2009-03-15, 12:04
  #25
Medlem
Jensofswedens avatar
Vad intressant! Jag diskuterade senast det hr med en polare igr och din beskrivning av syskonen var skrmmande lik min egen haha...

Anyways, jag r ldst av 4 syskon. Jag har gjort en massa fel och orsakat mina frldrar mycket oro, s det knns som att mina yngre syskon haft det mycket lttare p det sttet =)

Jag r anvarstagande, ambitis och tycker om att ha kontroll och att bestmma ver mig sjlv och andra. Jag kan nog stundtals vara ganska dominant, en sida jag frsker tona ner eftersom jag inte vill ptvinga andra saker. Jag r ocks utprglad individualist men har ltt fr mnniskor och att skapa relationer. Antar att det kanske beror p att man varit van att umgs med alla syskon.

Det r ett faktum att placering i syskonskaran spelar stor roll fr personlighet ofta. Det varierar ju sklart oerhrt, men det r en viktig komponent. Jag tror definitivt jag skulle varit en annan om jag t ex varit yngst istllet fr ldst.
Citera
2009-03-15, 12:08
  #26
Medlem
Jensofswedens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av pudrig
Jag kan tnka mig att jag r en rastls partner. Lite lttsttt och bortskmd med att allt ska vara kuuul hela tiden.

Det dr lter som typiskt yngsta barn. De r ganska carefree och ambivalenta har jag lst =)
Citera
2009-03-15, 12:08
  #27
Medlem
KeLLingHs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Pratbubblan
Innerst inne r jag fortfarande en lillasyster och har en tendens att falla fr just ansvarstagande storebrorsor. Jag gillar att slppa/verlta kontrollen och f vara lite barnslig och "liten" om man jmfr med min chefsroll p arbetet.
Det r svrt att slppa 'roller', blir ju lite som ens person.

*Jag tycker att som ldst s har jag ftt mycke mer press p mig med att "gra bra ifrn mig".
Bl.a s har jag ju inte haft s bra std av frldrar som man nskat som barn.
Men ska vll inte g djupare.
__________________
Senast redigerad av KeLLingH 2009-03-15 kl. 12:35.
Citera
2009-03-15, 12:09
  #28
Medlem
r det inte ofta s att "ldstabarn" blir mer sjlvstndiga n yngre syskon, nr man ska ut i det stora livet? Som ansvarstagande ldresyskon vill man kanske grna hjlpa de yngre, vilket snarare kanske stjlper dem i den mening att de r mindre frberedda p att hantera livets med- och motgngar nr det ska till att prva sina egna vingar.
Citera
2009-03-15, 12:15
  #29
Medlem
Jensofswedens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av arcoroc
r det inte ofta s att "ldstabarn" blir mer sjlvstndiga n yngre syskon, nr man ska ut i det stora livet? Som ansvarstagande ldresyskon vill man kanske grna hjlpa de yngre, vilket snarare kanske stjlper dem i den mening att de r mindre frberedda p att hantera livets med- och motgngar nr det ska till att prva sina egna vingar.

S r det nog absolut.
Citera
2009-03-15, 13:06
  #30
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Trolldockan
Det dr kan jag stmma in p helt o fullt. Alltid varit "ldre och mer mogen" n jag varit ldersmssigt. Man fr svrt att greppa att man r s liten som man r egentligen tror jag. Tlamod r nog det jag behvt va mest p. Men visst, ven mer ordd n de som minsting.
"allt ska g s fort och fr att man vill s mycket" sger det mesta ur min vinkel som minsting.

Haha, oh ja, det dr med tlamod... Fr mig r det fullkomligt omjligt. Att vara ordd r nog ocks klassiskt, man r s van vid att ngon kommer eftert och stdar upp att man trampar i de djupaste klaver "bara fr sakens skull". Speciell och sedd, kosta vad det kosta vill!


Citat:
Ursprungligen postat av Jensofsweden
Det dr lter som typiskt yngsta barn. De r ganska carefree och ambivalenta har jag lst =)

Det r vi det! Jag har upptckt att krleksrelationer med mn som r storebrder ofta blir pannkaka... Man gr liksom aldrig riktigt ur sina syskonroller, jag blir det lilla yrvdret medan han ska ha kontroll ver situationen och det slutar antingen med att han blir besviken eller jag uttrkad. Frgan r vad man ska leta efter? Mellanbarn?

Ensambarn r jag lite rdd fr, jag vet inte varfr.

Tack trolldockan, hdanefter ska min inledningsfras p krogen lyda
"Hall dr kexet. Var str du i syskonskaran?"
Citera
2009-03-15, 13:20
  #31
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Trolldockan
I min familj har vi barn visat oss bli extremt olika, hur vi bemter problem och frhller oss till andra mnniskor.
Den lugne storebrodern och den lite hetsiga mellansystern. Jag r den ambivalenta lillsyrran.
Vill inte skriva mer, fr att hlla rent frn n mer frdomar som jag planterat redan.
Tror du att din roll i syskonskaran haft betydelse fr hur du handskas med ditt liv och upplevs?

Jag vill hra hur du upplevt att din "fdelseplats" i familjen pverkat dig. r du ensambarn s bertta grna.

