Daddys, Slutstriden har börjat....

YRKANDE M.M.

Åklagaren har – såsom han slutligt bestämt sin talan – yrkat ansvar enligt 5 a §,
13 § andra stycket, 21 § första stycket och 49 § första stycket e) personuppgiftslagen
(PUL) med följande gärningspåstående:

Joakim Ramstedt har under perioden den 1 april 2009 till den 30 november
2010 på Kyrkofjäll 86 i Klövedal, Tjörns kommun, eller på annan plats i
landet, publicerat en dom i ett vårdnadsmål, förfrågningar avseende en
barnavårdsutredning samt ett polisförhör på sin blogg, vilket utgör
publicering av personuppgifter på Internet. Denna publicering har inneburit
en kränkning av hans dotter Rania Eliassons och före detta sambo Cicéla
Eliassons personliga integritet. Han har därvid uppsåtligen, eller i vart fall
av grov oaktsamhet, som privatperson behandlat känsliga uppgifter och
uppgifter om administrativa frihetsberövanden, vilket står i strid med
personuppgiftslagen.

Åklagaren har till förtydligande av sin talan uppgett dels att de tre dokument som
avses i gärningsbeskrivningen är de som intagits på sid. 5-27, 32-52 och 82-91 i
förundersökningsprotokollet, aktbil 5, dels att han gör gällande att det finns
uppgifter som rör dottern Ranias hälsa och sexualliv i polisförhöret och uppgifter
som rör Cicéla Eliassons hälsa i vårdnadsdomen samt att det i alla tre angivna
dokument finns uppgifter om administrativa frihetsberövanden av såväl dottern
Rania som Cicéla Eliasson.

Joakim Ramstedt har erkänt att han publicerat de angivna dokumenten på Internet.
Han har emellertid bestritt ansvar för brott av sammanfattningsvis följande skäl:

• Behandlingen av personuppgifterna skedde för journalistiska ändamål.
• Polisförhöret var i avidentifierat skick.
• Han hade inte uppsåt till att publicera uppgifter om administrativa
frihetsberövanden.
• För att det skall vara straffbart att publicera uppgifter om administrativa
frihetsberövanden måste dessa uppgifter vara det primära i dokumentet.
• Han hade inte för avsikt att kränka sin dotter Ranias personliga integritet och
publiceringen innebar heller inte någon kränkning av denna.
• Det var nödvändigt att publicera personuppgifterna för att göra gällande
eller försvara dottern Ranias rättsliga anspråk på kontakt med honom.
• Publiceringen av personuppgifterna var socialt adekvat och därför straffri
även utan stöd av skrivna ansvarsfrihetsbestämmelser.

UTREDNING

Utöver förhör med Joakim Ramstedt har åklagaren som skriftlig bevisning åberopat
de aktuella dokumenten samt skrivelser och beslut från Datainspektionen.
Joakim Ramstedt har genom sin försvarare beträffande omständigheterna före och
under den tidsperiod som avses med åtalet uppgett i huvudsak följande:
Han och Cicéla Eliasson hade tidigare ett förhållande och var sambor. De har
tillsammans dottern Rania, född den 17 december 2004. Vårdnaden om henne var
från början gemensam. Förhållandet avslutades då Cicéla Eliasson tog med sig
dottern och flyttade hem till sin mor. Efter det att han inte fått kontakt eller
umgänge med sitt barn väckte han i augusti 2006 talan mot Cicéla Eliasson vid
Göteborgs tingsrätt. Han fick då träffa barnet endast korta tillfällen hemma hos
Cicéla Eliasson. Den 10 maj 2006 hade han polisanmälts av Cicéla Eliasson för
olaga hot. Av domen i vårdnadsmålet framgår att polisanmälan saknade grund.
Anmälan ledde dock till att Cicéla Eliasson fick hemliga adressuppgifter för sig
själv och för dottern. Ytterligare fem polisanmälningar gjordes fram till december
2010. Samtliga lades ner på grund av att de saknade grund. Under tiden vårdnadsmålet
handlades vid Göteborgs tingsrätt fick han endast sporadiskt umgänge med
dottern. När domen kom två år senare tillerkändes Cicéla Eliasson ensam vårdnaden
på grund av att samarbetet inte fungerade. Rania tillerkändes dock umgänge med
honom i normal omfattning.

