Det är revisionisterna som ska göra jobbet

I många trådar har jag träffat på en attityd bland revisionister att vi "etablister" (med andra ord vi som har förtroende för den etablerade historieskrivningen) ska ha någon sorts ansvar för den här debatten.

Att vi ska vara skyldiga att läsa på om revisionism innan vi uttalar oss. Att det är etablisterna som ska presentera bevis och källor. Att etablisterna bör kunna svara på frågor om varenda liten detalj om förintelsen, från dateringen av Anne Franks dagbok till gaskammardörrarnas trycktålighet.

Om vi etablister saknar engagemang så finns det ett skäl. Saken är att vi inte ser något vi kan vinna på att den här debatten förs. Om vi skulle hitta några bevis som omvände er allihop, så skulle det inte få några som helst följder för vårt samhälle i stort. Vårt mest bekväma alternativ är därför att strunta i er.

Det finns massor av minoritetsidéer om hur saker har varit eller är. Alternativa teorier om 9/11, scientologi, homeopati osv. Ingen orkar ha koll på alla dessa idéer samtidigt.

För revisionister är det däremot väldigt mycket som står på spel. Om revisionisterna visar sig har rätt, så har de hittat århundradets scoop, som kommer få världspolitiska följder. Den revisionist som kommer med ett nytt avgörande bidrag till rörelsen kommer kunna försörja sig som författare och föreläsare i till exempel USA och Mellanöstern. Och den första revisionist som lyckas övertyga en stor del av den etablerade akademiska världen kommer bli odödlig, och få ett rykte som vår tids Galilei, vår tids Fredrika Bremer, vår tids Che Guevara eller whatever.

Om ni verkligen tror på er sak - varför är ni då så sabla oengagerade?

Borde inte denna stora sak vara er huvudsakliga hobby, värd att lägga ett par dussin timmar i veckan på? Borde det inte vara ert ansvar att sprida ert material? Det finns massor av människor vars hobby är att lära sig minutiösa detaljer om andra världskriget, och rabbla massor av statistik utantill. Varför gör inte ni detsamma? Kommer det inte löna sig i slutändan?

Upplysningsfilosoferna. Abolitionisterna. Yttrandefrihetsrörelsen. Arbetarrörelsen. Kvinnorörelsen. Miljörörelsen. HBT-rörelsen. Och nu senast piratrörelsen. Alla har de varit mer eller mindre förbjudna. Alla har de jobbat i motvind i årtionden mot etablissemanget för att bli accepterade, och alla har lyckats till slut, och blivit hjältar i historiens ljus. (Nåja, Piratpartiet har inte kommit hela vägen ännu). Om revisionisterna vill sälla sig till den här skaran så får de för bövelen börja på ruta ett som alla andra.

Förtjänar revisionisterna att glida fram på en räkmacka, medan vi etablister gör jobbet åt er?

Jag skulle säga att denna beskrivning av revisionister är långt ifrån träffande, möjligtvis gäller det för forumrevisionisterna men knappast för de kända och mest engagerade (bör tillägga att jag tror att förintelseförnekelse är ren nonsens). Finns en hel del som ägnat en stor del av sina liv för att få en mer korrekt bild av historien och andra som försökt förvanska historien.

Men med den brist på revisioniströrelse som finns i Sverige, så skulle det behövas ganska lindrig ansträngning för att bli Sveriges ledande revisionist.

Och om revisionisterna har rätt, och sanningen kommer fram, så kommer Sveriges ledande revisionist få det ganska bra.

Man skulle kunna kalla det vatten på en gås-effekten. Här har genom åren förts oerhört tydliga resonemang som entydigt pekar på att gaskammarhistorien är fejk eller att det åtminstone finns starka skäl att hysa allvarliga tvivel om densamma samt ta en närmare, förutsättningslös titt på källorna, inklusive vilja undersöka lägren. Det har inte skett.

