Citat:
Det är väldigt svårt tyvärr, men jag kände mig helt klar vilket är ett måste för att man ska kunna sluta, när man väl kommit till den punkten så är det behandlingshem som gäller så det är väldigt bra att du har fått plats, stanna minst 6 månader helst mer än det och efteråt så be om utsluss och eftervård.
Det tog drygt 3 månader för mig att börja känna lite lite livslust men för att faktiskt känna att det var värt att kliva upp på morgonen tog nog 7-8 månader.
Kom ihåg att försöka hitta något intresse medans du är på behandlingen som du kan fortsätta med när du kommer ut också, att ha en fritids syssla är jävligt nyttigt för alla människor skulle jag nog säga, men vad den är får man försöka lista ut själv tyvärr det finns ingen som kan säga åt dig vad du ska göra på fritiden.
Hjärna slutar inte producera dopamin däremot så blir man tollerant mot dopamin när man missbrukar då du släpper ut väldigt många gånger mer dopamin än vad du normalt gör även när du känner dig "överlycklig" nycktert så man måste bara låta det återställa sig.
Om du nu ger den här behandlingen en ärlig chans och faktiskt försöker kämpa emot fastän man väldigt ofta vill skriva ut sig när man får någon motgång så kommer det nog bli bättre, men om du fortfarande inte känner någon livslust efter några månader så skulle jag nog rekommendera dig att ansöka till LARO, vissa blir tyvärr inte helt återställda och måste gå på opiater för att kunna leva ett normalt liv och då är LARO faktiskt ett bra alternativ då du inte behöver jaga pengar och varor hela tiden samt att du lär dig hur man lever utan att bli "hög"/få kickar, så det senare är lättare att gå av subben/metadonet när man nu vill försöka några år framöver!
Lycka till och bit ihop fastän det kan kännas förjävligt!
Det tog drygt 3 månader för mig att börja känna lite lite livslust men för att faktiskt känna att det var värt att kliva upp på morgonen tog nog 7-8 månader.
Kom ihåg att försöka hitta något intresse medans du är på behandlingen som du kan fortsätta med när du kommer ut också, att ha en fritids syssla är jävligt nyttigt för alla människor skulle jag nog säga, men vad den är får man försöka lista ut själv tyvärr det finns ingen som kan säga åt dig vad du ska göra på fritiden.
Hjärna slutar inte producera dopamin däremot så blir man tollerant mot dopamin när man missbrukar då du släpper ut väldigt många gånger mer dopamin än vad du normalt gör även när du känner dig "överlycklig" nycktert så man måste bara låta det återställa sig.
Om du nu ger den här behandlingen en ärlig chans och faktiskt försöker kämpa emot fastän man väldigt ofta vill skriva ut sig när man får någon motgång så kommer det nog bli bättre, men om du fortfarande inte känner någon livslust efter några månader så skulle jag nog rekommendera dig att ansöka till LARO, vissa blir tyvärr inte helt återställda och måste gå på opiater för att kunna leva ett normalt liv och då är LARO faktiskt ett bra alternativ då du inte behöver jaga pengar och varor hela tiden samt att du lär dig hur man lever utan att bli "hög"/få kickar, så det senare är lättare att gå av subben/metadonet när man nu vill försöka några år framöver!
Lycka till och bit ihop fastän det kan kännas förjävligt!
Hoppas INNERLIGT att jag inte är en av de som måste söka mig till laro, framförallt när jag enbart är psykiskt beroende.
Japp, ett intresse är A och O annars spelar det ingen roll hur många behandlingar jag går på. Har alla förutsättningar, är bara så rädd att det kommer kännas såhär efter många månader för då kommer jag definitivt tappa det.
Om nu hjärnan återställer sig vilket inte är så konstigt då den är plastisk, så ser jag ingen anledning att behöva gå på opiater
Om jag tog 2,5mg subuxone igår, blir det mycket sämre effekt på att dra h i näsan ikväll drygt 24h senare? Är av väldigt bra kvalitet! Några tips om hur man kan röka det på ett enkelt sätt? Lev väl bröder och trevlig helg!