Markägaren som försvann: Sven Sjögren, Gotland/Lummelunda, 1972.

Undrar om inte plantverksamheten ändå kan ha varit en fasad utåt?

Man kan säga att både minkfarmen och plantgården hade i a f ett visst samarbete. Varför behövde plantgården bara betala en struntsumma? Ägaren till minkfarmen var säkert intresserad av att kunna få maximal hyra tycker man? Dessutom kan även vattnet ha ingått. I n plantverksamhet går det åt mycket vatten.

Gällande både minkfarmen och plantgården förekom uppenbart många konstiga turer. Jag ger mig f*n på att även plantgården på något sätt var inblandat och allt handlade om Sjögrens stora och mycket värdefulla mark.

Eftersom plantgården har skett i nutid så hade jag fel i mitt antagande.

Fast det här med plantgården är ju i nutid, och skedde på mark som aldrig ens tillhört Sjögren. Så osannolikt att det skulle vara direkt relaterat till Sjögrenfallet måste jag ändå säga.

Bra att du rättade mig.

Missförstod detta med plantgården. Eftersom detta enbart har skett i nutid så förklarar det varför jag inte kände till denna.

Ja, det var både så- och plantjord i säck som användes av Plantgården.

Jordmassorna som fraktades lastades delvis norr om Plantgårdens lokaler och flyttades till något vägbygge närmare väg 147. Massorna norrifrån flyttades även från en plats till en annan. Oklart varför.
Dessutom kördes jord som hämtades någonstans precis söder om byggnationerna och kördes dels till vägbygget men även norrut. De som jobbade där tror att de dumpades av någonstans mellan JR villa och väg 147. Dock inte på samma plats som vägbygget de höll på med.

Det som lades på eldhögarna var ALLT. Gammalt virke, lastpallar, däck, betongdelar med armeringsjärn, plast, grenar, ja helt enkelt allt skräp de hittade.

RR gjorde det ja.

Inte bara han utan även BL tog sina hemligheter med sig i graven. Dessa herrar hade säkerligen mycket på sina samveten.

Dom som va fast och jobba där hela året va inte så många. Väldigt udda typer....
Jag va typ 16-17 år och arbetslös o hoppa in under Parningstiden....
Man tog in väldigt många arbetslösa ungdomar vid diverse säsongaktiviteter,
Ray va inte där ofta men alla va rädda för honom o hade stor respekt...
När man avliva minkar med en motor fick den bara få en kort tid för det vart för dyrt annars, en grej jag minns med fasa alla djuren levde o sprattla omkring i en trälåda som man kopplat ett rör från avgasröret från en motor....

Några av dom som jobba fast bodde i mindre hus som dom fick hyra i närheten riktigt udda personer som sagt...

Edit...
Tror sonen och dotter. Fick ärva stället och idag drivs det väl servering där

Alltid lika intressant att få ta del av när någon som själv har upplevt något som en tråd handlar om.

I detta fall gäller det just den synnerligen intressanta minkfarmen. Mycket läsvärt att läsa det du skriver om denna.

Pensionsförsäkringen


I gårdagens avsnitt av "Olösta mord" framförs teorin att den huvudsakliga delen av Sjögrens mark som minkfarmaren R.R. till slut kom över -där alltså Sjögrens namnteckning visade sig vara äkta- skulle ha kunnat delvis betalats med en förfalskad eller på annat sätt ogiltig pensionsförsäkring.

Sjögren skulle redan ett par år innan varit inne på spåret att sälja mark och köpa en pensionsförsäkring för pengarna, så detta var ingenting som var nytt för honom. Just den här metoden var tydligen väldigt vanlig på 70-talet för att komma undan de säkerligen mycket höga skatterna.

Det intressanta är att bland Sjögrens vänner är det tydligen endast Björn Adolfsson som nämner det här med att Sjögren "hade tecknat en pensionsförsäkring för en del av köpesumman".

Björn säger alltså detta i polisförhör redan hösten 1972.

En gammal bekant till Björn Adolfsson som aldrig hade förhörts av polisen har också uttalat sig och sagt att han har tydliga minnen av att Björn hade sagt att han hade planer på att konfrontera "de (i plural) som låg bakom", och se till att "marken inte hamnade i orätta händer". Bekanten mindes tydligt att Björn hade nämnt namnet R.R.

Hypotesen skulle då vara att Björn kände till det här med att handpenningen för markköpet var betald med hjälp av en pensionsförsäkring tecknad i Sjögrens namn till ett värde av 50.000 kr. Detta skulle förklara hur det kan komma sig att Sjögren verkligen hade kvitterat summan på 50.000 kr på kontraktet, men ändå efter detta föreföll vara lika luspank som innan. När rättsprocesserna för bedrägerierna kommer igång framåt våren 1973 börjar det stå klart för Björn att polisen inte verkar ha följt upp det här med pensionsförsäkringen. I domen i både tingsrätten och hovrätten så förklaras nämligen det viktigaste markköpet vara giltigt, trots att det inte finns något som talar för att Sjögren verkligen fått några pengar. Det intressanta är att det är just i det här läget som Björn börjar halka efter i sitt skrivarbete.

Skulle Björn ha kunnat hitta nån slags bevis för att handpenningen till det viktigaste markköpet var betald med en förfalskad/ogiltig pensionsförsäkring så tycker man att det borde varit tillräckligt för att även den försäljningen skulle ha förklarats ogiltig. Den viktigaste och största markbiten, den som skulle användas till den planerade djurparken, skulle då ännu en gång ha glidit R.R. ur händerna. Detta skulle i så fall kunnat utgöra motivet för att "röja honom ur vägen".

Återigen mycket intressanta uppgifter.

Skulle mycket väl ha kunnat betalats med falsk eller på annat sätt ogiltig pensionsförsäkring. Tyvärr vet vi inte vad Björn Adolfsson satt på för information bl. a. ang. pensionsförsäkringen och försäljningen av Sjögrens åtråvärda mark. Björn Adolfsson satt nog på en hel del intressant uppgifter och kanske hade han bevis på att denna var förfalskad samt allt fiffel för att komma över marken. Det var nog p. g. a. dessa orsaker som han försvann för alltid genom att också bli mördad.

Dessa herrar på minkfarmen kunde göra mycket som passade dem själva bäst. Sjögren bodde ensam, hade inga barn och verkar ha varit en förtegen person. Detta spelade förstås in i den här härvan. Hade Sjögren varit gift och/eller haft egna barn tror jag aldrig detta hade inträffat.

Det var ju framförallt en djurpark man ville bygga. Med diverse annat som stugby och hotell.

Håller med om att ett samband mellan fallen känns osannolikt. Adolfsson begick nog självmord trots allt.

Hela det här fallet känns typiskt Gotland. Halvtrötta, inte jättesluga poliser. Giriga skumrask figurer som skall blåsa folk. En massa rykten och snack. Sedan att man tassar på tå för familjer med pengar och kontakter.

Det är klart att man inte kan sätta press på en av öns största arbetsgivare som dessutom ville igång med ett jätteprojekt som potentiellt skulle skapa ännu fler arbetstillfällen och ett rejältuppsving i besöksnäringen. Känns som om halva Gotland jublade när gubben försvann.