Tvärtom har här och överallt excellerats i att klappra händerna mot öronen, blunda intensivt och maniskt mässa: "jag hör inte, jag hör inte, jag hör inte!" nästan så att det överträffar motsvarigheten på I&I-forumet, vilket fan inte vill säga lite!

Till slut blir man lite trött.

Ett alternativ för etablisten (bra ord, förresten!) består i att tvingas förstå en invändning i ungefär 5 minuter för att nästa dag ha glömt bort alltihop, så att han kan gå tillbaka till gå, precis där han började med en hop redan tillintetgjorda argument. Och så måste man dra igenom hela skiten på nytt för hönshjärnan, inte så mycket för honom dock, utan för eventuella oskyldiga läsare som inte vet vad som föregått meningsutbytet. Det har också ett namn. Det kallas för en "fruit loop".

Någon gång i mitten av 90-talet blev det plötsligt hippt att gå på etablissemangets version i allt, bli konformist, sluta tänka självständigt, sluta provocera makten utan lägga sig platt för dubbeltänket i alla avseenden. Jag förstår mig inte på detta fenomen. Hur kan man inte vilja revoltera? Fattar inte.

Ja, det finns inte så mycket att tillägga till ditt inlägg. Den som vill orientera sig i sakfrågorna har genom pedagogiskt tålmodiga och om såväl etablissemangsservil som oberoende kritisk forskning tämligen väl underrättade debattörer här på Revisionismforumet givits utmärkta möjligheter att själv bilda sig en uppfattning - att tvivlare inte varje dag år efter år ids gå igenom allt som tyder på att de har rätt och att Holocaustindustrins profitörer har fel kan man inte lasta Shoahtvivlarna för.

"Etablistens" ställningstagande kan ha kommit till stånd efter noggranna överväganden och självständigt tänkande. Du får det att låta som om de som godkänner den etablerade historieskrivningen är en fårskock utan förmågan till egen analys.

Jag tror tvärtom att det har blivit hippt att vända sig mot vad etablissemanget anser. Drivkraften hos många amatörrevisionister i forum som detta förefaller vara just viljan att "provocera makten" och käfta emot i största allmänhet. Oavsett hur lite man har på fötterna.

Där föll hela ditt inlägg ihop som ett korthus.
Det finns i princip ingen kritisk revisionistisk forskning.
Bara en massa ostrukturerat strunt, utan någon som helst vetenskaplighet bakom.

/VV

Veni vid vici?

CaesarDavid konstaterar att han inte ens skulle behöva komma hit (”veni”) och läsa på (”vidi”) om revisionism innan han uttalar sig:



Förintelsebekännelse kräver varken konfirmationsundervising eller den troendes engagemang för att bli ett samhälleligt sakrament.


Etablister kan vinna (”vici”) på walkover, så länge deras troslära är statskyrka. Kollekten från en troende allmänhet är bevis nog.

Revisionism däremot kräver det som etablister har skäl att sakna:


Revisionister har en värld att vinna:



Skulle det bli nåt i stil med Sovjets förslag för de stora massornas uttrycksbehov på tryckfrihetsmötet i Paris 9 december 1948? Samma sorts "slutända" (Sibirien, typ) för det "fritt uttryckta" på den fronten?



Vestigia terrent?

Eller…






Men så länge Internets uttrycksmöjligheter finns, kan vi kanske hoppas på att nån pensionerad akademiker vågar sig på scoopet?

À la Adelskogh och Wilhelmsson?

"Realsocialismen" föll som ett korthus för inte så länge sen (alltså för oss som minns 20 år bakåt...).

Hur lät det innan? Kunde man strunta i "revisionism" på den fronten också?



Om ni är bekväma, kan revisionisterna inte längre glida fram på den räkmacka som ni i egenskap av jobbande etablister serverar dom, vilket ni gör i den stund ni som etablister anser…


CaesarDavid menar skyldighet att svara på frågor/presentera bevis och källor av följande typ (Oscar 111) :


Skulle CaesarDavid kunna peka på en reellt existerande gaskammare, eller stöter han på samma problem som troende socialister hade med den reellt existerande socialismen (realsocialismen) för inte så länge sen?


