Jag tror inte att rättsapparaten har rätt att ställa så´na krav på en enskild medborgare. Och jag vet inte heller om jag litar på JR i tolkningen av överenskommelsen.
Tänker man efter lite så tror jag nog snarare att DI´s beslut ligger till grund för avtalet om att inte "outa" flickan mer på nätet. Dvs att mamman/DI väcker inget åtal mot JR, så länge han INTE skriver om barnet/mamman.
För det fanns ju, enligt DI fog för att väcka åtal om mamman nu önskade det. Och om jag uppfattat det rätt.
Att JR skulle erkänna sakens riktiga omständighet tror jag inte en sekund på. Ist gör han sig till "the good guy". De ber honom och han förstår, instämmer och fattar vidden av vad han utsatt sin dotter och hennes mamma för? Inte så troligt va?
Hahha.. Lite kul är det allt att han avslutar med: "Så länge de håller sig på mattan, så följer han deras spelregler". Jo, ja.. Men visst. Fint att avsluta med ett hot! Fint att ha så stor tilltro till sin egna person att man inbillar sig att man i sin sjukdom ska få alla andra att förstå hur fel de har och hur rätt man är själv. Håhåjaja! JR skuter sig själv i foten HELA TIDEN! Hålfotsinlägg.. Någon?
Någon juridiskt kunnig person borde titta på detta, d.v.s där han skriver att han lovat rätten att inte publicera känsligt material om dottern, så länge inga som helst utredningar om gränslöshet görs. Det är i en kommentar han skriver det, minns inte under vilket inlägg och går in i bloggen i fråga så sällan som möjligt...
Det ser ut som en utpressningssituation, vad jag undrar är om man verkligen har rätt att ställa sådana ultimatum.
Nej, man kan inte ställa sådant ultimatum.
Joakim försöker få det att framstå som om han på något sätt har makt att styra över de beslut som tas - dvs att hans blogg skulle betraktas som en maktfaktor som skulle skrämma myndigheterna.
Så är det givetvis inte. Om det kommer att föreligga skäl för att öppna en ny utredning mot Joakim för att flickan signalerar att det försigår oegentligheter så kommer en ny utredning att öppnas.
Joakim skrämmer inte myndigheterna med sina hot.
Vad Joakim däremot inte förstår, och borde tänka på, är att han när han påstår att han skrämt myndigheterna till tystnad och till att inte agera gällande utredningar och gränslöst beteende faktiskt säger att det finns skäl att utreda honom - men att de inte vågar på grund av hans hot.
Jag skulle alltså akta mig för att sprida en sådan bild om mig själv om jag vore Joakim.
Är det såna här fall som drivs till domstol förstår jag till fullo, när man skaffa två familjer parallellt så är det ju bäddat för problem. Gifta män som skaffar två familjer parallellt gör ju att problem uppstår. I det här fallet är det kvinnan som har valt att gå ut med vårdnadstvisten på internet och mannen som känner sig uthängd.
Det är klart att det blir vårdnadstvister när folk inte planerar bättre än så, vad får en att skaffa två familjer samtidigt? Det måste ju vara något radiskalt fel. Hoppas det inte är allt för vanligt i alla fall.
Någonstans måste ju folk förstå själv, det kan ju inte vara information som saknas utan sunt förnuft. Och hur fungerar medling i såna fall? När det saknas sunt förnuft och säkerligen lite annat innan för pannbenet också så hur ska andra kunna hjälpa när det har gått så långt?
Mansjourer (och kvinnojourer, helst gemensamt) bör och ska jobba med preventiva metoder och nå ut till unga innan situationerna uppstår. Man bör informera om hur man sköter sina relationer och om att bägge parterna bör ta del av barnets skötsel för att barn ska få bästa kontakt med sina bägge viktiga föräldrar.
Citat:
Att lägga ut något i eget namn o sen utsätta både din och min omgivning för detta är ju det jag egentligen hakar mig mest på och reagerar emot.
Tompten.
Är det såna här fall som drivs till domstol förstår jag till fullo, när man skaffa två familjer parallellt så är det ju bäddat för problem. Gifta män som skaffar två familjer parallellt gör ju att problem uppstår. I det här fallet är det kvinnan som har valt att gå ut med vårdnadstvisten på internet och mannen som känner sig uthängd.
Det är klart att det blir vårdnadstvister när folk inte planerar bättre än så, vad får en att skaffa två familjer samtidigt? Det måste ju vara något radiskalt fel. Hoppas det inte är allt för vanligt i alla fall.
