Citat:
Ursprungligen postat av
oscarostermalm
¨
Även det, som så mycket annat, är påhittat. Det låter onekligen mer exotiskt att vara hos sin spanska farmor än att erkänna att pappa och dennes familj inte ville ha med vare sig Anna eller hennes morsa att göra.
Det finns en bild på Anna och hennes farmor här någonstans... i tråden.
Anna har berättat att det inte var så enkelt för den spanska släkten att acceptera pappans fadäs.
Pappan försökte väl bo i Sverige under något år, men trivdes inte.
Fick jobb på nån biltvätt, har jag för mig.
Anna hälsade sporadiskt på hos sin släkt i Spanien och kontakten är nog inte speciellt tät.
Hon har halvbröder.
Om man växer upp på det sättet Anna gjort dvs dysfunktionellt, med en del av släkten som visar att man inte är 100 % önskad och där andra delen av släkten lider av sjukdom och alkoholism, då får man definitivt känna av att man har noll i status i statusstegen och det från början.
Det påverkar givetvis självkänslan av att inte ha en stabil familjekonstellation, där båda föräldrarna har status och är populära i omgivningen. Det har enorm betydelse för barnens sätt att se på sig själv framöver.
Anna kan ju inte rå för att båda föräldrarna var omdömeslösa och inte tänkte framåt.
Annas mamma var nog inte bara udda mot artistvärlden, utan även när Anna gick i skolan. Dvs den där lite udda mamman som folk tisslade om.
Anna är nog lite av en mytoman och drömmare, likaså var hennes mor och äldsta dotter. De sitter fast i samma genetiska smörja.
Där miljö och genetik är svår att lösgöra sig ifrån.