Interstellar (2014)

Var väl någon sorts växtsjukdom och inte skadedjur? Låter svårare att bli av med.

Drönaren tror jag nämns som en indisk övervakningsdrönare vilken typ lallat runt på eget bevåg i 10 år eller så.

Det var väl en "blight", det vill säga mjöldagg/svampsporer som tog kål på stora delar av spannmålen? Visst bekämpar man sådant med olika typer av medel men det är ju inga "odjur" eller skadedjur.

Angående drönaren så stämmer det icke. Cooper tog ju en pryl i från dronen och använde den i sitt jordbruksystem, det slutade med att alla maskiner åkte till coopers hus, så det vae tydligt stt dronen var programmerad till cooper.

Låter underligt, finns ju samples de mest gröder o livsmedel undangömda i fall katastrofen är framme, bara o ta fram dessa o börja odla.

När gänget ska landa på vattenplaneten så konstaterar man att en timme där motsvarat sju år i tid på jorden. Detsamma gäller personen som stannade på Endurance.

I scenen där farkosten närmar sig vattenplanet så ser man att vattenplanet inte var långt alls från Endurance. Av någon anledning kapar man däremot radiokontakten mellan Endurance och farkosten.

Därför undrar jag om vad som händer med sådan radiokommunikation under liknande omständigheter. Exempelvis, om man har ett samtal mellan Endurance och farkosten som närmar sig vattenplaneten, hur kommer det påverka kommunikationen? Då avståndet inte är något långt, har heller inte radiokommunikationen någon längre sträcka att färdas.

Kommer man då kunna åldras olika snabbt men samtidigt kunna tala med varandra?

Antar att radiosignalerna dras ut av gravitationen och ett samtal på tex 1 minut spelas upp väldigt väldigt långsamt och tar 164 dagar att spela upp på Endurace. Det är min teori iaf.

Topp 5 utan tvekan. Jävligt cool film.

Absolut! Nolan är ett geni. Zimmer också.

Här har vi en fantastiskt cover i en kyrka inför ett bröllop:

https://www.youtube.com/watch?v=_lBTNAFxJhY&t=12s

Är detta anledningen till att man inte observerade vågorna från rymden?

Och varför väger 5000 befruktade ägg 900 kg?

Tiden på vattenplaneten påverkas av dess närhet till det svarta hålet, Gargantua (så stark gravitation saktar ner tiden), därav dröjer det så lång tid för radiosignaler osv att nå ut i normal tidrum. Problemet med vattenplaneten är dels att det hade varit omöjligt att landa på en planet så nära ett svart hål, eftersom de stora vattenvågorna inte hade bestått av vatten, utan snarare av flytande lava eftersom det svarta hålet på så kort avstånd värmer upp planeten som bara helvete. Jag är inte insatt i matematiken, men överhuvudtaget så känns det inte realistiskt att en planet kan kretsa så nära ett svart hål, utan att sugas in. Men i alla fall, en planet så nära ett svart hål även om planeten ifråga vore idealisk på precis alla punkter, är en mycket dålig idé att landa på, eftersom tiden utanför planeten hade gått så otroligt fort, så ungefär 200 tusen år hade motsvarat ca 18 miljarder år för resten av universum (eller något liknande, var ett tag sedan jag räknade på detta, så jag citerar ur minnet och det är säkert lite fel). Med andra ord, startar man ett liv på den planeten så kan man räkna med att universum tar slut mycket snabbare. Inte bara det, man skulle inte kunna skydda sig mot all materia som är på väg att sugas in i det svarta hålet men som istället råkar träffa planeten, till exempel asteroider osv, så dinosauriedödande asteroider kan mycket väl träffa planeten med en mycket hög frekvens, och det finns inget man skulle kunna göra åt saken, även om man hade haft en massa satelliter som övervakar asteroider utanför planeten, så hade man inte kunnat skjuta sönder asteroiderna eftersom det hade dröjt för länge för satelliterna att varna invånarna på planeten om inkommande asteroider, eftersom det hade tagit 7 år eller liknande för radiosignalerna att nå planeten. Inte bara det, eventuella asteroider hade nog pressat planeten allt närmare det svarta hålet, tills man till slut sugs in i det svarta hålet. För att inte tala om all radioaktiv strålning från det svarta hålet, som knappast är hälsosamt att utsättas för. Men syftet med att landa där var ju för att visa upp den stora vattenvågen, vilket ju var coolt.

Däremot kan planeter kretsa kring ett svart hål utan att utsättas för farlig strålning och uppleva normal tid och lika mycket solljus som vi får idag, men det måste vara på ett betydligt större avstånd.

Dessutom: om det är Millers rotation som får en att krocka in i vågorna, borde man då inte klara sig om man flyter ovanpå vattnet på en luftmadrass? Vattnet är väl stationärt?

Irritationen (eller ilskan, om nu någon sådan förekommer) kommer väl från att det finns en hyfsat stor andel Christopher Nolan-dska Dunning-Kruger-fanboys som tror att de som inte gillar filmen eller tycker att den är tramsig eller osammanhängande eller på andra sätt undermålig har kommit fram till dessa uppfattningar för att de "inte förstår" filmen.

Mitt eget största problem med de flesta av Nolans filmer är väl att de bygger till alldeles för stor del på gimmickar & bombastiska actionscener och alldeles för lite på autentiskt framställda mellanmänskliga spänningar och intressanta historier. Batman Begins, The Prestige, The Dark Knight och Inception är dock helt okej filmer inom actiondrama-genren, dock inga mästerverk, The Dark Knight exempelvis borde väl klippts ner ett hyfsat antal minuter. Så nej, Nolan är ingen usel regissör på det stora hela, men Interstellar är en rätt usel film. Håller sig Nolan bara inom sina egna prestationsramar så är han en habil filmskapare. Memento är också en helt okej film, dock emellanåt alldeles för babblig.

Jag ska inte försöka ge mig på någon längre recension av Interstellar här, för det skulle bara bli en ända lång svada av syrlig negativitet, men kortfattat så avskydde jag den av samma anledning som jag avskydde Predestination, i.e. det känns som en film som till alldeles för stor utsträckning försöker proklamera hur smart den är och tar sig själv på alldeles för stort allvar, istället för att koncentrera sig på de mellanmänskliga psykologiska aspekterna och ett skönt nedtonat flöde i berättandet.

2001: ett rymdäventyr exempelvis är fantastisk med små medel. HAL begår ett ödesdigert ("mänskligt") misstag som förseglar hans öde, han får i och med detta panik och har ihjäl några människor vilket i slutändan leder till hans undergång till tonerna av ett autotunat nervsammanbrott. Ungefär som Jerry Lundegaard i Fargo, fast i rymden istället. 2001: ett rymdäventyr är en rätt enkel opretentiös film.

Gattaca, en annan science-fictionfilm som lyckas vara en lysande science-fictionfilm utan att ens lämna för rymden, genom att fokusera på den mellanmänskliga dynamiken mellan huvudkaraktärerna, samt med en vettig backstory, och med ett skönt jävla tempo. Och detta trots mellanmjölkiga Ethan Hawke i huvudrollen.

2001: ett rymdäventyr & Gattaca är dessutom väldigt snygga filmer, medan både Predestination och Interstellar är stilvidriga pekoral.