Någonstans måste ju folk förstå själv, det kan ju inte vara information som saknas utan sunt förnuft. Och hur fungerar medling i såna fall? När det saknas sunt förnuft och säkerligen lite annat innan för pannbenet också så hur ska andra kunna hjälpa när det har gått så långt?
Mansjourer (och kvinnojourer, helst gemensamt) bör och ska jobba med preventiva metoder och nå ut till unga innan situationerna uppstår. Man bör informera om hur man sköter sina relationer och om att bägge parterna bör ta del av barnets skötsel för att barn ska få bästa kontakt med sina bägge viktiga föräldrar.
Mycket intressant länk. Det hela påminner mycket om Leroys berättelse om sin gode vän, och är väl värd att diskuteras här. Bloggen är en partsinlaga, men det var ju Daddys också. Är det alltså rätt att slåss offentligt på nätet ibland men ibland inte?
Jag känner också till en gift man som hade en härlig familj med 3barn som var glad och utåtriktad han blev uppvaktad av en tjej som sa att hon bara var ute efter lite uppmärksamhet och bara ville ha en tillfällig förbindelse. Hon åt p-piller, var den som låg på och ville att de skulle ses och träffas. Han tvekade och nekade initialt, sa det var fel och farligt, hon gav sig inte i sin uppvaktningen sa att det som är farligt är härligt men inte förbjudet, han började så småningom få problem med vad han kände för sin fru, familj och den nya personen han nyss träffat. Han berättade för sin fru om sin tvekan, sina snesteg och begågna fel. Mannen och kvinnan bröt upp sin relation, efter en längre semester utomlands med familjen tog hon åter kontakt, uppvaktade och ville dom skulle träffas, ses. Det visade sig att hon blev gravid, men i och med att han visste att hon varit ensam med andra män i sin lägenhet så var han inte så säker på att han var den ende som hon träffat, haft sex med. Han följde ändå med kvinnan till samtal på familjerådgivningen innan det var konstaterat att han var pappa. Hon skrev handskrivna brev, diskuterade på olika forum, skickade e-post och koverserade på MSN med mannen som han har sparat.
När det efter födelsen och DNA koll visat sig vara hans barn så talar han om att barnet har rätt till sitt såväl biologiska, social som juridiska och ekonomiska arv. Han betalar underhåll punktligt och köper barnvagn mm.
Han har alltid hävdat att barn har rätt att träffa sina bägge föräldrar, sysskon samt övrig släkt och vänner. Först begärde han samtal via frivillga samarbetssamtal hos Soc. sedan dessa inte fungerat, tvingats ta det till ting. Kvinnan i det fallet höll i början på att öppet diskutera och skriva på olika sidor och forum på nätet, började blogga tog sen upp tvisten på sin blogg, Han skrev en del saker där då han märkte skaer hon skrev inte stämde med hur det verkligen varit eller gått till. Då det handlade om tider för umgänge mellan pappan och barnet. Hon hävdade rätten till det fria ordet, han hävdade att man skall skriva sånt som är sannt och inte försöka smutskata eller försöka förändra verkligheten för att vinna tillfällig fördel. Därav håller jag med om att man måste vara försiktig i det man skriver och påstår.
Kvinnan träffade under graviditeten en man som hon sedan tyckte kunde ersätta den biologiske fadern och försökte under en längre tid tom. förbjuda pappan att kalla sig pappa inför sitt eget barn eller prata om sysskonen. Det har framkommit till pappan andra historier om hur hon agerat då hon levt ihop med andra män eller försökt få mn att lämna de relationer de har, smugit i deras trädgårdar eller försökt ta ifrån en moder till en tidigare kille vårdnaden genom brev och insinuationer och olika skriverier.
Han har trotts allt detta stöttat henne ekonomiskt och socialt då hon ringt i olika lägen och i sina sociala kriser berättat om de problem hon har själv och satt sig i i sin omgivning. Hon säger att han är den enda som förstår och kan rädda eller hjälpa till. Gråter och hävdar att han är den ende som kan och förstår kan hjälpa. Mannen har ordnade förhållanden och värnar om att barnet skall få ett så brett socialt nätverk som möjligt, han anser att barnet skall kunna få gå på dagis eller hos dagmamma, barnet har själv sagt att det skulle tycka det vore kul att kunna få leka,träffa och utvecklas med andra barn. Han har sett till så att det har varit möjligt och hon har haft råd att bjuda på något och ordna barnets födelsedagskalas när förutsättningar för detta signalerats att det saknats..
