2010-09-28, 17:12
#1
Följande FAQ författades av anledning att dess föregångare höll en kvalitet vilken inte kunde mäta sig med substansen den ämnade behandla.
Vad är heroin?
Heroin (varumärkesnamn från tyskans ’heroisch’ -- försökspersonernas subjektiva beskrivning av ruset), även känt som diacetylmorfin, är en narkotikaklassad semisyntetisk opioid som först syntetiserades 1874 av engelske kemisten C. R. Alder Wright och senare lanserades av läkemedelsföretaget Bayer AG som ett ofarligt och icke vanebildande morfinsubstitut samt hostmedicin. Tillverkning, försäljning och import av substansen förbjöds i USA 1924, ett exempel som större delen av världen följde kort därefter, antagligen till följd av upptäckten att det i grund och botten är ett snabbverkande morfin (inte utan viss försmädelse).
På gatan kan heroin kallas för H, horse, häst, varor, dope, gryn, drabb, jonk (endast brunt heroin), smack (endast vitt heroin). Flera av benämningarna är sannolikt regionalt betingade.
Hur framställs heroin?
Från opiumderivatet morfin kan man framställa heroinbas, också kallat brunt heroin, genom en process känd som acetylering vilken bl.a. innefattar hopblandning av morfinbas med ättiksyraanhydrid samt upphettning varvid två acetylgrupper bildas på morfinets hydroxylgrupper, vilket bidrar till fördubblad viktpotens till följd av den högre vävnadspermeabiliteten, som tillåter mer av den verksamma substansen att nå sina receptorer under den tid som densamma tillbringar i blodomloppet.
För att därefter omvandla det bruna heroinet till sin vita motpart d.v.s. från heroinbas till dess vanligt förekommande och lättlösliga saltform, diacetylmorfinhydroklorid, hettas basen upp tillsammans med saltsyra och tillåts efteråt att kristalliseras. För ett renare och mer polerat slutresultat kan även lösningsmedel såsom etanol och eter användas i processen.
Vad används heroin till?
Heroin är inom medicinen ett centralt verkande analgetikum, m.a.o. ett smärtstillande läkemedel och används i nuläget som sådant i Storbritannien vid exempelvis skador, postoperativ smärta och långt framskriden cancer, medan det i Sverige fortfarande inte anses ha något medicinskt värde (till skillnad från morfin). Nyligen har läkarordinerat heroin börjat användas av t.ex. danska staten i skadereducerande syfte för narkomaner, vilket har visat sig mer effektivt än metadon i flera länder.
Hur fungerar det?
Vid oral administration passerar heroinet genom matsmältningssystemet och vidare genom levern, där det undergår vidsträckt förstapassagemetabolism vilket är anledningen till att heroin har så pass reducerad biotillgänglighet oralt.
Vid intravenös administration kringgås denna process och heroinmolekylen passerar snabbt blod-hjärnbarriären (snabbare än morfin p.g.a. av heroinets höga fettlöslighet tack vare acetylgrupperna, som ovan beskrivet). Väl i hjärnan deacetyleras heroinet till morfin (diacetylmorfin > morfin) och binder sedan huvudsakligen till opioidreceptor μ (my), som svarar för de euforiska, smärtstillande och ångestdämpande effekterna, men även andra effekter såsom sömnighet och förstoppning (varav den senare kommer av att opioidreceptorer utöver hjärnan och ryggmärgen också återfinns i magtarmkanalen, vilka vid stimulering får propulsionen att avta). Opioidreceptorerna δ (delta) och κ (kappa) är också involverade. δ-receptorn antages för övrigt svara för de eidetiska effekterna, som man upplever livligast i drömmarna, om man somnar under ruset det är på grund av morfinets affinitet för den receptorn, som man kan nicka till och drömma fortsättningen av ett samtal eller en film för att sedan vakna upp och vara desto mer förvirrad, då drömmen vanligen är omöjlig att i förstone skilja från verkligheten; så härledes även ordet morfin från drömguden Morpheus.
Hur känns ruset?
Vanligt förekommande effekter kan beskrivas som översköljande eufori och välbefinnande, omsvepande värme samt både fysisk såväl som psykisk avslappning och bedövning.