Han startade sin blogg i oktober 2008. Det var inledningsvis en anonym blogg. Den
behandlade frågor rörande vårdnad om barn och jämställdhetspolitik i Sverige. Han
skrev för journalistiska ändamål. Han ville väcka debatt och tog upp sitt eget fall.
Några namn nämndes dock aldrig. Hösten 2008 intervjuades han av nättidningen
Fokus om vårdnadsprocesser och detta publicerades på nätet. Namnet på hans dotter
eller f.d. sambo nämndes dock inte. Den 16 oktober 2008 skrev Cicéla Eliasson en
egen kommentar och avslöjade sitt eget namn och att hon var mamman till barnet
han skrev om. Hon beskyllde honom för att vara alkoholiserad, psykiskt störd och
mentalt handikappad liksom för att ha manipulerat sin omgivning och ha hotat och
misshandlat henne. Först året därefter, på våren 2009, avslöjade han själv sin egen
identitet för bloggläsarna.

Efter vårdnadsdomen i april 2008 hade han regelbundet umgänge med dottern
Rania. Han ville dock få mer tid med henne och skrev den 21 mars 2009 en nio
sidor lång skrivelse till socialtjänsten för att få hjälp. När han den 31 mars 2009
ringde socialtjänsten och undrade vad som hade hänt med hans skrivelse var de helt
oförstående. Den 2 april 2009 blev han i stället förhindrad att hämta dottern på
dagis. Han visste inte vad det var fråga om. Det visade sig att Cicéla Eliasson hade
ringt till socialtjänsten och beskyllt honom för sexuella övergrepp mot dottern.
Detta ledde till att socialtjänsten den 6 april 2009 gjorde polisanmälan. Även Cicéla
Eliasson gjorde två dagar senare polisanmälan. Redan den 27 april 2009 hölls
polisförhör med dottern Rania på barnhuset i Göteborg.
Dessförinnan hade han både ansökt om ny stämning och om verkställighet av den
tidigare domen vid Varbergs tingsrätt. Både målen handlades den 5 juni 2009.
Beslutet blev att det tills vidare inte skulle ske något umgänge och avslag på
begäran om verkställighet. Detta hade föregåtts av att socialtjänsten aktivt hade stött
Cicéla Eliassons beslut att stoppa allt umgänge i avvaktan på polisutredningen.
Den 23 juli 2009 beslutade åklagaren att lägga ner förundersökningen mot honom.
Beslutet överklagades av Cicéla Eliasson men förundersökningen återupptogs inte.
Under tiden som detta pågick fick han inte träffa Rania alls. Den 7 september 2009
skrev Cicéla Eliassons ombud till hans ombud och talade om att Cicéla Eliasson
vägrade honom all kontakt med Rania och att det inte spelade någon roll att
förundersökningen var nedlagd. Det var under denna tidsperiod när socialtjänsten
tog aktiv ställning mot umgänge som han publicerade de aktuella dokumenten på
bloggen.

Varbergs tingsrätt beslutade den 12 oktober 2009 om fyra timmars umgänge
varannan vecka med kontaktperson. Genom ett nytt beslut senare utökades detta till
sex timmar. Socialtjänsten beslutade att inhämta en extern utredning. När denna
presenterades i maj 2010 visade denna att det var Cicéla Eliasson som skadade
Rania och att dottern hade ett mycket stort behov av honom. Trots detta hade han
under tiden från mars 2009 till december 2010 fått träffa Rania endast 24-25
timmar.

Han hade ett journalistiskt ändamål med publiceringen av de aktuella dokumenten.
Han hade inte för avsikt att kränka sin dotter, tvärtom. Han publicerade vårdnadsdomen
därför att det i den fanns uppgifter som visade att Cicéla Eliasson gjort en
falsk polisanmälan mot honom och därigenom fått skyddad adress. Vårdnadsdomen
visade också att Cicéla Eliasson varit orsaken till att samarbetet inte fungerade.

