Bevisa att Gud existerar [Sammanfogad tråd /Mod]

Då förstår jag inte varför alla här hela tiden anstränger sig för att verka vara mikrobiologer? Om man överger sådant fjoll, så kanske man kan få igång en normal diskusion...

När har jag utgett mig för att vara molekylärbiolog eller ens uttalat mig i frågor som jag inte förstår?

Men att vilja veta antal kromosompar och förstå dna rna acids etc...
Det är ju biokemiska facts och inte resonerande i sig, hur vill du koppla det biomedicinska till gud?

i vilken riktning känner du att den ambitiösa tråden om guds evidens ska gå ?

Strikt biokemi, är det åt det hållet man skulle nå konsensus, isf visste ju neanderthalare att de var gudar vandrande på jorden.

Är DU naturvetare?

gud är för det första ett färdigladdat ord.. precis som stol, är ett färdigt ord, alla vet vad man har en stol till, vilket får mig att tänka på gyn-stol.. där man hänger upp och ner och kan rotera lite hur som ;-

du vill alltså rotera trådänden.... men HUR?

Jag har nyss börjat läsa biologi på universitet. Om tre år behöver jag inte låtsas. Vet däremot inte om jag ska läsa molekylärbiologi eller inte. Har inte bestämt mig än.

Själv tycker jag att det är häftigt med konceptet att ingenting i sig självt är ostabilt. Att det är mer naturligt att existera än att inte existera. Tvärcoolt är det.

Vad jag grubblar på är sannolikheter. Hur sannolikt är det med olika grejjer? Jag tycker det är självklart att försöka sätta sig in i hur skapandet av rna och dna kan ha gått till, annars kan man ju inte prata om vetenskaplig metod.

Då vi inte vet exakt hur det gick till så är det meningslöst att räkna på sannolikheter. Lösa och ogrundade postulat räcker inte långt i sannolikhetslära; vilket stebe fick erfara.

En oändlig mängd apor med skrivmaskiner under en oändlighet kommer till slut skriva Shakespeares kompletta verk.
Sannolikheten är att liv måste finnas. Vi är gjorda av de mest vanliga ämnena i universum. Kolla på ämnena som gör upp en människa, och ämnena som gör upp en stjärna, så får du i stort sett precis samma ämnen. (förutom helium, som är inert, ie. inte reagerar något, så den är meningslös i liv)

Stjärnor: väte, helium, syre, kol, kväve
Liv på Jorden: väte, syre, kol, kväve

Det är inte så att vi är gjorda av någon ovanlig isotop eller något. Vi är gjorda av samma ämnen som allting annat. Så om man ger det tillräckligt med tid så är det inte bara sannolikt att liv händer, det är praktiskt taget garanterat.

är inte det att närbesläktade arter har befruktt varandra och framkallat mya mutationer, t.ex vattenlevande möter landlevande, nya kemiska sammansättningar, enbart mekanisk nötning och fördrivning via hav som spolar upp på land, cykloner som omkullkastat till nya föreningar, vilka ursprunglig bakterieflora som har bärare av viss dna kommer in i annan annan uppsättning, men framförallt jordkärnan också varierat under miljarder åt och avgett olika ämnen vilka stimulerar resp. får till regression vilket resulterat tillresp. nya sensationella funktioner.

Utifrån miljöbetingelser skapar ju individen också nya angreppssätt att överleva, olika infödingsstammar äter ju helt olika mat, något i deras tarmsystem klarar ju av att bryta ner larver spindlar ödlor och rått kött, vi är ju redan överkänsliga..

Det är mycket häftigt tycker jag. Religion har gett oss mycket kunskap och förståelse.

Men själva tron på guds existens eller icke-existens har visat sig vara något så värdelöst då det än så länge inte har kunnat demonstrera någon slags rationell motivering till varför det ska existera i vårt samhälle som en relevant tro att hålla.

Men 14 miljarder år är ju en piss i Lagan om man jämför med oändligheten.
En sannolikhet på 1 på 50^68 t ex finns inte en chans i världen att den skulle hinna dyka upp på den korta tidsrymden.
Så om en miljard apor satt och knappade ut EN mening lika lång som den första i detta inlägg VARJE sekund från universums födelse till nu så hade ingen av dom skrivet min första mening.

Fast de kanske skulle skriva ut det även om sannolikheten är lägre än antalet chanser. Sannolikhet säger inte alls när något sker. Det kan dröja flera miljarder år eller så kan det ske den första sekunden.

En annan sak är att vi inte vet hur många planeter som existerar i universum. Vi vet heller inte om det är möjligt med livsformer som inte är baserade på samma kemiska sammansättning som jordens. Det är alldeles för många okända faktorer i att räkna ut sannolikheten för att liv ska ha uppstått.