Pengar=skuldsedlar? Isåfall, vem får räntan?

Riksbanken lånar ut pengar till olika banker i Sverige, som i sin tur lånar ut pengar till hushåll och företag.

I alla dessa lån ingår det en ränta, som måste betalas tillbaka. Vem får denna räntan?

Får riksbanken hela tiden mer pengar i form av ränta?

Det blev enfaldigt formulerat av mig, men jag hoppas ni förstår vad jag menar!

Det du söker är:
Reporänta.

Banker kan både låna och "stoppa in" till riksbanken till den räntan.

Wikipedia utvecklar:
"Reporänta är den ränta som marknadens banker kan låna eller placera till i Riksbanken på sju dagar. Förändringar i reporäntan får direkt effekt på marknadsräntorna och därför kallas den ofta styrränta.[1] Reporäntan är för närvarande 0,50 %.[2] Ordet reporänta kommer av "repa", vilket är engelsk slang för repurchasing agreement, 'återköpsavtal'.

Knutna till reporäntan är också Riksbankens inlåningsränta och utlåningsränta. Eftersom en bank hela tiden måste ha en viss mängd likvida medel[3] är de beroende av att göra korta lån i Riksbanken, dag för dag, vecka för vecka. Inlåningsräntan är den ränta som gäller när bankerna sätter in pengar i Riksbanken över natten. Den ligger alltid 0,75 procentenheter lägre än reporäntan. Utlåningsräntan fungerar tvärtom: den gäller när banker lånar av Riksbanken över natten, och den ligger alltid 0,75 procentenheter högre än reporäntan."
http://sv.wikipedia.org/wiki/Reporänta

Man bör ha klart för sig att Riksbanken styr räntor på marginalen. Det är alltså inte så att bankerna har lika stora skulder till RB som de har utlåning. Det är räntan på den sista kronan som lånas ut (eller ibland: lånas in) som RB använder för att försöka styra penningmängdsutvecklingen, och i förlängningen konsumentpriserna.

Riksbanken redovisar sitt överskott som vilket företag som helst. En stor del av vinsten inlevereras till statsverket.

Var kommer idén att pengar är skuldsedlar ifrån? Det kunde ha varit en någorlunda vettig definition av en av delfunktionerna av en metallmyntfot när några ekonomier hade sådana pengar, men numera finns det inte någon som är skyldig att ge bort något för en sedel. (Jag har hört att Riksbanken faktiskt är skyldig att ge bort en sedel för en likadan sedel eller för ett likadant värde i en annan valör, men det gör inte definitionen bättre.)

Alltså: pengar är inte skuldsedlar i dagens ekonomi och, viktigast av allt, behöver inte vara skuldsedlar. Pengar är endast det allmänt accepterade betalningsmedlet och för det kan man använda varor som är skuldsedlar eller inte har den funktionen.

Pengar är skuldsedlar eftersom de kommer i omlopp via skuldsättning. Varje krona som finns motsvaras alltså av någons skuld.

Låt oss anta att vi använder guld som pengar. Jag gräver upp en bit ur marken och präglar den och köper något för det. Jag är inte skyldig säljaren något och säljaren är inte heller det. Så, hur passar detta in med det du säger?

Det stämmer om "någon" i ditt citat är Riksbanken. En sedel är ett bevis på en fordring hos Riksbanken, d.v.s. en skuld för dem.

Att tillgångssidan innehåller skulder från allmänheten har egentligen inget med pappersmyntfot att göra. Det hade gått bra för Riksbanken att köpa aktier. På tillgångssidan finns guld och utländsk valuta som inte är skulder.

De betalar detta överskott till Riksgälden, d.v.s. staten. Banker får ränta på reserver. Detta minskar det s.k. seignioraget.

Det passar utmärkt in med det jag säger. Guld är den enda finansiella tillgången som inte utgör någon annans skuld eller ansvar.
När papperspengar delvis fungerar som bokföring kan man inte applicera det på en enskild sedel, eller det var i alla fall inte det jag menade. Även om en sedel du håller i handen inte representerar en specifik skuld har även den kommit i omlopp via skuldsättning. Det är inget konstigt med det.
Även den utländska valutan kommer i omlopp via skuldsättning.

Det blir inte mer rätt för att du upprepar det. Försök argumentera i stället.

Utländska valutan är en fordring på ett annats lands centralbank så, ok, det är en tillgång som är utländska centralbankens skuld.

Riksbankens guld är dock utmärkt exempel på en tillgång som inte är skuld. En del av svenska sedlar och mynt är alltså fordringar på Riksbankens guld. Vi får se om du tänker upprepa dig ännu en gång.

Nu verkar du säga du emot dig själv. Jag kan inte få det här att gå ihop med: "Varje krona som finns motsvaras alltså av någons skuld." Och jag ser inte hur man guldet i mitt exempel kom i omlopp genom skuldsättning, kan du förklara?

Jo naturligtvis, men fick för mig att TS frågade om riksbanken får ränta, och svaret på det är alltså: Ja.

Vad kan jag mera säga? Hur kommer kronorna i omlopp då?
Nej, ingen svensk sedel och inget svenskt mynt är en fordring på Riksbankens guld, du har ingen möjlighet att av Riksbanken få guld för dina kronor. Att Riksbanken påstår att utgivningen av sedlar och mynt kan ses som ett lån betyder inte att det är ett lån på något vis.

Har jag upprepat mig tillräckligt?
Guld är inte svenska kronor.