Socialtjänsten ville inte läsa domen; det uppgavs att den var för lång. De enda som
kunde bli kränkta av publiceringen var möjligen de myndighetspersoner som
vägrade ta till sig fakta. Han tänkte inte ens på att det nämnts något om något
frihetsberövande i domen. Detta skall vägas mot intresset av att skydda sitt barn
som riskerar att förlora sin far och sin släkt liksom intresset av att visa att socialtjänsten
inte följer lagar och förordningar. Det var nödvändigt att publicera de aktuella
dokumenten för att göra gällande dottern Ranias rättsliga anspråk. Det primära
är barnet. Besluten angående barnen skall fattas
på ett riktigt, objektivt underlag.
Det är en plikt för en far att göra allt för att så skall ske.

När det gäller polisförhöret är det mest kränkande att någon falskt påstått att Rania
blivit utsatt för sexuella övergrepp; det är kränkande för Rania. Publiceringen visar
att Rania inte har varit utsatt för övergrepp. Han har därmed tillgodosett Ranias
bästa genom publiceringen. Det går att se i förhöret att ledande frågor ställts för att
manipulera Rania. Detta är av stort journalistiskt intresse och det kan inte vara
brottsligt att publicera detta. Den enda som kränks är förhörsledaren som utfört
förhöret på ett klandervärt sätt.

Även när det gäller publiceringen av dokumentet om barnavårdsutredningen har det
handlat om att tillvarata Ranias rättigheter. Hon har blivit kränkt genom barnavårdsutredningen.

De enda som kränkts genom publiceringen är myndighetspersonerna
som ansvarar för dokumentet.

När personuppgiftslagen kom till fanns det ingen bloggverksamhet på nätet. Långt
senare har det skett en explosionsartad utveckling av bloggverksamheten.
Publicering av dokument från myndigheter måste kunna publiceras fullt ut på nätet.
Han har försökt att skildra förhållandena sakkunnigt och även försökt att skydda sitt
barn. Att publicera dokument från myndigheter för att visa sanningen kan aldrig
vara brottsligt. Speciellt inte om man inte har haft för avsikt att kränka de personer
man namngett utan tvärtom att hjälpa dem. Publiceringarna har varit helt inriktade
på myndighetspersonerna för att ifrågasätta om man verkligen får handlägga ett
ärende på det sätt som gjorts. Hans agerande fick i vart fall myndigheterna att
stanna upp. Det är inte detta förfarande som lagstiftaren har haft för avsikt att träffa
med ansvarsbestämmelserna i PUL.

Utredning, forts.

Hörd över åtalet har Joakim Ramstedt bekräftat riktigheten av de uppgifter som
försvararen lämnat samt tillagt i huvudsak följande:

Socialtjänsten hade ett bristande rättssäkerhets- och barnperspektiv. Han blev inte
lyssnad på. Man diarieförde inte ens det han lämnade in till kommunen. Han såg
ingen annan utväg än att offentliggöra sin sanning. Ingen lyssnade på den. Han
gjorde det dels för att hjälpa Rania, dels för att han inte hade lust att dömas för
något han inte hade gjort. Han startade bloggen i oktober 2008. Först skrev han
anonymt om sitt fall. Det debatterades vilt på bloggen om frågor av detta slag. Han
hade inget förtroende för rättsväsende eller socialtjänst av förklarliga orsaker.
Han lade inte ut dokumenten i löpande text och de var inte sökbara på Internet. Han
kan inte säga exakt när han lade ut dokumenten. Det var någon gång i maj-juni
2009. Barnavårdsutredningen måste ha lagts ut tidigast i september 2009.
Dokumenten fanns bara som länkar som man kunde använda för att ladda ner hela
dokumentet.

I efterhand inser han att det hade varit klokare att avidentifiera domen men att han
inte gjorde det var inte för att han ville kränka Rania eller Cicéla Eliasson. Det var
möjligen av obetänksamhet. Han trodde att det var okej att publicera offentliga
dokument. Ingen fäster tilltro till en på Internet om man inte visar upp bevis. Han
hängde inte ut Ranias sexualliv. Hon har inget sådant. Det var fruktansvärt att se hur
Rania hanterades i förhöret. Bloggen hade vid denna tid 1 000 - 1 500 träffar om
dagen. Han visste att det var ett gungfly att publicera frågorna kring barnavårdsutredningen,
men han var då desperat. Han tänkte bara på konsekvenserna för Rania
och inte för sig själv.