Han anser att man bör dela på ansvaret för det två personer skapat eller orsakat. Oavsett hur det gått till. Mamman har flera gånger försökt få mannen att åter visa sitt tycke till henne, bett om bekräftelse, krävt hemliga möten, en sissta kyss osv. Sätter sig gärna nära då han får träffa barnet eller lägger en arm på stolen då han kör bil osv.
Mamman till barnet låter pappan få träffa barnet på ett liknande sätt som JaneMarple här skriver om, villkorar, undviker så klart att följa fastställd umgängesplan i tingsrätt och vägrar gå på samarbetssamtal, gillar att provocera sin omgivning och gör troligtvis detta för hon vill spela ut mannens förra fru mot honom i dramat, vilket en del som här kommenterat verkar tycka är rätt väg att gå.
Barnet som han bryr sig om har blivit distansierat från honom, sysskon, släkt och övriga vänner, han vill för barnet och moderns skull försöka undvika en ny onödig process som han vet ingen annan än Advokaterna tjänar på. Han har aldrig velat hindra mamman, han har velat väl hela tiden. Mamman låter barnet få träffa honom men villkorar allt som oftast vad och när. Så kan det faktiskt få gå till i Sverige idag och visst har väl kvinnan mer rätt än mannen.
Jag förstår att man har svårt att diskutera var gränserna går mellan påståenden och lögn samt de konsekvenser var och en i sådana här fall får bära.
Jag förstår om den mannen Ni diskuterar i första hand visar respekt till det han faktiskt har, men om det är som i det fallet som jag känner så kan det ibland kanske röra sig om bittra försök till elak hämd som hämtad ur filmen Nio och en halv vecka där ett oskylldigt barn blir det som hamnar i kläm.
Ursprungligen postat av Leroy1
Citat:
Ni verkar vara samma gäng som njuter av att diskutera detta in absurdum. Ta upp andra spår än frågan som JanH lyfte. Flera Nick av samma användare som florerar?
(Med tanke på alla konstiga sammanfallande kommentarer.)
Varför skulle inte denna fråga vara relevant, och varför skulle vi "ta upp andra spår"?
Ingenting hindrar väl att man gör både och?
Mycket intressant länk. Det hela påminner mycket om Leroys berättelse om sin gode vän, och är väl värd att diskuteras här. Bloggen är en partsinlaga, men det var ju Daddys också. Är det alltså rätt att slåss offentligt på nätet ibland men ibland inte?
Jag känner också till en gift man som hade en härlig familj med 3barn som var glad och utåtriktad han blev uppvaktad av en tjej som sa att hon bara var ute efter lite uppmärksamhet och bara ville ha en tillfällig förbindelse. Hon åt p-piller, var den som låg på och ville att de skulle ses och träffas. Han tvekade och nekade initialt, sa det var fel och farligt, hon gav sig inte i sin uppvaktningen sa att det som är farligt är härligt men inte förbjudet, han började så småningom få problem med vad han kände för sin fru, familj och den nya personen han nyss träffat. Han berättade för sin fru om sin tvekan, sina snesteg och begågna fel. Mannen och kvinnan bröt upp sin relation, efter en längre semester utomlands med familjen tog hon åter kontakt, uppvaktade och ville dom skulle träffas, ses. Det visade sig att hon blev gravid, men i och med att han visste att hon varit ensam med andra män i sin lägenhet så var han inte så säker på att han var den ende som hon träffat, haft sex med. Han följde ändå med kvinnan till samtal på familjerådgivningen innan det var konstaterat att han var pappa. Hon skrev handskrivna brev, diskuterade på olika forum, skickade e-post och koverserade på MSN med mannen som han har sparat.
När det efter födelsen och DNA koll visat sig vara hans barn så talar han om att barnet har rätt till sitt såväl biologiska, social som juridiska och ekonomiska arv. Han betalar underhåll punktligt och köper barnvagn mm.
