Stora tråden om att sitta ting

JO, JK, RK och Riksdagen har en hög andel tjänster som är öronmärkta för assessorer. Även många myndigheter har seniora juristtjänster för endast assessorer (FI och IMY hade nyligen sådana annonser ute exv.). Sedan finns det ju många jobb där det i princip är omöjliga att få om man inte är assessor, med enstaka undantag (justitiesekreterare på HD och HFD t.ex.).

Är en man på 30 som har en dryg termin kvar av juristprogrammet. Kommer gå ut med cirka 2/3 AB och resterande BA (räknat i poäng). Har inte arbetat med något juridiskt relevant under studierna, och är inte intresserad av att jobba ihjäl mig nu när jag blir klar. Vad gäller de sommartjänster och liknande jag sökt (även på alla möjliga slags myndigheter) har jag nästan uteslutande omedelbart fått ett nej via mass-email-utskick. Detta är väl inte så konstigt med tanke på relativt hög ålder och ett svagt CV. Med betygen jag har borde jag dock kunna komma in som notarie på förvaltningsrätten i Stockholm.

Min fråga till er: Lär man sig mycket som är nyttigt där och öppnar det många dörrar framöver? Hur står det sig mot en tjänstgöring på tingsrätten i dessa avseenden (nyttighet och möjligheter). Är det en vettig väg att gå? Att flytta är inte aktuellt.

Min erfarenhet är att i princip alla arbetsgivare värdesätter notarietjänstgöring vid allmän domstol. Man blir ju särskilt attraktiv för storbyråerna inom deras tvistlösningsavdelning. Det innebär ju däremot oftast att arbeta ihjäl sig, som du beskrev det.

Notarietjänstgöring vid förvaltningsrätt är i högre grad inriktad på de måltyper som handläggs där, såsom skatte- och migrationsmål. Denna erfarenhet kan även vara särskilt relevant för arbete vid myndigheter.

Om jag har uppfattat det korrekt innebär tjänstgöring vid förvaltningsrätt att notarier under en inledande period arbetar med skatte- och migrationsmål, för att därefter tjänstgöra vid en mer allmänt inriktad avdelning. Men här hade jag gärna lyssnat på någon som går domarbanan eller sitter ting på förvaltningssidan.

Hur upplägget ser ut varierar från domstol till domstol och notarie till notarie, och jag har inte full koll på hur upplägget ser ut i Stockholm för tillfället, det är nog bäst att höra av sig dit och fråga.

Gällande påståendet att man skulle vara begränsad efter att ha varit notarie på förvaltningsrätt är det något jag absolut inte känner igen från när jag själv sökte jobb efter tjänstgöringen. Det var också en enorm variation på vilka arbetsplatser folk hamnade på efter avslutad tjänstgöring bland mina notariekollegor på förvaltningsrätt. Arbetsgivarna folk gick till inkluderade allmänpraktiserande affärsjuridiska och humanjuridiska advokatbyråer och jobb som åklagarapsiranter. Sen är det ju så att många som varit notarier på förvaltningsdomstol hamnar i offentlig sektor, men det beror mer på vilka rättsområden folk är intresserade av och att många vill arbeta i det offentliga. Det är även en hög andel tingsnotarier som hamnar i offentlig förvaltning kan tilläggas.

De färdigheter du utvecklar på förvaltningsrätt (där de tre huvudsakliga arbetsuppgifterna är rättsutredning, domskrivning och föredragning, du lägger med andra ord all din arbetstid på att lära dig lösa juridiska problem i praktiken och presentera dessa lösningar för mycket erfarna jurister) är betydligt mer allmängiltiga i juristbranschen än det snäva fokus på straffprocess som finns på allmänna domstolar, där du mest sitter och protokollför samt sköter admin åt domarna. Vill du ha en bred bas och utveckla dina juridiska färdigheter är förvaltningsrätt det överlägsna valet, men är du väldigt intresserad av att vara ordförande på många muntliga förhandlingar, intresserad av mer ingående bevisvärdering i praktiken (bevisfrågor dyker såklart upp på förvaltningsrätt också, men det är betydligt oftare det avgörande för målen är rättsfrågor då beviskraven, mot bakgrund av att beviskraven är betydligt lägre än i straffrätten i de flesta måltyper, är uppfyllda) eller väldigt intresserad av straffrätt är det ju självfallet så att allmän domstol är det bästa alternativet.