När han fick Datainspektionens beslut rättade han sig efter det och tog bort
länkarna. Det gjorde han i maj 2010. Efter det att en anonym person som sparat de
gamla länkarna anmält att det gick att få tillgång till dokumenten även därefter tog
han på hösten 2010 bort dokumenten helt från servern. Han visste inte att det hade
gått att komma åt dokumenten på det sättet.

Allmänt

Det bör inledningsvis konstateras att utredningen i målet huvudsakligen består av
Joakim Ramstedts egna uppgifter. I den mån dessa uppgifter inte är vederlagda eller
så osannolika att de kan lämnas utan avseende skall de läggas till grund för
tingsrättens bedömning i målet.

Har Joakim Ramstedt publicerat de angivna dokumenten?

Det är genom Joakim Ramstedts uppgifter, som stöds av övrig utredning, utrett att
han på sin blogg på Internet publicerat en dom i ett vårdnadsmål mellan honom och
Cicéla Eliasson meddelad den 1 april 2008 av Göteborgs tingsrätt, ett polisförhör
hållet i april 2009 med dottern Rania samt förfrågningar avseende en barnavårdsutredning
utförd under år 2009. Detta har skett genom att Joakim Ramstedt på
bloggen haft länkar som lett till dokumenten som funnits lagrade på en server. Det
har inte i målet klarlagts exakt när publiceringen av de olika dokumenten först
skedde, men det var i vart fall någon gång under år 2009. Efter det att publiceringen
blivit föremål för granskning av Datainspektionen tog Joakim Ramstedt i maj 2010
bort länkarna till dokumenten som dock alltjämt fanns lagrade på servern. Sedan en
privatperson uppmärksammat Datainspektionen på att det även därefter gick att få
tillgång till dokumenten genom att använda de gamla länkarna, tog Joakim
Ramstedt under hösten 2010 också bort dokumenten från servern.
I polisförhöret har dottern Ranias namn utelämnats och i dokumentet rörande
barnavårdsutredningen har Cicéla Eliassons och dottern Ranias namn ersatts med
initialer. Detta påverkar emellertid inte bedömningen av frågan om det rör sig om
publicering av personuppgifter eftersom det av sammanhanget och av andra
publicerade dokument, t.ex. vårdnadsdomen, tydligt framgår vilka personer det rör
sig om. Härtill kommer att avidentifieringen av polisförhöret under alla förhållanden,
med all sannolikhet av misstag, inte blivit fullständig då dottern Ranias
namn kvarstår utskrivet på två ställen (se sid. 39 och 43 i förundersökningsprotokollet,
aktbil. 5).

Innehåller de angivna dokumenten uppgifter som det är förbjudet att behandla?

Enligt 13 § andra stycket PUL är det förbjudet att behandla sådana personuppgifter
som rör hälsa och sexualliv. Sådana uppgifter betecknas i lagen, enligt tredje stycket
i samma bestämmelse, som känsliga personuppgifter. Det är vidare enligt 21 §
första stycket samma lag förbjudet för andra än myndigheter att behandla personuppgifter
om bl.a. administrativa frihetsberövanden.
Vårdnadsdomen innehåller flera uppgifter om Cicéla Eliassons såväl fysiska som
psykiska hälsa. Dessa uppgifter i vårdnadsdomen omfattas av det principiella
förbudet i 13 § andra stycket PUL mot att behandla personuppgifter som rör hälsa.
Beträffande polisförhöret hölls det i anledning av att anmälan gjorts om misstänkt
sexuellt övergrepp mot dottern Rania. Även om det går att hävda att polisförhöret i
själva verket visar att Rania inte blivit utsatt för något sexuellt övergrepp och att
hon överhuvudtaget inte har något sexualliv, är innehållet i förhöret ändå sådant att
det måste anses omfattas av det principiella förbudet i 13 § andra stycket PUL mot
att behandla personuppgifter som rör sexualliv. Det finns däremot inga uppgifter i
polisförhöret, vilket åklagaren har gjort gällande, som kan anses röra Ranias hälsa.
Vad slutligen gäller administrativa frihetsberövanden finns det i vårdnadsdomen på
ett par ställen omnämnt att Cicéla Eliasson tidigare varit föremål för omhändertagande
enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga
(LVU). Ett sådant omhändertagande utgör ett administrativt frihetsberövande och
dessa uppgifter omfattas därför av förbudet i 21 § första stycket PUL, för andra än
myndigheter, mot att behandla personuppgifter som rör sådana frihetsberövanden.
Det är inte någon förutsättning för tillämpligheten av bestämmelsen att uppgifterna
om det administrativa frihetsberövandet skall vara det primära i dokumentet. Det
finns i övrigt inga uppgifter i något av de publicerade dokumenten, vilket åklagaren
har gjort gällande, som avser administrativa frihetsberövanden av vare sig Cicéla
Eliasson eller dottern Rania.