Han har alltid hävdat att barn har rätt att träffa sina bägge föräldrar, sysskon samt övrig släkt och vänner. Först begärde han samtal via frivillga samarbetssamtal hos Soc. sedan dessa inte fungerat, tvingats ta det till ting. Kvinnan i det fallet höll i början på att öppet diskutera och skriva på olika sidor och forum på nätet, började blogga tog sen upp tvisten på sin blogg, Han skrev en del saker där då han märkte skaer hon skrev inte stämde med hur det verkligen varit eller gått till. Då det handlade om tider för umgänge mellan pappan och barnet. Hon hävdade rätten till det fria ordet, han hävdade att man skall skriva sånt som är sannt och inte försöka smutskata eller försöka förändra verkligheten för att vinna tillfällig fördel. Därav håller jag med om att man måste vara försiktig i det man skriver och påstår.
Kvinnan träffade under graviditeten en man som hon sedan tyckte kunde ersätta den biologiske fadern och försökte under en längre tid tom. förbjuda pappan att kalla sig pappa inför sitt eget barn eller prata om sysskonen. Det har framkommit till pappan andra historier om hur hon agerat då hon levt ihop med andra män eller försökt få mn att lämna de relationer de har, smugit i deras trädgårdar eller försökt ta ifrån en moder till en tidigare kille vårdnaden genom brev och insinuationer och olika skriverier.
Han har trotts allt detta stöttat henne ekonomiskt och socialt då hon ringt i olika lägen och i sina sociala kriser berättat om de problem hon har själv och satt sig i i sin omgivning. Hon säger att han är den enda som förstår och kan rädda eller hjälpa till. Gråter och hävdar att han är den ende som kan och förstår kan hjälpa. Mannen har ordnade förhållanden och värnar om att barnet skall få ett så brett socialt nätverk som möjligt, han anser att barnet skall kunna få gå på dagis eller hos dagmamma, barnet har själv sagt att det skulle tycka det vore kul att kunna få leka,träffa och utvecklas med andra barn. Han har sett till så att det har varit möjligt och hon har haft råd att bjuda på något och ordna barnets födelsedagskalas när förutsättningar för detta signalerats att det saknats..
Han anser att man bör dela på ansvaret för det två personer skapat eller orsakat. Oavsett hur det gått till. Mamman har flera gånger försökt få mannen att åter visa sitt tycke till henne, bett om bekräftelse, krävt hemliga möten, en sissta kyss osv. Sätter sig gärna nära då han får träffa barnet eller lägger en arm på stolen då han kör bil osv.
Mamman till barnet låter pappan få träffa barnet på ett liknande sätt som JaneMarple här skriver om, villkorar, undviker så klart att följa fastställd umgängesplan i tingsrätt och vägrar gå på samarbetssamtal, gillar att provocera sin omgivning och gör troligtvis detta för hon vill spela ut mannens förra fru mot honom i dramat, vilket en del som här kommenterat verkar tycka är rätt väg att gå.
Barnet som han bryr sig om har blivit distansierat från honom, sysskon, släkt och övriga vänner, han vill för barnet och moderns skull försöka undvika en ny onödig process som han vet ingen annan än Advokaterna tjänar på. Han har aldrig velat hindra mamman, han har velat väl hela tiden. Mamman låter barnet få träffa honom men villkorar allt som oftast vad och när. Så kan det faktiskt få gå till i Sverige idag och visst har väl kvinnan mer rätt än mannen.
Jag förstår att man har svårt att diskutera var gränserna går mellan påståenden och lögn samt de konsekvenser var och en i sådana här fall får bära.
Jag förstår om den mannen Ni diskuterar i första hand visar respekt till det han faktiskt har, men om det är som i det fallet som jag känner så kan det ibland kanske röra sig om bittra försök till elak hämd som hämtad ur filmen Nio och en halv vecka där ett oskylldigt barn blir det som hamnar i kläm.
Ursprungligen postat av Leroy1
Varför skulle inte denna fråga vara relevant, och varför skulle vi "ta upp andra spår"?
Ingenting hindrar väl att man gör både och?
På tal om att kalla någon pappa. Om man som pappa ber kvinnan man väntar barn med att skaffa andra som stöd för barnets uppväxt för att man själv inte kommer att delta så måste man ju förstå att om man sen kommer på att man vill delta och det redan finns en man som barnet kallar för pappa, att det blir problem för ett väldigt litet barn om det ska bli två pappa. Att kräva att barnet ska använda pappa-uttrycket då verkar mycket egoistiskt och egotrippat. De i bloggen hade ett förhållande i ett helt år innan graviditeten uppstod!
Den man som Leroy beskriver verkar inte vara vuxen. Det låter som en person som skyller på allt på andra.
