2 år fri från NA/AA

Om han hade varit med och hoppat av skulle vi ha sett hatiska krönikor mot AA så det kan vi utesluta.

Vad för hjälp ska man söka sej till? På sjukhuset blir man bara inlagd för avgiftning men direkt när man kommer ut så är det bara på det igen. Jag kanske kan vara nykter någon dag efter det att jag kommit ut från avgiftningen.

Tipset till dig är att t.ex. kolla tråden, "Vi som vill vara nyktra", där du kan finna fler balanserade skribenter fria från 12-stegshjärntvätt. Grundläggande för att komma ur alkoholmissbruk, tillika annat destruktivt beroende, är att gå upp i något intresse gammalt eller nytt, som är i samma styrkegrad eller starkare och ger mening åt livet.

AA kan funka ett tag, initialt vid den berusande kärleksbombningen och gruppstödet, men senare kan det leda till katastrof när den sekteristiska hjärntvättens inverkan på din förmåga att tänka som en individ och inte som hjärntvättad robot kringskärs.

Alltså jag vet att det är en fuling men jag undrar fan på allvar om du är full. Är du det?
Jag var inte speciellt allvarlig med Marcus Birro och du börjar orera om "falsk diktomi". Jag har heller inte påstått att det bara skulle vara tolvstegare som ger vettiga tips. Jag skrev ju bland annat "mer/annan input". Vad jag menade var att jag aldrig har sett stolen, dig eller katten vara aktiv i trådar i det här delforumet och ge folk råd och stöd.

edit: I någon tråd så har jag faktiskt sett Gynekologstolen skriva annat än avrådan från att söka hjälp, heder.
Du däremot har bara varit aktiv i NA/AA-trådar...

Nu är du orättvis, jag brukar visst ge folk som vill ha hjälp med att sluta tips och råd. Du kan vara ganska resonlig ibland och du måste väl erkänna att jag brukar råda folk att ta tag i sina grundläggande problem?

Kan inte låta bli at skriva några rader. Jag står som sagt någonstans mittemellan. Jag har inte gjort stegen men går på lite möten då och då och har över 10 års drogfrihet nu. Det är tråkigt att diskussionen blir så hårt dragen åt olika håll. Om tolvstegsrörelsen kan hjälpa några att hålla sig drogfria och nyktra så är det fantastiskt. Men det passar inte alla, och det måste vara ok.



Har du ens gått på möten eller varit involverad i någon av grupperna på ett lite mer djuplodat sätt än att du läst lite, hört lite och kanske varit på ett möte? Det låter inte så. Nej, det är ingen manual att ge upp inför "storebror", det är snarare en manual att ge upp sina sina föreställningar om att man kan knarka och droga utan att skada sig själv eller andra. Många kan och klarar av det. Men för många missbrukare så är inte livet speciellt roligt. Det är skitigt, hårt, du sitter i fängelse, du skadar människor du älskar, du lämnar dina barn, du säljer din kropp/hem/arv och du vansköter din kropp och hygien till den grad att du skadar dig själv både fysiskt och psykiskt. Som regel så kliver du på karusellen om och om igen och när du klivit på, tagit den första fixen eller druckit det första glaset så kan du inte sluta. Ändå intalar du dig själv om och om och om igen att den här gången så kommer jag att fixa det, nu ska det bli annorlunda och om jag bara gör på det här sättet så... Med samma resultat. Första steget säger: Jag ger upp, jag inser att jag klarar inte detta på egen hand. Jag kan inte ta mig ur mitt missbruk själv. De vägar och de sätt som JAG har försökt har inte fungerat. Det innebär inte att man är värdelös, tvärtom det innebär att du är beredd att prova en alternativ väg där du själv inte försöker regissera den verklighet du lever i. Den högre makt som du SJÄLV väljer att använda dig av kan vara dina barn/din hund/gemenskapen eller ingenting alls. Du förväntas inte ha en "högre makt" förrän du kommer till steg tolv där du genom att ha arbetat med stegen har hittat en högre makt som är sann för dig. Det är fortfarande du som styr ditt liv och det är du som väljer vad som ska vara en kraft UTANFÖR dig själv som du ska lägga din tro på.