Är undantaget för behandling av personuppgifter i ostrukturerat material
tillämpligt?

Av 5 a § första stycket PUL framgår att bestämmelserna i bl.a. 13 och 21 §§ inte
behöver tillämpas på behandling av personuppgifter som inte ingår i eller är
avsedda att ingå i en samling av personuppgifter som har strukturerats för att
påtagligt underlätta sökning efter eller sammanställning av personuppgifter
(ostrukturerat material). Dock får enligt 5 a § andra stycket sådan behandling som
avses i första stycket inte utföras, om den innebär en kränkning av den registrerades
personliga integritet.
De publicerade personuppgifterna ingick inte i och var heller inte avsedda att ingå i
en samling av personuppgifter som strukturerats för att påtagligt underlätta sökning
efter eller sammanställning av personuppgifter. Det har alltså rört sig om det som i
PUL betecknas som ostrukturerat material. Publiceringen av personuppgifterna var
alltså otillåten endast under förutsättning att den innebar en kränkning av Cicéla
Eliassons eller dottern Ranias personliga integritet.
Bedömningen av vad som är en kränkning av den personliga integriteten skall göras
utifrån vilka uppgifter som behandlas men också med beaktande av i vilket
sammanhang uppgifterna förekommer, för vilket syfte de behandlas, vilken
spridning de har fått eller har riskerat att få samt vad behandlingen kan leda till. Det
måste göras en samlad bedömning där det intrång som kan ha skett i den personliga
integriteten vägs mot eventuella motstående intressen.
De publicerade dokumenten innehåller uppgifter av mycket känslig och rent privat
karaktär kopplade till familjeförhållanden och till misstankar om sexuella övergrepp.
Uppgifterna publicerades på en blogg på Internet med ett stort antal
besökare. Uppgifterna har alltså redan fått en omfattande spridning. Det är därtill
allmänt känt att dokument som en gång varit publicerade på Internet riskerar att få
fortsatt okontrollerbar spridning. Publiceringen får anses ha medfört stor risk för
negativa konsekvenser för såväl Cicéla Eliasson som dottern Rania.
Tingsrätten ifrågasätter inte att Joakim Ramstedt då han publicerade dokumenten
ansåg att han och dottern Rania hade blivit illa behandlade av socialtjänst, polis och
domstol och att han hade ett starkt intresse av att informera om sin och dottern
Ranias situation. Det måste emellertid ställas höga krav för att publicering på
Internet av uppgifter av så känslig karaktär som nu är fallet, skall anses försvarbar
och proportionerlig i jämförelse med andra personers intresse av en skyddad
personlig integritet. Vid en samlad bedömning finner tingsrätten att publiceringen
av de aktuella dokumenten inneburit ett sådant intrång i den personliga integriteten
att den får anses kränkande i den bemärkelse som avses i 5 a § andra stycket PUL.
Undantaget för behandling av personuppgifter i ostrukturerat material i första
stycket i samma lagrum är därför inte tillämpligt.

Är undantaget för behandling av personuppgifter för journalistiska ändamål
tillämpligt?