Sen tycker jag inte att den här kvinnan har hängt ut så mycket jämfört med hur Joakim har exponerat dottern med polisförhöret.
Sen tycker jag inte att den här kvinnan har hängt ut så mycket jämfört med hur Joakim har exponerat dottern med polisförhöret.
Nej, verkligen inte! Den här kvinnan bloggar ju mest om allt möjligt annat. Det är undantag att hon skriver om tvisten om dottern. Mest när Tompten (flickans pappa) skriver långa kommentarer nätterna igenom, som hon uttrycker det nånstans.
Han verkar betrakta sig som kvinnans ställföreträdande pappa och tjatar om vad hon ska göra och tycka, samtidigt som hon anses vara en fullfjädrad femme fatale som förfört en hjälplös tjugo år äldre man.
Nej, verkligen inte! Den här kvinnan bloggar ju mest om allt möjligt annat. Det är undantag att hon skriver om tvisten om dottern. Mest när Tompten (flickans pappa) skriver långa kommentarer nätterna igenom, som hon uttrycker det nånstans.
Han verkar betrakta sig som kvinnans ställföreträdande pappa och tjatar om vad hon ska göra och tycka, samtidigt som hon anses vara en fullfjädrad femme fatale som förfört en hjälplös tjugo år äldre man.
Klart hon har. Enligt Leroys uppfattning så är det så här: "En älskarinna som försökte sno en gift man? "
Det är ju faktiskt synd om den stackars kraken till man som råkar ut för en sådan fräck varelse som försöker stjäla en bara så där.
Kimbo
Jag tror inte att rättsapparaten har rätt att ställa så´na krav på en enskild medborgare. Och jag vet inte heller om jag litar på JR i tolkningen av överenskommelsen.
Tänker man efter lite så tror jag nog snarare att DI´s beslut ligger till grund för avtalet om att inte "outa" flickan mer på nätet. Dvs att mamman/DI väcker inget åtal mot JR, så länge han INTE skriver om barnet/mamman.
För det fanns ju, enligt DI fog för att väcka åtal om mamman nu önskade det. Och om jag uppfattat det rätt.
Att JR skulle erkänna sakens riktiga omständighet tror jag inte en sekund på. Ist gör han sig till "the good guy". De ber honom och han förstår, instämmer och fattar vidden av vad han utsatt sin dotter och hennes mamma för? Inte så troligt va?
Hahha.. Lite kul är det allt att han avslutar med: "Så länge de håller sig på mattan, så följer han deras spelregler". Jo, ja.. Men visst. Fint att avsluta med ett hot! Fint att ha så stor tilltro till sin egna person att man inbillar sig att man i sin sjukdom ska få alla andra att förstå hur fel de har och hur rätt man är själv. Håhåjaja! JR skuter sig själv i foten HELA TIDEN! Hålfotsinlägg.. Någon?
Tänker man efter lite så tror jag nog snarare att DI´s beslut ligger till grund för avtalet om att inte "outa" flickan mer på nätet. Dvs att mamman/DI väcker inget åtal mot JR, så länge han INTE skriver om barnet/mamman.
Det här låter inte helt juridiskt korrekt heller - det vill säga om skriverierna var åtalbara (och det låter sannolikt) så tror jag inte att det i sig har med saken att göra om han fortsätter outa eller inte. Lagen brukar väl inte fungera så - "om du inte gör om det så väcker vi inte åtal".
Fast jag vet inte.
Det här låter inte helt juridiskt korrekt heller - det vill säga om skriverierna var åtalbara (och det låter sannolikt) så tror jag inte att det i sig har med saken att göra om han fortsätter outa eller inte. Lagen brukar väl inte fungera så - "om du inte gör om det så väcker vi inte åtal".
Fast jag vet inte.
Jo, i sådana här mål kan det fungera så eftersom det handlar om enskilt och inte allmänt åtal - det är alltså mamman som avgör om åtal får väckas. Vill inte hon driva målet så får inte åklagaren väcka åtal.
Det här låter inte helt juridiskt korrekt heller - det vill säga om skriverierna var åtalbara (och det låter sannolikt) så tror jag inte att det i sig har med saken att göra om han fortsätter outa eller inte. Lagen brukar väl inte fungera så - "om du inte gör om det så väcker vi inte åtal".
Fast jag vet inte.
Men som sagt, mamman kan ju väcka enskilt åtal. Och kan därmed också använda det i ett förhandlingläge om hon så önskar. Både för sig själv och barnet.
