Citat:
Ursprungligen postat av
sionvise
Precis som vanligt så beror det mycket på vem som är på plats.
Inte många dfg som ville boxas om Junior var med bland gnagarna.
Även om han gjort sitt på 90talet så var mytbilden enorm.
Söderstadion 94 var det väl exakt så äkta det kan bli med box mitt på planen utan polis inblandning och då löpte Dif.
Det var ge och ta åt alla håll även om jag kan hålla med om att Dif för det mesta höll i taktpinnen.
Men det berodde mycket på att dfg var den största firman.
Det var viktigare att vara många än att kunna slåss.
Junior var stor till 1991 när han mer eller mindre la av. Han var med utanför Offside, på Gullmarsplan, T-Centralen uppgång Vasagatan. Alla tre gånger fick han springa. Han stod alltid kvar längst, förutom de som blev kvar så att säga. J. G. Hoppade in en knytnäve i Juniors ansikte på Gullmars. Sen var det Bodin mot Junior en gång, som blev en brottningsmatch utanför Riche innan polisen särade dem.
Att du tar upp Söderstadion 94 visar att du inte fattar någonting. Bortalag som stormar plan kommer alltid "springa" förr eller senare, precis som sådana som stormar en pub. Var inte många Dif som kom in på planen, gången var trång och stora slagsmål med polisen där. Bajenfans kunde kliva ned på planen från långsidan och var många fler. På samma sätt som när bajen stormade på Stockholms Stadion året efter (?) och vi klev ner från långsidan och spöade upp och jagade iväg bajen.
Du har rätt i att det var ge och ta, som alltid, och att DFG höll i taktpinnen hela 90-talet. Men vi var färre fram till cirka-94. Aik visste att de var chanslösa i hel liga mot hel liga från 1992. Bajen visste inte det för de hade inte liga och sökte aldrig aktivt fajt som de andra två gjorde.