I boken och den efterföljande filmen Trainspotting målas effekten av intravenöst heroin fram med orden ”den bästa orgasm du haft gånger tusen, och du är fortfarande inte ens i närheten”. Även om verkligheten enligt mig är radikalt annorlunda (läs: en besvikelse) ligger där en sanning begravd bakom den urbana mytbildningen -- alla som någon gång har fullgjort ett hårt träningspass eller upplevt en orgasm har i viss mån känt effekten av endorfin, ett paraplybegrepp bildat som kontraktion av ’endo(genous mo)rphine’ för flera olika i människokroppen naturligt producerade hormon (varav just morfin visats vara ett!) som binder till samma receptorer som heroin och andra opioider (det uppskattas att 45 minuters intensiv löpning motsvarar 10 mg intravenöst morfin, och i likhet med heroin kan dess effekter avbrytas omedelbart med Naloxon). Man kan känna sig välmående, glad och bekymmersfri, med en skön, varm kroppskänsla. Föreställ dig denna känsla många gånger mer intensiv och du är ganska nära hur heroin faktiskt känns.
Arkomanns tillägg: När man emellertid under svår avtändning eller, som en belysande metafor för den med Dante bekante, från att likt Judas och Brutus tuggas i djävulens käftar mitt i Infernots nedersta krets, går till befrielsen från lidande, så upplever man en resa i samma storleksordning som den från platta marken till sjunde himlen, vilken är fullt förenlig med en jämförelse som 'inte i närheten av tusen orgasmer'.
TL;DR: det är väldigt skönt.
Vad finns det för biverkningar?
Bieffekter kan innefatta mios, muntorrhet, yrsel, illamående och uppkastningar, förstoppning, urinretention, andningsdepression, minnesförlust och medvetslöshet, varav de tre senare vanligtvis bara förekommer vid höga doser och/eller i kombination med andra droger såsom bensodiazepiner eller andra ataraktika.
Se nedan angående toleransökning och beroende.
Hur kommer jag känna mig dagen efter?
Normalt sett kommer du inte känna dig särskilt annorlunda eller dålig överhuvudtaget, låt vara att ruset möjligtvis svagt kan dröja sig kvar. Det är först när man byggt upp tolerans och beroende som man upplever s.k. avtändningar med tillhörande utsättningssymptom.
Hur kan man inta det, och i vilka doser?
Heroin kan administreras oralt, pernasalt, genom intravenös, intramuskulär eller subkutan injektion och inhalation d.v.s. rökning.
För bästa resultat rekommenderas intravenös injektion; för enklast tillvägagångssätt rekommenderas snortning. Att röka kan vara nog så krångligt, så om man inte redan är van att ”jaga drake”, och om injektion inte är gångbart, är det säkraste valet att snorta, då risken annars är större att mycket av heroinet går till spillo.
Dosering varierar kraftigt med administrationsmetod, tolerans och heroinets kvalitet. Generellt sett gäller detta för rent heroin:
Pernasalt
Ingen tolerans
Normal dos: 5-20 mg
Hög dos: 20-50 mg
Hög tolerans
Normal dos: 20-60 mg
Hög dos: 60-80 mg
Rökning
Normal dos: 15-25 mg
Hög dos: 20-30 mg
Intravenöst
Ingen tolerans
Normal dos: 5-10 mg
Hög dos: 8-15 mg
Hög tolerans
Normal dos: 20-40 mg
Hög dos: 40-60 mg
Även biotillgängligheten mellan de olika administrationsmetoderna varierar, från 100% och 85% för intravenös respektive intramuskulär injektion till 50-70% och 44-61% för snortning respektive rökning. Rektal administration sägs kunna ligga i paritet med intravenös sådan, men jag har inte kunnat styrka denna uppgift. LD50 för rent heroin i en opioidnaiv individ på 75 kilo uppges vara mellan 75 och 375 mg. Notera att ovanstående tabell främst består av tillgängliga och verifierade data men även min egna uppskattningar.
Jag vet fortfarande inte hur mycket jag ska ta.
Eftersom doserna varierar så kraftigt med en mängd olika variabler, så är det säkraste alternativet att prova sig fram genom att ta en s.k. testdos, för att upprätta en referens att förhålla sig till. Säg att du har kommit hem med din första kabbe (med termen kabbe avses i regel 200-250 mg heroin) och är osäker på vilken mängd som passar. Ta då en liten testdos, exempelvis den lägsta dosen (eller ännu lägre) enligt tabellen ovan. På så sätt kommer du få en uppfattning om hur mycket mer du kan höja dosen baserat på hur det känns, snarare än vad du lärt dig från tabeller och siffror, samtidigt som du minimerar risken för att du ska få i dig en för stor mängd.