Tro det eller ej, men en missbrukare gör inte speciellt smarta val. Aldrig någonsin! Alla val bottnar i att skaffa mer knark/alkohol och på den vägen så skiter personen som regel i vem fan det än är som står i vägen. I längden så kanske det inte är så dumt att komma till insikt om att de här valen som tillåts diktera villkoren för mitt liv skadar mig (och min familj och alla som kommer i vägen) och att jag som missbrukare faktiskt suger på att ta kloka beslut. Det är dags att lyssna på någon annan som står utanför mig själv och se om jag kan ta bättre beslut då.

Men, jag håller till en viss del med. Rörelsen kommer från USA och är en kristen rörelse som handlade om att finna gud och därigenom bli nykter. Men det finns inga måsten eller rätt och fel här. Det är 2015 och Sverige. Du har all rätt att skapa dig en egen kraft som är utanför dig själv. Det viktiga är inte att följa blå boken slaviskt utan att bli nykter/drogfri. Visst vet att det säkert finns de som säger annat...



Kan till viss del hålla med, för mig inte passade att rota i mitt förflutna och riva upp sår. Jag har gjort det jag har gjort och jag har skadat de jag har. Jag försöker att gottgöra de som står mig nära genom att idag vara drogfri och genom att göra bra saker för mig själv.

Men målet med stegen är ju inte att bryta ner någon utan genom att titta på vad man har gjort och vilka man har skadat, att lära sig att se vad är det som gör att jag triggas. Vad är det som gör mig förbannad och driver mig ut i missbruk. Är jag girig, osäker, kontrollerande osv. Vilka egenskaper hos mig behöver jag jobba med för att må bättre och därigenom inte dricka eller droga. Men det handlar lika mycket om att förlåta sig själv. Många missbrukare har otroligt mycket skuld och skam för det man har gjort och har svårt att förlåta sig själva. Det i sig är en trigger för många att gå ut och fortsätta ett självdestruktivt beteende därför att de tänker att de inte är värda bättre pga hur de levt och vad de har gjort under påverkan. Många andra har vuxit upp i dysfunktionella familjer och kanske aldrig ens från start lärt sig vad som är rätt och fel. Genom att se på sina handlingar kan du få verktyg att inte göra om samma misstag igen.




Nja, Det är finns en ganska konstant procent som klarar sig från missbruk på ca 5% (har jag för mig) Den siffran är samma inom tolvsteg som inom andra behandlingar och icke behandlingar.

Målet är tvärtom att skapa individer som kan leva konstruktiva och självständiga liv utan att skada sig själv eller andra.

Personligen kan jag hålla med om att det finns de som är alltför drivande och alltför rättfärdiga i en tro att de vet bäst vad det gäller tolvsteg. Det är även problematiskt att många fastnar inom programmet istället för att gå vidare. Det är enkelt att vara kvar i programmet, göra service, sponsra osv det svåra är att gå ut i verkligheten och bli en del av samhället. Att jobba och få ett "vanligt" liv. Mer fokus borde läggas på det kan jag tycka ibland. För frågan är hur mycket du har att ge som sponsor om du har en väldigt lång nykterhet. Det ser helt annorlunda ut där ute idag än för 10 år sedan. Det finns en punkt där det är dags att gå vidare. Där man kan dela med sig av ett drogfritt liv genom att gå på möten men att möten och tolvsteg inte får vara livet.

Personligen så tror jag att jag var klar med mitt missbruk men jag hade inga verktyg att ta mig därifrån. Jag hade inga vänner som inte knarkade och jag hade inget hopp om ett annat liv. Genom möten kunde jag hitta stöd och andra som gått före och som kunde identifiera sig med de problem och utmaningar som jag mötte när jag slutade med droger. Men jag tror ju att alla måste hitta sin egen väg och där kan tolvsteg vara dåligt ibland. Det är mkt: "det finns bara en väg", "gör stegen eller dö" osv osv... De saknar många gånger den ödmjukhet som det borde stå för. Jag vänder mig även mot att många av grupperna är mot medicinering av olika slag så som adhd-medicin.

