Meningen med livet - samlingstråd

Läste du hela mitt inlägg?

Vad skulle det vara? Har du något förslag?

Nej det har jag inte men jag vet att jag inte kan avfärda frågan med att hävda att ingen mening existerar. Det tycker jag är lite förmätet givet vår plats i universat och nuvarande utvecklingsgrad.

Okej.

Man får skapa sig en egen mening med livet. Bara leva livet, och älska det för imorgon kanske jag aldrig vaknar. Men även om detta är ett mål går det inte alltid så bra. Som nu t.ex sitter jag och kastar bort tid framför datorn

Typ?

Jag ser det som följer:
Oavsett om man tror på ett liv efter detta i någon religions tappning, eller man tror sig leva sitt enda liv i någon ateistisk/ "modern"- åskådning, så borde svaret vara att man skall fylla sitt liv med upplevelser och erfarenheter..

Är man religiös, så kan man tänka sig att man är satt här på jorden för att "bli utbildad" och bidra med det man lärt sig när man kommer till paradiset/himlen/Nirvana..Dom flesta reigioner har ju någon eller några liknande nämnare vad som händer efter jordelivet..man bidrar så att säga till "Gaia-teorin"..
Flummigt så det förslår när jag skriver det, men jag hoppas du förstår vad jag menar..


Är man inte troende på något sätt, så har man fått en jävla massa erfarenheter och glädjeämnen för åtminstonde sin egen skull, och det är ju inte helt fel..

Alltså måste meningen med livet vara att skaffa erfarenhet genom att uppleva & göra saker..jag tror inte det krävs mer av någon levande varelse.

Jag tror helt enkelt att man är sin egen lyckas smed. Jag tror inte på någon kontakt med något övermäktigt. Fast med detta avsäger jag mig inte tron på övernaturligheter.

Folk får helt enkelt skaffa sin egen uppfattning om hur världen fungerar.

Men att något världsomspännande svar på livet, universum och allting skulle finnas, tror jag inte. Sen tror jag som Douglas Adams, att vi inte vet frågan, snarare än att vi inte vet svaret. För utan en korrekt formulerad fråga är ett svar värdelöst.

Sedan får det betänkas, att om vi skulle komma fram till ett svar, vilka effekter skulle det få?

42, over and out!

Det är väl skit samma om livet inte har någon objektiv mening?

Jag lever för att det är skoj.

Det är väldigt viktigt att inte vara fanatiker i dessa frågor. Jag anser att synonym med fanatism är död. Återigen - det finns inget rätt eller fel. Om du påstår att koranen har svaret på alla frågor, nekar du alltså till att hinduerna eller de kristna vet vägen till den kompletta "sanningen" - vilket är sjävklart. Trots detta kommer de alltid påstå att de har den. Att du föddes av muslimska föräldrar och att islam präglat dina unga år är enligt mig sorgligt. Att du fick en etikett i pannan redan vid födseln, vilken löd "muslim". Religion är oftast en fråga om uppfostran, inte individuell uppfattning om livet.

Att du säger "du bevisar bara för oss att du är en okunnig människa" är arrogant och respektlöst. Vill du att muslimer ska framstå som arroganta och respektlösa? Om du i fortsättningen visar lite ödmjukhet så kommer du troligen längre i dina argumentationer, och bibehåller din respekt.

Om det finns en anledning varför vi finns, tror jag att det är bortom din totala intelligens (även min) att resonera kring. Med andra ord - det är för stort för oss. Att försöka rationallisera fram svar på alla frågor är onyttigt och föder introllerans mot oliktänkande. Att blint tro att sanningen finns skrivet i en bok är naivt och partiskt. Tänk på hur många skapelseberättelser och religionssplittringar det finns - även inom islam. Kanske är det så enkelt att sanningen funnits runt omkring oss hela tiden. Den som lever får se!

Var god tillägg att det är _din_ mening med livet. Jag ber dig. Vi delar inte över huvud taget samma uppfattning. Jag kan acceptera att du lever ditt liv efter din tro, och det gör dig säkert till en helt underbar människa, men jag hoppas för allt i världen att du inte sätter samma etikett på din avkomma.

(följande är inte riktat mot dig personligen, utan alla religiösa)
Ett barn föds, där föräldrarna är djupt troende inom den kristna kyrkan, och får direkt etiketten "kristet barn". Hur kommer det sig att barnet inte får flera etiketter? t.ex. socialdemokrat, punkare, ateist med mera. Jo, just för att det vore dumt att bestämma hur barnet tänker.

-Ja, min lilla Wilmer på 3 månader är socialdemokrat och gillar punk. Vi ska töja hans öron i september.

Låter bekant? Svar: nej.

Hur kommer det säg att man över huvud taget får placera sin nyfödda bebis i en religion och påstå att han eller hon tillhör den?

För att det är så häftigt. Att det funkar menar jag Att man kan se, känna, tänka. Varje tråkig, meningslös stund är det ju bara jävligt coolt att ett gäng atomer blev sammansatta till just mig och låter mig uppleva världen.


Dom gånger jag är rädd brukar jag tänka "Det är ju bara så facinerande, strunt samma om det inte har nån mening eller om jag är pissrädd".


Ska komma med en mer ingående förklaring sen.