Enligt 7 § andra stycket PUL skall bestämmelserna i bl.a. 5 a § samt 13 och 21 §§
inte tillämpas på sådan behandling av personuppgifter som sker uteslutande för
journalistiska ändamål.
Med journalistiska ändamål avses att informera, utöva kritik och väcka debatt om
samhällsfrågor av betydelse för allmänheten (jfr. rättsfallet NJA 2001 s. 409).
Undantaget avser inte enbart etablerade media utan kan tillämpas även på privatpersoner.
Enligt bestämmelsens ordalydelse krävs visserligen att behandlingen skall
ha skett uteslutande för journalistiska ändamål. Högsta domstolen synes dock mena
att undantaget är tillämpligt oavsett om det finns även andra syften. Emellertid
omfattar undantaget enligt Högsta domstolen inte publicering av uppgifter av rent
privat karaktär, vilka normalt inte kan anses ha ett journalistiskt ändamål.
Det är uppenbart att Joakim Ramstedt när han publicerade de aktuella dokumenten
ansåg att han och dottern Rania hade blivit illa behandlade av socialtjänst, polis och
domstol. Det är lika uppenbart att Joakim Ramstedt hade för avsikt att framföra
kritik i anledning av detta och att väcka debatt i frågan om hur vårdnadstvister
hanteras av olika myndigheter och domstolar, vilket utan tvekan är en samhällsfråga
av betydelse för allmänheten. Han hade alltså ett journalistiskt ändamål i den
bemärkelse som avses i 7 § andra stycket PUL.
Vårdnadsdomen innehåller emellertid detaljerade uppgifter om Cicéla Eliassons och
dottern Ranias levnadsförhållanden. Detsamma gäller dokumentet med uppgifter ur
barnavårdsutredningen. Det framstår som klart att dessa dokument innehåller
uppgifter som måste anses vara av rent privat karaktär. På samma sätt innehåller
polisförhöret med dottern Rania utan tvekan uppgifter som är av rent privat
karaktär. Trots att Joakim Ramstedt hade ett journalistiskt ändamål med sin
publicering är därför undantaget i 7 § andra stycket PUL inte tillämpligt.

Är undantaget för nödvändig behandling av känsliga personuppgifter tillämpligt?

Av 14 § första stycket PUL framgår att det trots förbudet i 13 § är tillåtet att
behandla känsliga personuppgifter i de fall som anges i 15-19 §§. Enligt 16 § första
stycket c) får känsliga personuppgifter behandlas om behandlingen är nödvändig för
att rättsliga anspråk skall kunna fastställas, göras gällande eller försvaras.
Dottern Ranias rätt till kontakt med sin far Joakim Ramstedt är visserligen ett
sådant rättsligt anspråk som i och för sig kan anses omfattas av bestämmelsen i 16 §
första stycket c). Det är heller inte nödvändigt att det är den person som har det
rättsliga anspråket som utför behandlingen av personuppgifterna.
För att undantaget i 16 § första stycket c) skall vara tillämpligt krävs dock att
publiceringen av de aktuella dokumenten varit nödvändig för att det rättsliga
anspråket skall kunna fastställas, göras gällande eller försvaras. Det torde få ställas
mycket höga krav för att en publicering av känsliga personuppgifter på Internet
skall kunna anses vara nödvändig.
Samhället tillhandahåller domstolar och andra myndigheter för konfliktlösning. Hur
förfarandet skall gå till är noga reglerat. När publiceringen skedde pågick tvisten
mellan Joakim Ramstedt och Cicéla Eliasson och den pågår alltjämt. Tingsrätten
ifrågasätter inte att Joakim Ramstedt när han publicerade dokumenten kände sig
frustrerad och att han hyste tvivel inför möjligheterna till framgång i den pågående
tvisten. Detta innebär emellertid inte att det kan anses ha varit nödvändigt att
publicera dokumenten på Internet för att göra gällande eller försvara dottern Ranias
rättsliga anspråk. Undantaget i 16 § första stycket c) är därför inte tillämpligt.

Är publiceringen straffbar enligt PUL?

