Pengar=skuldsedlar? Isåfall, vem får räntan?

Alla inlägg kanske inte är riktade till trådstartaren?

Beror på vad du menar med pengar. Tycker du att bankers skulder till allmänheten är pengar, ja. Detta brukar kallas M1.
Denna penningmängd ökar genom att banker bokför att du är skyldig dom 1 miljon SEK, och att dom är skyldiga dig en miljon SEK. Du betalar högre ränt a på skulden än vad du får på kontot, vilket banker tjänar pengar på.
Banker är dock förbjudna att göra detta hur mycket som helst, och måste ha eget kapital i säkra tillgångar (typ statsobligation) i ett visst antal procent av utlåning/inlåning. Dessa tillgångar används sedan som pant om banken behöver låna av riksbanken, till exempel för att många av bankens kunder försöker ta ut pengar/ betala till andra banker.


Riksbanken kan skapa pengar på två sätt:
1. Tryck pengar och låna ut till banker till reporäntan. För detta får Riksbanken ränta på det utbetalade beloppet.
2. Tryck pengar och köp tillgångar, tex statsobligationer. För detta får Riksbanken räntan på de köpta tillgångarna.

Det som Riksbanken tjänar på detta utöver RBs driftkostnader, seignoraget, betalas till staten genom vinstdispositioner.

Det finns inget enkelt samband mellan en viss penningmängd och inflation. Under depressionen så tryckte tillexempel FED massa pengar, och hade trots det deflation eftersom M1 föll. Under efterkrigstiden har M0 ökat långsammare än BNP och vi har trots det haft inflation (på grund av högre rotationshastighet på pengar, till exempel kreditkort).
Ekvationen är MV=PY
P är en horisontell prisvektor för alla varor, Y är en vertikal produktionsvektor med alla varors kvantiteter. M är penningmängden, säg M0, och V är dess rotationshastighet.

Detta har The Economist skrivit om ang. quantitative easening. Genom att överflöda marknaden med krediter så skall banker våga låna till varandra. Men riksbankerna är maktlösa om rotationshastigheten på krediter avstannar eller kraftigt minskas...

Det är irrelevant för frågan om det bör betraktas som skuld eller inte. En skuld är en skyldighet att ge bort något ibland vid uppvisande eller utförande av något annat. För att det ska ha någon praktiskt betydelse skall skulden vara något annat än det uppvisade materialet om man kräver den.

Japp, ganska enkelt.
Om vi säger att M0 är M

MV=PY

Rotationshastigheten avtar (kreditåtstramning). Kreditbubbla=högt V. Antingen måste priserna falla, eller så måste produktionen falla. Centralbankerna vill varken ha lägre priser eller fallande produktion, alltså försöker dom öka MV (sedelpressar samt metoder att sätta snurr på V igen). Att staten lånar upp pengar som de direkt spenderar på tex infrastruktur ökar också V då det är en rotation. Skanska köper statsobligationer för kassan, staten köper väg av skanska -> pengarna tillbaka till skanska.

I en "perfekt" ekonomi skulle ett fall i M eller V (förutsatt att inte minskningen i V beror på ineffektiva kreditmarknader som minskar naturliga Y) bara leda till ett fall i P, och oförändrat Y.

Och ja, när centralbankerna pumpat upp M som tusan, och V repar sig, så kommer PY svälla upp som en ballong. Först stiger Y, därefter sjunker Y tillbaka och P stiger istället brukar vara ordningen.

OK, din syn är att skulden måste vara denominerad i annat än skuld från samma låntagare.

Vilken praktisk betydelse är du ute efter? Vad leder den till? Att tillgången får ett värde, kanske? Du ansåg att hur Riksbanken hanterar tillgångssidan "saknar praktisk betydelse". Gör den det för värdet av pengarna de ger ut?

För att det ska ha praktisk betydelse, ja.


Finns det någon som helst praktisk betydelse att vara skyldig någon samma sak som man får för att ge bort det? Som innehavare av en, så kallad, skuldsedel, vad är den praktiska betydelsen för dig att du kan få en likadan om du lämnar ut den till RB? Påverkar det ditt beteende jämfört med om de inte hade varit skyldiga att lämna ut lika mycket pengar som du lämnar in? Jag ser inte att någon påverkas av det.

Värdet spelar ingen roll; valutan skulle kunna gå högt eller lågt i kurs, stiga eller sjunka i värde för mitt resonemang. Oavsett vad är det olämpligt att kalla pengar för skuldsedlar.

Riksbanken bör då lämpligen döpas om till Rikstryckeriet.

Bankerna får ränta på reserver trots att det inte är fordringar.

Skotska 1800-talsbanker som gav ut sedlar med "option clause" (möjlighet för banken att växla sedel mot tillgodohavande på konto, d.v.s. byta fordring mot fordring) var även de tryckerier.

Skulle du kunna ersätta M,V,P och Y med något annat för att ge mer liv åt exemplet? Blir lite för abstrakt i mina ögon.

Varför? Det är ju en bank också - lender of last resort som de allmänt kallas. Rikstryckeriet skulle inte vara ett felaktigt namn, men det finns inget fel med Riksbanken.

Om du försöker göra någon poäng med det så tror jag att du missar målet; jag har aldrig förnekat att riksbanken betalar ränta, bara att det inte är en tillräcklig grund för att kalla pengar skuldsedlar.