Citat:
Ursprungligen postat av
Vresrosen
Att skriva en bok om det en kvinna upplevt, och karln känner sig uthängd, har inget med feminism att göra. Det skrivs en massa böcker där man skildrar folk negativt, och det får folk tåla i normalfallet. Det görs dokumentärer i Svt med ännu mer spridning i media. Då tänker jag på Örjan R*mberg och Jos*fin N*lsson.
Fast när man hänger ut en person i media så görs det ofta efter vissa avvägningar, kanske mycket noggranna sådan där ord vägs på guldvåg. Man säger inte riktigt vad som helst hur som helst bara för att man vill berätta.
CW hade kunnat ge ut boken på ett etablerat förlag (Atlas) efter att förlagets jurister granskat den, om hon hade gjort vissa justeringar. Varför var inte det bra nog? Det var ingen som direkt ville tysta henne, hon kunde bara inte säga precis vad hon ville hur hon ville.
Som jämförelse gav Ardin strax efteråt ut en bok som ger en inte direkt smickrande bild av Assange, men hon gjorde det på ett etablerat förlag (Bazar) och fick förmodligen anpassa sig efter vad de ansåg kunde ges ut.
Även om jag förstår CWs önskan om full konstnärlig frihet och att absolut inget ska få stå i vägen för hur hon vill uttrycka sig så är det ju inte riktigt så samhället fungerar. De lagar som skyddar FV mot alltför grova påhopp skyddar oss alla.
De flesta som skriver böcker samarbetar med ett förlag och kan bli ombedda göra vissa ändringar för att boken ska kunna ges ut. Men CW vägrade. Det är vad det handlar om.
Hon har skrivit i tidningar och jobbat på TV. Hon vet rimligtvis att det finns regler och gränser. Det är bara hon som plötsligt vägrar anpassa sig och nu desperat försöker avleda uppmärksamheten till att det bara handlar om något generellt, när det i själva verket handlar om en människa, en individ, FV, som hon totalt krossat och förstört livet för.