Citat:
Ursprungligen postat av
beebopalula
Jag är inne på din linje, men jag vill understryka att alla med ASD inte blir som Anna... (har själv Asperger) men att Anna blivit sådan beror väl helt enkelt på att hon aldrig fått det stöd hon borde fått. Dessutom är jag övertygad om att Anna lider av annat också, men vad låter jag vara osagt- är ingen psykolog...
Dock uppenbart att Anna inte mår bra och att hon i detta drar hela familjen med sig...
Jag tror nog att Anna badar i ett hav av ytterligare diverse diagnoser, som inte ens vid personliga möten med vården, går att få grepp på.
ASD är ju inom ett spektrum, där alla är unika, tack och lov.
Hade Anna accepterat ABC som ett roligt tonårsminne och gått vidare, med folkhögskola och lämpligt jobb efter det, så är det mycket möjligt att hon hade haft lite mer ro med sig själv, om än tråkigare liv.
Men med en pådrivande morsa, som säkert ingjöt i Anna att mamma måste vara med överallt så blev påtänkta tryggheten istället något annat.
Personer som Anna måste ibland få en liten spark i baken för att ändras, annars blir det Status Que.
Att bli mer självständig är också bra i sådana fall. Och det är ju inte direkt Anna, hon är ju mycket medveten om det då hon jämt försöker styrka sig själv med diverse fraser som hon knappt verkar förstå.. Som typ "Älska, glömma och förlåta"..