Nu är jag lite tillspetsad i mina formuleringar gällande notarietjänstgöringen i allmän domstol men jag är lite trött på mytbildningen om förvaltningsdomstolarna i den här tråden och i allmänhet. Notarietjänstgöringen i förvaltningsdomstol är enligt min åsikt den mer kvalificerade och mer juridiskt allmänbildande notarietjänsgöringen av de två. Den åsikten har förstärkts av samtal med rådmän och notarier som bytt sida från allmän domstol till förvaltningsdomstol.

Mycket nyttig info! Tack till Ralphie (Pie-oh-my) och skria!

Rättsutredning och domskrivning i förvaltningsdomstol förefaller betyda "läs förarbeten" och "kopiera in förarbetsuttalande i dom och kalla det domskäl". Det är i alla fall det intryck jag fått av att läsa domar från förvaltningsdomstolar. Hur föredragningarna går till vet jag inte. Men jag antar att det innebär att "läsa högt ur förarbeten".

Jag som icke-jurist kanske missar något. Men läsa, läsa högt och kopiera in låter inte sådär väldigt kvalificerat i mina öron.

Jag går inte in närmare i någon polemik här med någon som själv medger att den saknar insikt i hur det är att arbeta som notarie på förvaltningsrätt men nej, om man visar att man klarar av de enklare målen får man betydligt mer kvalificerade mål ganska snabbt och lägger sin arbetstid på dem, även om förvaltningsrätterna som du lyfter har sin variant av "gråting" där utsiktslösa överklaganden av beslut av enklare beskaffenhet avverkas utan någon mer avancerad domskrivning och utan behov av djuplodande rättsutredning då rättsläget är solklart utifrån välkänd praxis och/eller uttalanden i förarbeten. Dessa mål föredras i regel inte och utgör som sagt en begränsad del av arbetstiden. Man gör en genomgång av handlingarna och konstaterar man att det rör sig om ett korrekt beslut (både formellt och materiellt) med ett substanslöst överklagande i ett rättsområde man behärskar sätter man upp målet därefter. Sen kan domskrivningen i dessa mål vid tillfällen bli lite väl styvmoderligt behandlad i effektivitetens namn, men det är inte i dessa mål kärnan för notarietjänsgöringen återfinns.

Gällande ditt antagande om hur föredragningar är det lite befängt att du förutsätter att det sitter en massa rådmän som är intresserade att få förarbeten upplästa för sig? Du kommer nog undan med det första gången, efter det finns det (i vissa fall mycket) begränsat med tålamod för svammel.

Om du inte bara svamlar förarbeten var gör du då? Alltså efter dina första föredragningar där du har sagt att Prop. 201x/x s. Y säger att yadayafa.

Du presenterar knäckfrågan/frågorna i ärendet, relevant bevisning och argumentation från parterna samt din bedömning med förslag på hantering. Det är ibland så att man med en mening eller två sammanfattar ett förarbetsuttalande för att rama in en knäckfråga. Är det så att det finns väldigt speciella skäl (i princip bara mål med prejudikatintresse eller väldigt ovanliga måltyper) som gör att en mer djupgående läsning av förarbeten är nödvändig så lämnar man över relevanta avsnitt i text inför eller efter föredragning. Frågar mig igen vilka rådmän ni tänker er vill ägna sin dyrbara arbetstid åt högläsning av förarbeten?

Det går till på ungefär detta sätt även i hovrätten och HD.

Formalia > Knäckfrågan/frågorna > målet i underrätt > målet i aktuell instans > rättslig bedömning > slutsatser

Tänker mig att det nog, på goda grunder, är universalupplägget för juridiska föredragningar (eller föredragningar i allmänhet för den delen; presentera problemet, därefter relevanta sakuppgifter och avsluta med din bedömning). Jag gjorde samma i kammarrätt och har svårt att tänka mig att det några jätteskillnader i HFD.