Vad är heroin?
Heroin (varumärkesnamn från tyskans ’heroisch’ -- försökspersonernas subjektiva beskrivning av ruset), även känt som diacetylmorfin, är en narkotikaklassad semisyntetisk opioid som först syntetiserades 1874 av engelske kemisten C. R. Alder Wright och senare lanserades av läkemedelsföretaget Bayer AG som ett ofarligt och icke vanebildande morfinsubstitut samt hostmedicin. Tillverkning, försäljning och import av substansen förbjöds i USA 1924, ett exempel som större delen av världen följde kort därefter, antagligen till följd av upptäckten att det i grund och botten är ett snabbverkande morfin (inte utan viss försmädelse).
På gatan kan heroin kallas för H, horse, häst, varor, dope, gryn, drabb, jonk (endast brunt heroin), smack (endast vitt heroin). Flera av benämningarna är sannolikt regionalt betingade.
Hur framställs heroin?
Från opiumderivatet morfin kan man framställa heroinbas, också kallat brunt heroin, genom en process känd som acetylering vilken bl.a. innefattar hopblandning av morfinbas med ättiksyraanhydrid samt upphettning varvid två acetylgrupper bildas på morfinets hydroxylgrupper, vilket bidrar till fördubblad viktpotens till följd av den högre vävnadspermeabiliteten, som tillåter mer av den verksamma substansen att nå sina receptorer under den tid som densamma tillbringar i blodomloppet.
För att därefter omvandla det bruna heroinet till sin vita motpart d.v.s. från heroinbas till dess vanligt förekommande och lättlösliga saltform, diacetylmorfinhydroklorid, hettas basen upp tillsammans med saltsyra och tillåts efteråt att kristalliseras. För ett renare och mer polerat slutresultat kan även lösningsmedel såsom etanol och eter användas i processen.
Vad används heroin till?
Heroin är inom medicinen ett centralt verkande analgetikum, m.a.o. ett smärtstillande läkemedel och används i nuläget som sådant i Storbritannien vid exempelvis skador, postoperativ smärta och långt framskriden cancer, medan det i Sverige fortfarande inte anses ha något medicinskt värde (till skillnad från morfin). Nyligen har läkarordinerat heroin börjat användas av t.ex. danska staten i skadereducerande syfte för narkomaner, vilket har visat sig mer effektivt än metadon i flera länder.
Hur fungerar det?
Vid oral administration passerar heroinet genom matsmältningssystemet och vidare genom levern, där det undergår vidsträckt förstapassagemetabolism vilket är anledningen till att heroin har så pass reducerad biotillgänglighet oralt.
Vid intravenös administration kringgås denna process och heroinmolekylen passerar snabbt blod-hjärnbarriären (snabbare än morfin p.g.a. av heroinets höga fettlöslighet tack vare acetylgrupperna, som ovan beskrivet). Väl i hjärnan deacetyleras heroinet till morfin (diacetylmorfin > morfin) och binder sedan huvudsakligen till opioidreceptor μ (my), som svarar för de euforiska, smärtstillande och ångestdämpande effekterna, men även andra effekter såsom sömnighet och förstoppning (varav den senare kommer av att opioidreceptorer utöver hjärnan och ryggmärgen också återfinns i magtarmkanalen, vilka vid stimulering får propulsionen att avta). Opioidreceptorerna δ (delta) och κ (kappa) är också involverade. δ-receptorn antages för övrigt svara för de eidetiska effekterna, som man upplever livligast i drömmarna, om man somnar under ruset det är på grund av morfinets affinitet för den receptorn, som man kan nicka till och drömma fortsättningen av ett samtal eller en film för att sedan vakna upp och vara desto mer förvirrad, då drömmen vanligen är omöjlig att i förstone skilja från verkligheten; så härledes även ordet morfin från drömguden Morpheus.
Hur känns ruset?
Vanligt förekommande effekter kan beskrivas som översköljande eufori och välbefinnande, omsvepande värme samt både fysisk såväl som psykisk avslappning och bedövning.
