Citat:
Ursprungligen postat av Tobiaslindgren
För varje lån med ränta som lånas ut skapas således mer pengar ur "ingenting"? Då det är riksbanken som trycker pengarna. Isåfall borde ju varje lån öka inflationen, om inte den faktiska produktionen i landet ökar i takt med att fler pengar trycks upp..
Beror på vad du menar med pengar. Tycker du att bankers skulder till allmänheten är pengar, ja. Detta brukar kallas M1.
Denna penningmängd ökar genom att banker bokför att du är skyldig dom 1 miljon SEK, och att dom är skyldiga dig en miljon SEK. Du betalar högre ränt a på skulden än vad du får på kontot, vilket banker tjänar pengar på.
Banker är dock förbjudna att göra detta hur mycket som helst, och måste ha eget kapital i säkra tillgångar (typ statsobligation) i ett visst antal procent av utlåning/inlåning. Dessa tillgångar används sedan som pant om banken behöver låna av riksbanken, till exempel för att många av bankens kunder försöker ta ut pengar/ betala till andra banker.
Riksbanken kan skapa pengar på två sätt:
1. Tryck pengar och låna ut till banker till reporäntan. För detta får Riksbanken ränta på det utbetalade beloppet.
2. Tryck pengar och köp tillgångar, tex statsobligationer. För detta får Riksbanken räntan på de köpta tillgångarna.
Det som Riksbanken tjänar på detta utöver RBs driftkostnader, seignoraget, betalas till staten genom vinstdispositioner.
Det finns inget enkelt samband mellan en viss penningmängd och inflation. Under depressionen så tryckte tillexempel FED massa pengar, och hade trots det deflation eftersom M1 föll. Under efterkrigstiden har M0 ökat långsammare än BNP och vi har trots det haft inflation (på grund av högre rotationshastighet på pengar, till exempel kreditkort).
Ekvationen är MV=PY
P är en horisontell prisvektor för alla varor, Y är en vertikal produktionsvektor med alla varors kvantiteter. M är penningmängden, säg M0, och V är dess rotationshastighet.