"Emma säger att hon aldrig kommer att glömma ljudet av knackandet på ytterdörren när hon chattade med sin syster den där mörka kvällen i mars för sex år sedan. Jag trodde ju att det var Tomas, så jag gick för att öppna, säger hon. Han arbetar med musik och släpar alltid på en massa instrument. Därför gick jag för att släppa in honom. Hon gick ut i hallen, tog tag i handtaget och sköt upp ytterdörren. Utanför, på trappen, stod en kvinna. Emma berättar att hon blev lite konfunderad. Hon kände igen henne, men hade svårt att placera henne. De tittade på varandra en kort stund, sedan sa kvinnan: Hi, i m Tine. Jag minns att jag hann fundera lite grann: Tine?, Tine?, var har jag hört det, var har jag sett henne någonstans? Kvinnan sa inget mer innan hon armbågade sig in i hallen.
Tyskan armbågade sig in genom dörren och började att slå med hammaren. Lille Max avled efter att ha fått ta emot 15 slag i huvudet. Lillasyster Saga fick 13 slag.
Max dog i ambulansen, Saga på operationsbordet. Emma fördes med helikopter till Uppsala där hon låg nedsövd i 10 dagar innan hon opererades.
I Christine Schürrers telefon hittade polisens utredare ett osänt sms från den 17 mars 2008, alltså morddagen. I meddelandet stod det
Röjda. Under förundersökningen fick tyskan frågor om vad hon menade med meddelandet. Hon svarade: Det kan betyda flera saker. Hon tillade sedan: När jag ser på tv, jag ser det i texten kanske, att det är ett ord som jag inte förstår, som jag lagrar för att kunna slå upp sen. Hon sa sedan: Jag vet fortfarande inte vad det betyder.
En vän i Tyskland berättar i polisförhör att tyskan sagt till honom att hon fick lämna ifrån sig en hammare på Skavsta flygplats efter morden. I förhör får sedan Schürrer veta att barnen tillfogades skador med just en hammare. Tyskan svarar då. Det är ett roligt sammanträffande.
I dagboksanteckningar, som polisen hittade vid husrannsakan efter morden, skrev Christine Schürrer om sin olyckliga kärlek: Hur fan ska jag få dig ur skallen och ur hjärtat?? Hon skrev också att hon aldrig tidigare varit så ledsen, så nedbruten: Well well well... tillbaka i Sverige. Jag hatar det. Jag står inte ut med det. Jag hatar det som han gjorde mot mig. Tog ifrån mig. Det är svårt att beskriva. Jag har aldrig känt mig så här förr, men han hade sönder något inom mig. Vet inte vad, men jag har inte varit så här ledsen någonsin förr. Jag känner mig tuggad och utspottad. Och jag har ingen energi kvar för att resa mig på nytt och gå vidare. Jag måste i väg, hur det än ska gå till. Men jag vill inte bli flyttad från. Jag gillade det jag hade här. Mycket. Det fanns inget. Varför får du all kärlek! Varför får du all kärlek? Tyskan skrev anklagande: Du har förstört mig jag hatar dig för det. Har du ingen jävla aning vad du vill? Men också: Jag saknar dig. Ibland kan jag fortfarande känna dig, höra dig, smaka dig. Jag drömmer om dig men även då pratar du inte med mig. Jag är så ledsen därför. Och jag förstår det inte. Jag vill det ju inte. Men hur kan jag ändra det? Jag har ingen aning... Hon avslutade inlägget så här: Du får helt enkelt fortsätta att leka med din lilla familj. Jag gör vad som är bäst för mig. Polisen misstänkte i ett tidigt skede, efter samtal med personer i Emmas och Tomas bekantskapskrets, att Christine Schürrer blivit närmast besatt av Emma Jangestigs sambo, en besatthet som senare övergick i vrede, hat och dödligt våld. Ilskan riktades mot kärleksrivalen. Emma Jangestig har, i efterhand, insett att tyskan planerat morden under ganska lång tid. Hon berättar: Det jag vet genom polisens förundersökning är att hon tidigare varit i Arboga och även ringt hem till mig då jag fortfarande hade egen lägenhet. Det var runt den 10 januari, alltså två månader före morden.
CS skriver:
Din födelsedag Jag fattar det inte. Jag hade en master plan. Den var lysande och jag vet inte varför jag sitter här på ett svenskt sjukhus och transfusioner med kallt svenskt blod medan di hora suger av dig på födelsedagen. Om man undantar fredagskvällen tror jag att detta är den värsta dagen i mitt liv. Och jag var tvungen att bryta löftet. Tja, det var kanske riktigt så, hehe. SMS ingick inte, eller? Men jag menade vad jag sa. Jag hade länge vetat det, men jag vågade inte uttala orden, att förverkliga dem. Jag hoppas du tyckte om dem och (satte frukosten i halsen).
Men den fällande domen överklagades och en vecka innan hovrättsdomen skulle avkunnas fick Emma Jangestig ett telefonsamtal som skakade om henne rejält. Det var en person från Säkerhetspolisen som ville ha ett möte med mig. Vi träffades här, i mammas och pappas kök. Deras bedömning var att jag var en grad 5 av 5 möjliga på säkerhetsskalan vid en frikännande dom. Självklart blev jag väldigt omskakad när de sa: Vi vill vi att du flyttar till hemlig ort helst till hemligt land om hon frikänns och släpps fri.
Du skulle inte vilja träffa henne? Nej, det skulle jag inte. Dels för att jag inte har något att fråga henne, dels för att jag fortfarande fruktar henne. Hon gav sig ju på mig, så för mig är hon ju en läskig varelse. Hur ser du på att hon en dag faktiskt har avtjänat straffet och kommer ut i frihet? Emma funderar lite och säger sen: Vill hon döda mig när hon kommer ut så får hon väl göra det. Jag tänker leva till dess."
Utdrag ur reportaget: "Dagar som skakade Sverige"
https://docplayer.se/2687975-Dokument-dagar-som-skakade-sverige-mandag-14-juli-arboga-17-mars-2008-ondskan-en-hel-tidning -morden-pa-max-och-saga-i-arboga.html
Singlestar har missförstått telefonloggen (inte telefonbloggen som han kallar den). Han la inte märke till att samtalstid saknas. Han trodde att sambon fått svar, vilket han inte fick. Singlestar vill nog inte visa sitt misstag genom att kontakta någon jurist som direkt skulle upptäcka fadäsen. Trist bara att Singlestar fortsätter driva detta i tråden och försöker inbilla folk att just detta skulle vara en lösning för fallet.