Lev och låt leva...

Nu har jag varit fri från 12-stegsrörelsen i två år, en årsdag som slår mina andra, inom rörelsen, med hästlängder.
Det var tufft till en början, med dåligt samvete och det där "jag är alkoholist och narkoman och jag kommer att dö om jag testar en gång till" rullande i huvudet.
Men nu känner jag som först att jag tagit det stora steget bort från denna farliga och manipulativa sekt och kan leva mitt liv.

Tänkte att någon kanske hade några frågor.

Det är en klassisk modell av sektbeteende där individen ALLTID har fel i det de tycker och tänker. Det som i andra sekter kallas "Satans röst" eller något liknande kallas i AA/NA "Beroendet" eller "Kung alkohol".

Att intala sig själv som maktlös och värdelös och att sekten är det enda sanna och det enda sättet att rädda sig från undergång och ond bråd död måste vara helt förkastligt.

Ser jag till mig själv kan jag säga att jag aldrig hade några som helst problem att inte dricka eller använda droger innan min kontakt med 12-stegsrörelsen. Problemet är att alla som använder narkotika, om så för första gången, blir stämplade som missbrukare i Sverige och jag fick behandling inom rörelsen som ett alternativ till fängelsestraff, vilket jag valde (och ångrar faktiskt bittert).
Efter min behandling försökte jag dricka och det blev, precis som jag hade blivit hjärntvättad att tro, ett våldsamt återfall.
Jag var i USA med min moster och kom i kontakt med en terapeut som arbetade med att avprogrammera "12-stegare" och det räddade mig från det.
Ursäkta min uttömning, haha, dina frågor:

Inom 12-stegs-rörelsen måste man vid ett visst steg erkänna en högre makt. För att göra det lite mer skrämmande kan jag ge dig sanningen att många på möten runt om i världen väljer själva rörelsen som sin Gud.

De ÄR duktiga på att ta folk av banan, men till vilket pris? Du går från din knarkarvardag in i en sekt-tillvaro.

Tänk dig alla mänskliga beteenden som vi uppfattar som negativa.
Lögner, perversion, allt. Detta är en beroendes beteenden.
Vidare så uppfattar 12-stegarna attt det tillhör en beroendepersonlighet att ifrågasätta, att inte vilja betala frivilliga avgifter, bla, bla. Sånt som hotar deras gemenskap.
Att vilja ha beröm och bekräftelse tex, att ha svårt att "släppa" saker (jag menar inte grytor och sådant, utan att ha svårt att glömma och lämna bakom dig när du har blivit felbehandlad osv.)

Men vidare också såna saker som att bli arg på en NA/AA medlem tillhör en typisk beroendepersonlighet.

Du kan inte göra rätt i deras ögon sålänge du inte sitter och håller med de äldre medlemmarna och talar som de gör om samma saker och drar skämt som hör rörelsen till.

Och sålänge du gör fel, är du en beroendepersonlighet.

Detta har jag fortfarande problem med, trots att jag har varit fri i över 2 år och 9 månader nu.

Jag får verkligen tänka på att tänka logiskt när den gamla hemska programrösten säger åt mig jag har fel när jag vill göra något trevligt. Jag försöker verkligen jobba på att aldrig ifrågasätta mig själv, men det är tyvärr en process som tar tid. Frågan är om arbetet någonsin blir färdigt, för att använda en programklyscha.

Oh jävlar vad jag ogillar Na.. Har gått ett 100tals möten under tvång på behandlingen,och tre gånger då jag delade så börja folk gråta och kom fram o krama mig och sa "allt är ok du är här nu" :S asså whatafuck....!?