Pengar=skuldsedlar? Isåfall, vem får räntan?

Jag trodde du med kronor bara menade ett exempel på pengar, då det var pengar vi pratade om. Din mening såg dessutom ut att säga något generellt om pengar och inte om endast den svenska kronan:

"Pengar är skuldsedlar eftersom de kommer i omlopp via skuldsättning. Varje krona som finns motsvaras alltså av någons skuld."

Om du inte pratar om pengar så har du ju inte visat hur pengar skulle uppstå via skuldsättning.

Förlåt, jag menade pengar som i "papperspengar", alltså de olika nationella valutorna. Det jag skrev gäller alltså alla pengar som inte är guld eller kan lösas in mot det.

Riksbankens utlåning till bankerna är ganska måttlig. Den ränta som bankerna betalar till Riksbanken orsakar en minskning i penningmängd. Då detta (nästan alltid) är en oönskad effekt kan Riksbanken åtgärda det på två sätt. Dels låna ut mer pengar (temporär lösning med ett större problem framöver då det kommer in mer ränta). Dels köpa obligationer för nyskapade pengar. När obligationerna förfaller uppstår en vinst hos Riksbanken som kan dels användas för div kostnader och dels levereras som vinst till Staten (som spenderar den utan bekymmer).

Observera att det inte kopplas någon ränta till de nyskapade pengarna i det senare fallet, som också ökar penningmängden.

Köp av obligationer är ett sätt som Centralbanker använder för att försöka sänka långa räntor.

Okaj, men jag kan inte se hur papperspengar skulle vara komma till genom skuldsättning. Ta en stat med en sedelpress och låt oss anta att de trycker fler sedlar. Vem blir skuldsatt genom att de trycker sedlar? Det är ju en likadan operation som att trycka annat material (som en tidning), så varför kommer papperssedlarna i omlopp genom skuldsättning?

Riksbanken ger ju inte bara ut pengarna sådär. Den lånar ut pengarna för att sätta dem i omlopp, därför kommer valutan i omlopp via skuldsättning. Ingen blir skuldsatt när Riksbanken trycker pengar, när de sätter pengarna i omlopp görs det däremot via skuldsättning.

Det vi pratar om är när Riksbanken köper tillgångar. När man köper något lånar man inte ut pengarna man betalar med.

Sedan finns det även lånefaciliteter där de lånar ut. Låna. Köpa. Fattar du skillnaden?

Att sedlar skulle vara inlösbara mot guld är din halmgubbe.

Alla sedlar är fordringar på Riksbankens tillgångar. Där finns bl.a. guld.

Riksbanken påstår vad?

Detta sker alltså inte när de köper guld. En snabb titt på balansräkningen säger att 5% av monetära basen idag är guld. De pengarna kommer inte i omlopp genom skuldsättning.

Allright, när riksbanken köper guld kommer inte pengarna i omlopp via skuldsättning. Riksbanken har dock sålt guld de senaste åren, så mycket den kunnat.
Om de nu inte är inlösbara mot någon av Riksbankens andra tillgångar, hur kan du då kalla det för fordringar?
Att utgivningen av sedlar och mynt kan ses som lån till Riksbanken.

Ursäkta mig, jag är korkad.

Som jag förstått så ser det ut såhär:

Riskbanken lånar ut till banker för ränta.
Banker lånar ut till privatpersoner och företag för ränta.

Borde inte det hela tiden bli mer pengar i omlopp på grund av räntan(som skapas ur ingenstans)?

Eller står riksbankens utlåningar till andra banker bara för en liten del av alla pengar som hamnar i omlopp?

Förstår ni vad jag menar? Kan någon på ett pedagogiskt sett förklara för mig?

Det blir inte mer pengar i omlopp för att ränta läggs på pengarna, däremot krävs det att mer pengar lånas ut för att täcka in räntorna eller att en del av lånen går i konkurs och avskrivs.

Nej. Du får blanda dig i diskussionen här: https://www.flashback.org/showthread.php?t=822152

Den som har skulder får producera mer och konsumera mindre jfrt med den som gett lån. Bara om man lånar till räntorna måste skulderna öka.

Riksbanken är en bank med balansräkning. Dess monopolställning gör dock att fordringar inte går att flytta någonstans.

Vilken är kopplingen mellan tillgångarna och skulderna? Det tål att fundera på vad som skulle hända om Riksbankens tillgångssida kollapsade. Det får bli en annan gång.

Korta svaret: Ja.

Långa svaret: Nej.

Enbart Riksbanken kan ge ut pengar medan banker och medborgare kokar soppa på en spik genom att använda krediter och bokföring. Civilsamhället har gjort sig oberoende av centralbanken.

I det korta svaret så klassas krediter som pengar.

Okej, nu är jag ännu mer förvirrad .