I boken och den efterföljande filmen Trainspotting målas effekten av intravenöst heroin fram med orden ”den bästa orgasm du haft gånger tusen, och du är fortfarande inte ens i närheten”. Även om verkligheten enligt mig är radikalt annorlunda (läs: en besvikelse) ligger där en sanning begravd bakom den urbana mytbildningen -- alla som någon gång har fullgjort ett hårt träningspass eller upplevt en orgasm har i viss mån känt effekten av endorfin, ett paraplybegrepp bildat som kontraktion av ’endo(genous mo)rphine’ för flera olika i människokroppen naturligt producerade hormon (varav just morfin visats vara ett!) som binder till samma receptorer som heroin och andra opioider (det uppskattas att 45 minuters intensiv löpning motsvarar 10 mg intravenöst morfin, och i likhet med heroin kan dess effekter avbrytas omedelbart med Naloxon). Man kan känna sig välmående, glad och bekymmersfri, med en skön, varm kroppskänsla. Föreställ dig denna känsla många gånger mer intensiv och du är ganska nära hur heroin faktiskt känns.
Arkomanns tillägg: När man emellertid under svår avtändning eller, som en belysande metafor för den med Dante bekante, från att likt Judas och Brutus tuggas i djävulens käftar mitt i Infernots nedersta krets, går till befrielsen från lidande, så upplever man en resa i samma storleksordning som den från platta marken till sjunde himlen, vilken är fullt förenlig med en jämförelse som 'inte i närheten av tusen orgasmer'.
TL;DR: det är väldigt skönt.
Vad finns det för biverkningar?
Bieffekter kan innefatta mios, muntorrhet, yrsel, illamående och uppkastningar, förstoppning, urinretention, andningsdepression, minnesförlust och medvetslöshet, varav de tre senare vanligtvis bara förekommer vid höga doser och/eller i kombination med andra droger såsom bensodiazepiner eller andra ataraktika.
Se nedan angående toleransökning och beroende.
Hur kommer jag känna mig dagen efter?
Normalt sett kommer du inte känna dig särskilt annorlunda eller dålig överhuvudtaget, låt vara att ruset möjligtvis svagt kan dröja sig kvar. Det är först när man byggt upp tolerans och beroende som man upplever s.k. avtändningar med tillhörande utsättningssymptom.
Hur kan man inta det, och i vilka doser?
Heroin kan administreras oralt, pernasalt, genom intravenös, intramuskulär eller subkutan injektion och inhalation d.v.s. rökning.
För bästa resultat rekommenderas intravenös injektion; för enklast tillvägagångssätt rekommenderas snortning. Att röka kan vara nog så krångligt, så om man inte redan är van att ”jaga drake”, och om injektion inte är gångbart, är det säkraste valet att snorta, då risken annars är större att mycket av heroinet går till spillo.
Dosering varierar kraftigt med administrationsmetod, tolerans och heroinets kvalitet. Generellt sett gäller detta för rent heroin:
Pernasalt
Ingen tolerans
Normal dos: 5-20 mg
Hög dos: 20-50 mg
Hög tolerans
Normal dos: 20-60 mg
Hög dos: 60-80 mg
Rökning
Normal dos: 15-25 mg
Hög dos: 20-30 mg
Intravenöst
Ingen tolerans
Normal dos: 5-10 mg
Hög dos: 8-15 mg
Hög tolerans
Normal dos: 20-40 mg
Hög dos: 40-60 mg
Även biotillgängligheten mellan de olika administrationsmetoderna varierar, från 100% och 85% för intravenös respektive intramuskulär injektion till 50-70% och 44-61% för snortning respektive rökning. Rektal administration sägs kunna ligga i paritet med intravenös sådan, men jag har inte kunnat styrka denna uppgift. LD50 för rent heroin i en opioidnaiv individ på 75 kilo uppges vara mellan 75 och 375 mg. Notera att ovanstående tabell främst består av tillgängliga och verifierade data men även min egna uppskattningar.
Jag vet fortfarande inte hur mycket jag ska ta.
Eftersom doserna varierar så kraftigt med en mängd olika variabler, så är det säkraste alternativet att prova sig fram genom att ta en s.k. testdos, för att upprätta en referens att förhålla sig till. Säg att du har kommit hem med din första kabbe (med termen kabbe avses i regel 200-250 mg heroin) och är osäker på vilken mängd som passar. Ta då en liten testdos, exempelvis den lägsta dosen (eller ännu lägre) enligt tabellen ovan. På så sätt kommer du få en uppfattning om hur mycket mer du kan höja dosen baserat på hur det känns, snarare än vad du lärt dig från tabeller och siffror, samtidigt som du minimerar risken för att du ska få i dig en för stor mängd.
__________________
Senast redigerad av Kapillär 2010-09-28 kl. 17:15.
Senast redigerad av Kapillär 2010-09-28 kl. 17:15.