Enligt 49 § första stycket e) PUL döms den till böter eller fängelse i högst sex
månader eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst två år, som uppsåtligen eller
av grov oaktsamhet behandlar sådana personuppgifter som avses i 13 och 21 §§ i
strid med 5 a § andra stycket. Av andra stycket i 49 § framgår att det i ringa fall inte
döms till ansvar.
Som tingsrätten ovan har konstaterat är det utrett att Joakim Ramstedt, i strid med
5 a § andra stycket PUL, publicerade en dom i ett vårdnadsmål, förfrågningar
avseende en barnavårdsutredning samt ett polisförhör på sin blogg på Internet,
vilket innefattade behandling av sådana personuppgifter som avses i 13 § andra
stycket och 21 § första stycket samma lag. Publiceringen skedde uppsåtligen. Det
har inte någon betydelse för ansvarsfrågan att Joakim Ramstedt inte haft någon
direkt avsikt att kränka dottern Rania. Joakim Ramstedt, som var mycket väl
förtrogen med innehållet i de publicerade dokumenten, kände också uppenbarligen
till att vårdnadsdomen innehöll uppgifter även om omhändertagande av Cicéla
Eliasson enligt LVU. Det kan hållas för visst att även om han tänkt på just det
förhållandet, detta inte skulle ha avhållit honom från att publicera även de
uppgifterna.
Publiceringen av de angivna personuppgifterna beträffande Cicéla Eliasson och
dottern Rania, har alltså inneburit ett brott enligt 49 § första stycket e) PUL Med
beaktande av personuppgifternas karaktär samt den spridning dessa fått och riskerar
att få, kan brottet inte bedömas som ringa.
Av utredningen framgår att Joakim Ramstedt tog bort länkarna till de aktuella
dokumenten från sin blogg i maj 2010. Även om det skulle anses vara så att
dokumenten även därefter varit publicerade på Internet är det inte mot Joakim
Ramstedts egen uppgift visat att han haft uppsåt till den publiceringen. Det kan
heller inte sägas att han i det avseendet varit grovt oaktsam. Den del av åtalet som
avser publicering i tid efter maj månad 2010 skall därför ogillas.

Är publiceringen straffri i dess helhet på grund av s.k. social adekvans?

Det finns lagfästa bestämmelser, t.ex. om nöd och nödvärn i brottsbalken, som kan
medföra ansvarsfrihet för gärningar som annars skulle medföra ansvar för brott.
Med ansvarsfrihet på grund av social adekvans menas att en gärning är straffri trots
att det saknas direkt lagstöd i fall där det framstår som orimligt och oavsiktligt att
straffrättsligt ingripande sker. Utrymmet för sådan ansvarsfrihet torde vara högst
begränsat.
När det gäller PUL, som i sin tur innefattar genomförande i svensk rätt av ett EGdirektiv,
har lagstiftaren klart tagit ställning till vilka gärningar som skall anses
utgöra brott och vilka undantagsfall som skall gälla. Något utrymme för att anta att
lagstiftaren oavsiktligt skulle ha kriminaliserat det förfarande som Joakim Ramstedt
gjort sig skyldig till föreligger inte. De omständigheter som Joakim Ramstedt pekat
på innebär heller inte att det framstår som orimligt att straffrättsligt ingripande sker.
Han kan således inte undgå ansvar på grund av s.k. social adekvans.

Är brottet preskriberat?

Om det inte kan följa svårare straff än fängelse ett år för ett brott får enligt 35 kap.
1 § första stycket 1 brottsbalken någon påföljd inte utdömas om inte den misstänkte
häktats eller fått del av åtal för brottet inom två år.
Som ovan har konstaterats kan för brott mot PUL, om brottet inte är grovt, inte följa
svårare straff än böter eller fängelse i högst sex månader. Joakim Ramstedt, som
inte varit häktad, fick del av åtalet i detta mål först den 5 januari 2012. Den del av
åtalet som avser publicering i tid före den 5 januari 2010 skall därför ogillas på
grund av preskription.

Påföljd

Joakim Ramstedt förekommer tidigare i belastningsregistret endast avseende några
smärre trafikförseelser. För nu aktuellt brott bör påföljden bestämmas till ett
måttligt bötesstraff.

Övrigt

På grund av utgången i målet skall Joakim Ramstedt enligt 31 kap. 1 § första
stycket rättegångsbalken ersätta staten kostnaden för den offentlige försvararen. Av
tredje stycket i samma lagrum framgår dock att ersättningsskyldigheten inte skall
överstiga vad han skulle ha fått betala i rättshjälpsavgift vid rättshjälp enligt
rättshjälpslagen (1996:1619).
Alla som döms för brott där fängelse ingår i straffskalan skall även betala
lagstadgad avgift om 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond