__________________
Senast redigerad av micro113 2011-06-07 kl. 00:01.
Senast redigerad av micro113 2011-06-07 kl. 00:01.
R som ständigt uppmuntras av sin mamma att berätta om sina upplevelser korrigeras också av modern när R inte berättar det modern önskar. C avbryter utredningar, psykologkontakter, samtalskontakter på löpande band.
För R innebär detta att hon utsätts för dubbla buskap, hennes mamma är instabil, ombytlig och oförutsägbar. Detta i sin tur leder till att R inte får känna tillit till de vuxna som finns i hennes närhet. Det finns en risk att hon blir överdrivet anpassad och att hon tillrättalägger det hon säger inför C. Med tanke på Cs mående får R lära sig att läsa av C. R har också lärt sig att C överger henne känslomässigt om hon påvisar sina egna behov.
[...]
Det i sin tur har visat sig leda till att Cs förmåga att härbärgera sig, tala väl om Rs pappa, förbereda R på ett bra sätt inför umgänge med pappan inte fungerar. C vill inte på något sätt att R ska träffa sin pappa. Därmed har C visat att hennes insikt, och motivation till förändring vad gäller vårdnadstvisten är obefintlig.
Cs svårigheter har också handlat om att hon uppvisat ett mycket starkt kontrollbehov och en önskan att kunna styra utredningen och de personer som bedrivit den i den riktning hon själv önskar. När så inte sker, uppvisar C en helt annan sida som är mycket okontrollerad. Hon har fått kraftfulla utbrott, vid ett flertal tillfällen uppvisat klara tecken på psykisk ohälsa, varit förvirrad och haft minnesluckor. Detta har skett inför R som har bevittnat sin mammas mående. Bland annat avbröt hon Rs psykologkontakt och hennes samtalskontakter när Boda påtalade att de även såg annat än det C ville att de skulle se. Hon påtalalde att hon hellre ville skaffa en egen psykologkontakt åt R.
Under denna utredningen har C ånyo uttryckt en önskan om att vi ska lyssna på vad R säger. Hon menar då de sexuella övergreppen. Hon uttrycker däremot en önskan om att vi ska bortse från när R säger något som inte är till Cs fördel, till exempel när R frågar henne vad var det mer jag skulle säga. Cs första avvikelse från Boda sker efter det att utredarna förmedlat att vår ståndpunkt är att vi ska tro och lyssna på det ena R säger måste vi även tro och lyssna på det andra hon säger.
Vi fann att den största svårigheten för R var inför umgänge vid överlämnandet. Trots att umgängena var skyddade och det inte förelåg någon fara för R visade C klart och tydligt, på alla sätt hon kunde, att hon ogillade att R skulle träffa sin pappa. Modern förmedlade en maktlöshet till R över att inte kunna göra något åt saken. Likaså efter umgänge, när R var glad och pratade om något roligt de gjort uppvisade modern ett avståndstagande och att hon ogillade detta. R blev avvisad känslomässigt av C i detta. R berättade också om att hon inte ville göra mamma ledsen samt att hon sa vad som helst för att slippa träffa sin pappa. R hade således en omöjlig situation.
Vi fann också att R fungerade väl med modern då de var helt själva. Hon fick alla sina grundläggande behov tillgodosedda av mat, sömn, kläder, åldersadekvata aktiviteter. Samtidigt beskrev R för personalen att hennes mamma är konstig hemma. Hon skriker på mormor och R får ta ett ansvar och säga till mamma. R har dessutom i tejpningssituation svårighet att beskriva sin relation till både mormor och mamma, trots att de sammanlever ständigt.
R som ständigt uppmuntras av sin mamma att berätta om sina upplevelser korrigeras också av modern när R inte berättar det modern önskar. C avbryter utredningar, psykologkontakter, samtalskontakter på löpande band.
För R innebär detta att hon utsätts för dubbla buskap, hennes mamma är instabil, ombytlig och oförutsägbar. Detta i sin tur leder till att R inte får känna tillit till de vuxna som finns i hennes närhet. Det finns en risk att hon blir överdrivet anpassad och att hon tillrättalägger det hon säger inför C. Med tanke på Cs mående får R lära sig att läsa av C. R har också lärt sig att C överger henne känslomässigt om hon påvisar sina egna behov.
[...]
Det i sin tur har visat sig leda till att Cs förmåga att härbärgera sig, tala väl om Rs pappa, förbereda R på ett bra sätt inför umgänge med pappan inte fungerar. C vill inte på något sätt att R ska träffa sin pappa. Därmed har C visat att hennes insikt, och motivation till förändring vad gäller vårdnadstvisten är obefintlig.
Cs svårigheter har också handlat om att hon uppvisat ett mycket starkt kontrollbehov och en önskan att kunna styra utredningen och de personer som bedrivit den i den riktning hon själv önskar. När så inte sker, uppvisar C en helt annan sida som är mycket okontrollerad. Hon har fått kraftfulla utbrott, vid ett flertal tillfällen uppvisat klara tecken på psykisk ohälsa, varit förvirrad och haft minnesluckor. Detta har skett inför R som har bevittnat sin mammas mående. Bland annat avbröt hon Rs psykologkontakt och hennes samtalskontakter när Boda påtalade att de även såg annat än det C ville att de skulle se. Hon påtalalde att hon hellre ville skaffa en egen psykologkontakt åt R.
Under denna utredningen har C ånyo uttryckt en önskan om att vi ska lyssna på vad R säger. Hon menar då de sexuella övergreppen. Hon uttrycker däremot en önskan om att vi ska bortse från när R säger något som inte är till Cs fördel, till exempel när R frågar henne vad var det mer jag skulle säga. Cs första avvikelse från Boda sker efter det att utredarna förmedlat att vår ståndpunkt är att vi ska tro och lyssna på det ena R säger måste vi även tro och lyssna på det andra hon säger.
Vi fann att den största svårigheten för R var inför umgänge vid överlämnandet. Trots att umgängena var skyddade och det inte förelåg någon fara för R visade C klart och tydligt, på alla sätt hon kunde, att hon ogillade att R skulle träffa sin pappa. Modern förmedlade en maktlöshet till R över att inte kunna göra något åt saken. Likaså efter umgänge, när R var glad och pratade om något roligt de gjort uppvisade modern ett avståndstagande och att hon ogillade detta. R blev avvisad känslomässigt av C i detta. R berättade också om att hon inte ville göra mamma ledsen samt att hon sa vad som helst för att slippa träffa sin pappa. R hade således en omöjlig situation.
Vi fann också att R fungerade väl med modern då de var helt själva. Hon fick alla sina grundläggande behov tillgodosedda av mat, sömn, kläder, åldersadekvata aktiviteter. Samtidigt beskrev R för personalen att hennes mamma är konstig hemma. Hon skriker på mormor och R får ta ett ansvar och säga till mamma. R har dessutom i tejpningssituation svårighet att beskriva sin relation till både mormor och mamma, trots att de sammanlever ständigt.
Under utredningstiden har det observerats att Cs mamma S uppvisat ett stort motstånd gentemot J. Hon talar om honom som förövare även inför R. Detta i sig får anses som mycket starka psykiska övergrepp på R. R kan inte på något sätt värja sig från allt detta ältande som pågår.Exempel 2 (citat ur Kap 11 §2 (LVU) utredningen):
Utifrån detta kan vi inte dra andra slutsatser än at R utsätts för psykiska övergrepp av sin mamma och mormor.Exempel 3 (citat ur den senaste utredningen):
101209 hölls möte med C samt utsedda ombud till henne och till R. Mormor S tilltvingade sig sin närvaro under mötet mot socialtjänstens vilja. Under mötet uttryckte socialtjänsten önskemål om att utredningen skulle fullföljas. Efter samråd med sitt ombud samtyckte C och undertecknade sitt medgivande samt återvände samma dag med R till Boda tillsammans med utredare och 1:e socialsekreterare. Vi överenskom att att R skulle ha övervakat umgänge med J dagtid för att hans föräldraförmåga skulle kunna utredas men att R skulle sova hos C i lägenheterna om nätterna. C önskade även att kontaktpersonen skulle bytas ut då hon inte kände förtroende för henne.Exempel 4 (citat ur utredningen):
Socialsekreteraren gjorde följande observation när ombuden lämnat rummet:
- C satt kvar tillsammans med sin mamma. SL började då inför socialsekreterarna tala om J som förövare. Hon talade om de övergrepp han begått och om R. C bad sin mamma vid ett flertal tillfällen att sluta oc hon lät alltmer förtvivlad. SL hörsammade inte C.
Samma kväll, då C och R åter befann sig i lägenheten på Boda, kollapsade C. Detta i närvaro av R, sin mamma SL och socialtjänsten.
101210 påbörjades umgänge med J och R dagtid. Det fungerade bra.
101213 ringde J och beröttade att han och C börjat tala med varandra. De var överens om att inte ha det så här. J hade föreslagit att R skulle träffa C och honom tillsammans. De hade talat om Rs födelsedag den 17/12 och att åka till Liseberg på julmarknad. C hade sagt att hon trodde att S, Rs mormor, kunde bli ett problem.
Utredningen har inte kunnat fullföljas dels för att boendet avbrutits i förväg och dels för att C under hela tiden visat och uttryckt att hon har ett helt annat syfte med placeringen än den hon samtyckt till i samarbete med socialtjänsten. Hon har hoppats på att personalen skulle upptäcka att hennes egna påståenden om att R varit utsatt för övergrepp är sanna. När Boda istället ifrågasatt om C hjälper R har hon kontrat med att ha anmält Boda till socialstyrelsen, polis samt press och TV. Hennes insikt, och motivation till förändring rörande är hon tydlig med. Hon accepterar inte att R ska få träffa sin pappa. Möjligtvis förstärks den inställningen av hennes mamma, Rs mormor som verkar negativ till både J och Boda.Hennes skadliga agerande och negativa inblandning fanns ju dokumenterat redan i ett tidigt skede av tingsrätten:
Efter flytten synes dock samarbetet mellan föräldrarna ha försvårats ytterligare genom att SL aktivt har agerat i frågan om hur umgänget mellan R och J skulle ske.
Du måste vara medlem för att kunna kommentera