Socialisters mest bekväma alternativ är naturligtvis att strunta i frågan.


Nån jämförlig ”katastrof” har inte den reeellt existerande Förintelsen erfarit, och d00rkey kan tryggt fortsätta att tro att ”revisionisterna” skulle stämpla ut sig själva om de fick samma frihet som vanlig historisk forskning:


Men man kan parafrasera P Englunds ”viktigare” fråga i CaesarDavid-stil:


Alltså:

Skulle Förintelseetablissemanget riskera att misslyckas trots att eller tack vare att det serverat revisionisterna räkmackor?

Jfr d00rkeys tro ovan med socialisternas tro att kapitalismen skulle ”stämpla ut sig själv” pga dess egna inneboende lagar och motsägelser…åsså blev det tvärtom när militärstödet drogs bort från de stora socialistiska experimenten.


En icke-revisionist (quark) skrev så här om etablisternas räkmackor till revisarna:



”Faktakontroll” i stället för räkmackor – ett annat ord för etablisternas självcensur? Då får ju revisarna inget material att tugga på.

Kan man göra något åt det material som redan finns och sprids?



Kanske för att det redan är gjort? ”Räkmackedelning”, à la fildelning?

Mackan är serverad via Nätet?

Mediet är som bekant ännusålänge ansvarslöst när det gäller serveringen av material som kanske inte skulle ha passerat quarks ”faktakontroll” (se ovan) om det varit via ett konventionellt medium (TV, radio, press). Vem av oss skulle t ex ha haft möjlighet att läsa Gersteins Bekännelser ”fakta-okontrollerade”, om det inte varit för Nätet?


”Löna sig” – är det samma som att fråga om det är ”bra” att Förintelseföreställningen går i stöpet? Är det förnuftigt eller ej att sluta tro att judarna blivit utrotade, och att kräva kunskap och bevis från andra källor än från heliga skrifter och vittnesmål?

Nytt ljus över Griften, är det ”lönsamt”?

Revisionisternas egna ”Der alte Lampe”- dilemma?

Heinrich Heine påstod att Kant tvekade inför det praktiska förnuftet i att ”avrätta” Gud.



Men hade han tagit hänsyn till tjänstefolkets lycka och moral?



Kan vi kriga mit Islam och säkra oljan med hjälp av Förintelseläran, så har vi räddat pensionen åt "Lampe", åtminstone (om inte Gud, rentav) ?

ja för att revisonisterna på sitt sätt är kvant-historiker.

de hävdar att vi är bibliska historiker, dvs at gud skapade jorden och alla naturlagar på sex dagar.

vi hävdar att vi har bevis för vad som skedde, att det tog miljoner år och att äpplen faller neråt.

Vi hävdar att det finns saker som är svåra att förstå, svåra att förklara, när man närmar sig ljuset hastiget och när man går ner mot planck-konstanten, men att i princip så faller ändå äpplen mot jorden.

Revsionister hävdar att eftersom det fortfarnde finns avikelser i TFA, teorin för allt, att inte allt går att förklara. Så har inget äpple fallit mot jorden.

fasl likväl faller de.

äpplena alltså

inte gallieo. Historikerna är Gallieo. Vetenskap.

Magplask i Rubicon, min bäste Eleb. Försök igen.

Tja vad beror det på ? En ledtråd i vissa länder kan man få riktigt långa fängelsestraff om man forskar / försöker forska i något som ens påminner om förintelsen ( Det kan aldrig bli seriöst eller ens en öppen debatt om man fängslar sina meningsmoståndare )

Dock ska man vara tacksam för de länder som fortfarande tillåter seriös forskning ex Polen där man tex lyckats revidera offren i Auswitch .

( Personligen tror jag dock på förintelsen även om jag hyser tvivel om omfattningen ! Men jag tror däremot inte på arvssynd och anser att det är överspelat nu och att dom bör hitta ett hederligt sätt att försörja sig på nu )