Utfasningen (aborter och nativitet)

Lisa och Kalle träffas i på högskolan, flyttar ihop och gifter sig. Några år senare råkar Kalle göra Lisa på smällen. Lisa och Kalle vill gärna ha ett barn, men har de råd? Tyvärr har Lisa precis blivit arbetslös, krisen ni vet. Men Kalle har jobb. Men går det? Nej, inte just nu, kanske senare. De enas om abort. Det blir bäst så.

Meanwhile.....


http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=378763


http://www.kvp.se/nyheter/1.1579904/...blev-pionjarer

Lisa och Kalle får slå ihjäl sitt barn, eftersom de inte anser sig ha råd att försörja det. Samtidigt har de under lång tid betalat in 60% av allt de tjänat i skatt. Under tiden klämmer Fatima ur sig unge efter unge. Hon har aldrig arbetat i Sverige. Man klagar på trångboheten. Det är faktiskt inte rimligt att 8 personer ska bo i en trea, säger man. Kommunen ordnar en större lägenhet.

Är det någonting fel i bilden? Är det en rationell ordning att svenskarna dödar/inte anser sig ha råd med sina egna barn samtidigt som man kravlöst helt försörjer andra folks storfamiljer? Det sägs att svenskarna föder för få barn. Är det då inte något fel i den här ekvationen? Ifall man vore judetokig skulle man nästan kunna tro att det handlar om ett planerat folkmord.

Är det fel att tänka såhär?

Jag håller helt med i allt du skriver, det finns inget att orda om.

För lite mer information - gällande just aborterna - kan det vara värt att påpeka att, sedan 1974 så har antalet aborter i Sverige legat konstant på mellan 30000 och 40000, vilket betyder - i runda slängar - ett folkmord på 1100000 ofödda svenskar.

Känns som du har fått lite inspiration från mitt tidigare inlägg. https://www.flashback.org/showpost....7&postcount=12

Frågan har inget lätt svar.

Tyvärr så verkar vi ha gått på en gruppevolutionär nit de senaste trettio åren. Om vi leker med tanken att olika etniska subgrupper har omedvetna genetiska drivkrafter att i första hand sprida sitt genetiska material och i andra hand genetiskt besläktade så har vi någonstans på vägen verkligen gått i diket här i fosterlandet.

Någonting i det ideologiska ramverket verkar missgynna vår egen nations nativitet medan minoriteters fortsätter ligga på relativt hög nivå. Långsiktigt har även ganska små skillnader i födelsetal stora konsekvenser (t ex Kosovoalbaners högre nativitet där vilket långsiktigt ledde till serbernas fördrivning och förlust av territorium).

Dess konsekvenser är såpass långtgående och komplexa att det är helt omöjligt att förutsäga. Standardförhoppningen 1.0 bland de styrande är att vi alla ska acceptera liberala ideal, sedan fortsätter Sverige ungefär som förut fast med en lite annorlunda befolkning.

I verkligheten har detta aldrig inträffat. Resultatet av en sådan omställning brukar sällan vara bra för den tidigare majoriteten. I kulturellt närliggande länder har storskaliga positiv diskriminationsprogram införts (USA, Storbritannien) i andra länder har resultatet varit våldsammare. Ett problem är den sämre presterande minoriteten resentimentalitet mot majoritetssamhället som även i superintegrerade som Obama nästan dominerar hela deras väsen.

Jag tycker att det aborteras för mycket men.. Det känns liksom lite gammalmodigt att hävda det. Skulle man säga det vill en släktmiddag skulle det ju bli tyst som graven och alla skulle fråga om man blivit katolik.

Nej helt ärligt har jag inte snott av dig. Jag läste inte inlägget du länkade till förrän just nu (bra inlägg för övrigt) och ts skrev jag faktiskt redan för några dagar sedan i word men blev inte färdig med att posta det. Hur som helst är det väl varken du eller jag som precis är först med de här tankarna så det spelar ju ingen roll egentligen. Pat Buchanan skrev redan för snart tio år sedan om p-pillret som "'the pill' the suicide tablet of the West" i "the Death of the West".

Men det jag ville ha fram är att det faktiskt inte bara är så att svenskarna inte föder så många barn medan invandrarna föder många, och det är inte heller bara är så att svenskarna föder för få barn för att de inte anser sig ha råd. Utan den hemska sanningen är att svenskarna DÖDAR sina barn för att de inte anser sig ha råd att ha barn, eftersom de försörjer andra folks barn. Det är så vedervärdigt judiskt ondskefullt så det liknar ta mig fan ingenting. Det är som någonting ur en surrealistisk skräckfilm, men det är verkligheten.

Förresten, sex veckor gammalt foster, en "cellklump".

http://www.c2g.ca/images/6weeks.jpg

Tråden ska dock inte bara handla om aborter utan mer kopplingen och helhetsperspektivet.

Nja, tycker du gör verkligheten väldigt svart och vit nu. Svenska kvinnor åkte till Polen och gjorde abort i massor på sextiotalet. Trots begränsad invandring och folkhem.

Känns inte direkt som att man måste vara svenskfientlig bara för att man är abortförespråkare.

Vilka åtgärder är det du vill åt? Minska bidragen eller förbjuda abort?

Jadu. Det blir ju en diger lista. Men vi bortser från deportationer då eftersom det gör diskussionen kort och inte heller är någon helhetslösning. Det är inte så lätt att förbjuda abort i Sverige idag, det finns inte på kartan. Däremot kan man kanske i en inte alltför avlägsen framtid hoppas på en diskussion om abort i samhället. För mig är nästan synen på abort och den kvinnliga sexualiteten ett större problem än lagstiftningen. Börjar man dels att tala om foster som mänskliga individer, se t.ex. bilden, och inte som "cellklumpar" och dels slutar föra krig mot ungdomen med massinvandring i massarbetslöshet, LAS, outsourcing av industri osv. kan man säkert förhindra den stora delen av alla aborter. Undersökningar visar att många svenska kvinnor vill ha fler barn men inte har råd eller tid.

Den andra delen är att man måste sluta med de enorma överföringarna av resurser från svenskar och vita invandrare till framförallt araber och afrikaner. Det görs enklast, i det här sammanhanget, som jag ser det genom att slopa barnbidraget helt och införa ett barnavdrag. Detta bör även utgå till arbetslösa men då utformas mer som en a-kassa. Sen bör också alla former av flerbarnstillägg bort.

Slutligen bör man kräva medverkan i någon form av preventivmedelsprogram för socialbidragstagare.

Inte så lätta saker just nu, men det är som mörkast före gryningen.

Du, jag vill inte dra ner stämningen men det har knappt börjat skymma än...

Sänk skatterna, minska bidragen. Inga problem.

En bit på väg till en lösning vore ju att helt slopa kontantbidrag. Låt dem få personliga matkuponger, tilldela ungarna gamla cyklar, kläder och allt sådant. Men inte ett öre i kontanter borde delas ut, det går ändå bara till Khat åt männen. Låt dem - för all del - få bo gratis; men de ska inte få handskas med hyrespengarna själva.

Detta under förutsättning att de ska stanna kvar och försörjas naturligtvis. Men det känns inte speciellt konstruktivt att bara gasta - Släng ut dem!

Men samtidigt är det det enda som någonsin kommer att fungera, förutom ännu mer radikala åtgärder då förstås.