hur menar han att Mona och paritet är inblandade i hans vårdnadstvist?


Read more: http://daddys.blogg.se/2010/may/favoriter-i-repris-del-2.html#comment#ixzz0p7lPPJxE

Nej, även du missförstår!

Jag tog upp de vanligaste argumenten i tråden, de argument som förts av de båda sidorna mot mamman eller mot daddy, jag utgick också från det man anser i tråden, att mamman(generellt) alltid anses som den som bör vara vårdnadshavaren...detta för att båda sidor skulle förstå.

Att jag gav exempel på att en pappa kan vara mördare och ändå älskad av sina barn var just för den schablon män ges, det var just ytterligheten som var poängen...

Det ÄR så att även om vi haft jämställdhetsdiskussioner i samhället så finns det gamla, traditionella synsättet kvar....

Under min andra graviditet insjuknade jag i en ganska handikappande sjukdom, och under det barnets första år var det min man som tog hand om allt praktiskt. Vi hade då ett barn på ett och ett nyfött barn, och jag lovar att vi fått ta del av vår skärda del av fördommar och gammalmodigt synsätt...

För oss var det inget konstigt, men omvärlden accepterade inte utan att ha fått en förklaring, och även då ifrågasatte man ifall pappan verkligen kunde klara att ta hand om två barn själv.
Detta var dock inte från myndigheters sida, utan i vardagen i affären, grannar, andra barns föräldrar och så småning om dagis...fanns det något att klaga över? Nej, men "det kunde bli"...(Typ, det är svårt nog för en ensamstående mamma att fixa det, så...)

Det går inte att blunda för att attityden ute hos Svensson inte är fullt ut så förändrad som man kanske kan tro, för när man pratar med dessa människor om just jämnställdhet så låter det väldigt jämställt.

En annan sak som avslöjar det är att om ett par går skillda vägar och pappan har barnet var fjortonde dag, så är allt som det ska, inget konstigt....om det är tvärt om att mamman är den som får ha barnen var fjortonde dag blir det genast underligt, det måste vara något fel på mamman...

Jag är klumpig och använder fel ord många gånger, jag vet inte hur jag ska få fram det jag vill ha sagt alltid och i min tidigare text försökte jag verkligen använda ord så att båda sidor kände igen sig och tog till sig det jag ville ha sagt...även det blev fel.

Ok, jag ska försöka förklara en gång till.

Låt oss säga att en förälder har problem med en deppression som yttrar sig i hängighet och plötsliga gråt attacker, men klarar vardagen rent praktiskt och är inte självmordsbenägen. Låt oss säga att båda föräldrarna och barnet bor ihop...påverkar depressionen barnet så pass att myndigheter bör kopplas in och barnet avlägsnas? Nej
Finns det anledning för den andre föräldern att vara bekymrad över situationen? Ja, det kan jag tycka.

Nå, för nu över detta på ett skillt par, den ene är depprimerad med hängighet och plötsliga gråtattacker, men klarar vardagen rent praktiskt och är inte självmordsbenägen...kan man förstå att den andre känner oro och är bekymrad när det gäller att barnet ska vistas själv hos den andre föräldern?

I mitt exempel anser jag att det finns skäl för den ene föräldern att känna oro men samtidigt är det inte av den tyngd så att FR bör ingripa.

Om man håller sig till en deprimerad person som gråter mycket så är det ändå av värde att barnet träffar sin förälder. Det är bättre att träffa en gråtande förälder än att inte träffa den alls. Dock helst inte i längre perioder om det gäller en umgängesförälder och annars helst inte längre, men att flytta ett barn pga depression och gråtattacker är vanskligt. Beror ju på hur det här gråtande yttrar sig och hur ofta föräldern gråter, går inte att säga något men depression är ju inte något så hemskt att man flyttar på barn, självklart inte.

Att flytta ett barn till en deprimerad förälder om barnet har ett fullgott hem är också en annan sak. Det känns ju märkligt om det skulle vara så.

Saken är den att han klarar ju att ha obevakat umgänge med sonen, och om det handlade om att han just då bedömdes inte kunna klara dottern pga åldern (som är den enda skillnaden) så bör han ju klara det nu när hon är två år äldre...

Snopplekar, vad betyder snopplekar? LEK!

Ja han har en son och en dotter. Är han misstänkt för att ha låtit sonen leka med könsorganet också menar du? Det är ju där soc. som jag har fattat det har haft den största oron. Det förhöret som Joakim inte vill prata om.

Precis, flickan sa att hon drog upp och ner i den raka snoppen. Låter nästan som runklekar.

Jag tycker man allmänt slänger sig oförsiktigt med psykiska diagnoser i denna tråd. Alltifrån ADHD som från en del beskrivits som en psykisk sjukdom till diagnoser som deprission och annat.

Det finns nog anledning att vara försiktig med att sätta etiketter utan att vara insatt.
Ett typexempel på hur dum den omvända logiken blir t ex.

Daddy får inte ha normalt umgänge med sin dotter som han älskar högt och saknar djupt.
Daddy blir därmed ledsen.
Daddy är ledsen och därmed deprimerad.
Daddy är deprimerad och därför bör han ifrågasättas som umgänges och boendeförälder.

Daddy beter sig konstigt och mamman lämnar hemmet en natt
Daddy får inte ha normalt umgänge med sin dotter som han älskar högt och saknar djupt.
Daddy blir därmed ledsen.
Daddy gör konstiga saker, se förhör 1&2 och soc. är oroade
Daddy är ledsen och därmed deprimerad.
Daddy är deprimerad och därför bör han ifrågasättas som umgänges och boendeförälder.