Black- och Death metal: den stora rekommendationstråden

Jag håller faktiskt med dig Mordum, var dock tvungen att kila ut med morsan till en minneslund innan jag hann skriva något vettigare. Fyra år sen morfar gick bort.

Ang. False Dawn så tycker jag absolut att det är ett storslaget epos till en mäktig, men dock så kort skiva. (Känns så iallafall med endast fyra stycken låtar). Gillar de olika elementen Drudkh blandar in i sin musik, det ger lyssnaren nya dimensioner och mer kraft och energi.

Äh, vafan det är mest mitt eget problem, tror jag hänger i den här tråden lite för ofta haha.
Beklagar din Morfars bortgång såklart och hoppas att dagen "gått bra" eller vad man ska säga.

Ang Drudkh, så är det enda jag kan säga att jag har ägt 3 skivor med dom, men numera bara en, vilken är "Autumn Aurora". Jag tycker den är helt okey. Väldigt drömmande men illavarslande musik. Utöver det är Drudkh nånting som aldrig fastnat för mig, men blir ändå lite pepp på att kolla upp dom lite närmare nu igen.

np: Lifelover - Höstdepressioner
yäyä jag vet, de hör inte hemma här. Men jag är ondskefull efter ett par bira och skiter i allt!

Men vi är ändock på samma sida ang. one-liners, de tillför ju inte mycket i tråden och är ju roligt att se mer hur folk tänker kring band och artister, speciellt band som man själv avgudar

Och tack förresten. Jo sorgen har ju bearbetats för längesen men denna dag känns alltid lite tyngre än årets andra.

NP: Sunwheel med Drudkh, från skivan du nämner ovan, Mordum. Kalasbra låt
Hoppas du ger Drudkh en ny chans, då jag tycker att de är bland det finaste BM scenen har att ge!
är dock inte jätteinsatt ska ju tilläggas, tillskillnad från er veteraner

Vansköpun - Alsæla Gegnum Endurfæðingu

Sitter här och drar igenom vad jag tycker är en årets mest intressanta upptäckter. Att det första ett band överhuvudtaget klämmer ur sig känns så genomarbetat hör verkligen inte till vanligheterna. Stämningen rycker verkligen tag i mig fullkomligt och drar med mig till Islands mörkaste vrår. Enda minuset är väl egentligen introt Genesis 6:17 vilket känns enormt segt.

Extra trve-poäng delas också ut för den goda smaken att släppa härligheten på kassett och som inlägg i diskussionen kring format på sin musik så anser så hävdar jag att det känns jävligt mysigt att mecka i gång sin musikanläggning, göra sig bekväm och komma i stämning för att slutligen sätta in sin fysiska kopia utav musiken i ljudanläggningen. Att texthäften och artwork medföljer bidrar även det till en mer omslutande upplevelse. Det blir helt enkelt lite mer ritual av det hela. Kontra att sätta sig vid datorn och ha allt ett knapptryck bort.

Länk
http://vnskpn.bandcamp.com/track/botnlaust-t-mi-hungrar

Summoning - Lost Tales

Åsikter om den här väldigt lite talade om Summoning-EP?

Även om det inte är några gitarrer med så är båda låtarna riktigt bra tycker jag. Speciellt Arcenstone som det är väldigt mycket gåshudsvarning på mest hela tiden. Älskar även hur de har samplat från BBCs radioteaterversion av LOTR. Passar perfekt.

Aldrig varit mycket för "Summoning" faktiskt. Äger plattan "Minas Morgul", köpte den mest efter betyget på Metal Archives, och visst det är mysig musik osv, men nej det funkar inte riktigt för min del i längden.
Hörde "Lost Tales" för inte alls så längesedan, hos en polare som är av ungefärlig åsikt som du! Men det lät inte alls intressant. DÅ iaf.

np: I Shalt Become - Wanderings
Nej och åter nej, jag kommer aldrig tröttna på den här plattan! Som sagt, det mesta karln gjort efter denna tycker jag är ointressant och tråkigt, men den här plattan är verkligen speciell!
Den mest spöklika stämning jag någonsin känt av en skiva.

Återigen är det jag allena som sitter här och hänger, helt utan minsta tillstymmelse till LIV whatsoever!
Röker i vardagsrummet eftersom damen inte är hemma! Grymt tufft!
Hinkar i mig billig starköl i form av "Sofiero".

Spisar just nu:
Hypothermia - Svag Fysisk Lusta
Som jag älskar den här plattan, "Köld". Andra spåret "Svärtade passager" är lika fin den! Men just det här spåret är det något extra med.
Innan sängdags blir det runt 3-4 bärs till och det självklara spisandet av Forgotten Woods, sanna mina ord!
Och då börjar jag såklart med debuten.. Igen.
Fuck off and go to heaven! // Mordum

Du är jävlar i mig bra törstig du!

Ang. Drudkh så är det ett av mina favoritband och Forgotten Legends är absolut bäst. Stämningen på den skivan är helt jävla oöverträfflig. Å andra sidan gäller samma sak för Blood In Our VVells(sorry, min dubbelv-tangent är paj), det är också ett magnifikt mästerverk utan dess like. Autumn Aurora och Songs Of Grief And Solitude är också mästerliga, men de senare grejerna har inte fastnat. De kommer alltid att spela en unik roll för mig, finns inget BM-band jag förknippar så mycket med natur och reflektion.

Du fan kopierade ju ett dubbel-v av mig! Dålig stil att inte erkänna skulle jag säga!
Jag har precis tankat upp med lite "Drudkh" här, är jävligt nyfiken på "Songs of Grief and Solitude" som ska vara akustisk. Denna ägde jag en gång, men lyssnade nämligen aldrig på den!

Men först ska jag låta denna spinna klart:

Forgotten Skog - The curse of Mankind

Negura Bunget - Om har verkligen börjat fastna, även om jag mest lyssnar om på den mästerliga Tesarul de Lumini för tillfället. Passar perfekt nu när solen bränner skönt i huden och dofterna från skogen smyger sig in genom fönstret.

Adversarius, vad anser du om just Microcosmos?
Lyssnade på den inatt och tyckte den var riktigt bra. Fast den plattan av de jag lyssnat på
av Drudkh hittills som har fastnat ordentligt är Autumn Aurora. Ser fram emot att lyssna igenom den akustiska, ska bli intressant.

Har inte fastnat för den alls än så länge, precis som med alla de andra skivorna som kom efter Blood In Our Wells. Men jag ska nog ta och ge dem nya försök någon gång framöver.