Har det pverkat ditt liv?
Hade du (tror du) varit en annan om du inte haft den platsen du har i syskonskaran?



Och frn er ensambarn vill jag hra om ni saknat syskon, och p vilket stt?


Jag r lillebror. Jag har en storasyster som r tio r ldre och en brorsa som r sex r ldre.
Vi r alla ganska olika till sttet.

Brorsan r utt sett social och driftig men int tillbakadragen och pratar aldrig om knslor. Syrran r utt sett delvis framt men ocks ibland vldigt osker.
Hon har kontrollbehov mot dem som hon bryr sig om och kan vara beskftig.
jag r ganska social och ppen men r mycket av en ensamvarg och r den som har mest intressen av oss tre.

Jag fr ofta hra att jag r den smartaste och min brorsa r avundsjuk p mig fr att jag haft det ltt fr mig. Han r ingen pluggare utan egen fretagare. andra sidan avundas jag hans framgngar med det motsatta knet.
Sedan tycker bde min syrra och min brorsa att jag varit bortskmd av min mamma, eftersom jag var sjuk som barn, s har min mamma alltid varit extra orolig fr mig. Sedan r vl hon och jag mest lika till sttet.

Vi syskon r alla tre konstnrligt och musikaliskt lagda, syrran r utbildad konstnr och brorsan frisr. Syrran och jag har lttast att prata, nr brorsan och jag pratar blir det stelt. Jag hamnar d ltt i spexar-rollen, jag r bra p att imitera s jag kan f brorsan att skratta genom att imitera vr excentriska far.

Brorsan umgicks mycket nr vu vxte upp, delade rum och s. Nu har vi ytterst lite kontakt och det kan jag sakna.
Syrran och jga har ftt bttre kontakt den sista tiden.
Citera
2009-03-15, 14:13
  #32
Medlem
Jensofswedens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av pudrig
Det r vi det! Jag har upptckt att krleksrelationer med mn som r storebrder ofta blir pannkaka... Man gr liksom aldrig riktigt ur sina syskonroller, jag blir det lilla yrvdret medan han ska ha kontroll ver situationen och det slutar antingen med att han blir besviken eller jag uttrkad. Frgan r vad man ska leta efter? Mellanbarn?

Ensambarn r jag lite rdd fr, jag vet inte varfr.

Tack trolldockan, hdanefter ska min inledningsfras p krogen lyda
"Hall dr kexet. Var str du i syskonskaran?"

Det kanske r lttast relation om man r bda yngsta syskon eller bda ldsta eller bda mellan?

Haha..ja ensambarn verkar ofta lite allvarliga och sakliga. Man vet inte riktigt vad som rr sig innanfr deras skalle.

Kanske det lilla yrvdret behver en stadig, bestmd hand...
Citera
2009-03-15, 14:21
  #33
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Jensofsweden
Det kanske r lttast relation om man r bda yngsta syskon eller bda ldsta eller bda mellan?

Haha..ja ensambarn verkar ofta lite allvarliga och sakliga. Man vet inte riktigt vad som rr sig innanfr deras skalle.

Kanske det lilla yrvdret behver en stadig, bestmd hand...

Jag har en kompis som r ensambarn. Han r extremt bortskmd, bde hemma hos frldrarna hur lnge som helst.
Citera
2009-03-15, 16:25
  #34
Medlem
Snvits avatar
Relationer och samlevnad --> Barn och familj

/Mod
Citera
2009-03-15, 17:54
  #35
Medlem
jag r storebrorsan. har knt mkt ngest ver att "lmna boet", har knts som jag vergett lillsyrran o svikit henne. samtidigt har den behovet att komma ut o bort varit mkt starkare fr mej n henne. var t ex mkt ung nr jag fick mitt frsta jobb utomlands o har varit mer impusliv typ droppat skola o allt annat o bara dragit ivg hela r i strck medan hon r mer..grundad dr hon r. hon r nstan 20 nu men har fortarande inte alls brttom utomlands eller ka p festival eller s samtidigt som hon inte alls r mammig. r intressant att jag avundas att hon r s hemmastadd o lugn medan hon avundas att jag "vgar" bara skita i allt o dra. men ven om vi avunads varann har vi mkt svrt att faktiskt lra nt frn varann rent praktiskt. r som att vi tcker varsitt omrde som avkommor.

vad jag dremot ville ppeka till dig ts var just att du som yngst kallar dej "ambivalent". det r exakt hur en av mina nra vnner som ocks r yngst beskriver sej. medan hennes syskon r vldigt extrema p olika stt, ena jtte framgngsrik o ordningsam o lyckad p alla stt, andra ett impulsivt kaos som r p vg i personlig konkurs o som krver jtte mycket av familjen (d hon har svrt att skaff/behlla nya relationer) o tredje har brottsligt frflutet o lever rtt oskert o trist o skter vecka till vecka. konflikterna mellan de ldre r konstanta o jttejobbiga medan alla lskar minstingen o alla pratar skit om varann med henne. hon har tagit nn sorts position som den gyllene medelvgen som alla gillar o litar p o som aldrig baktalar nn annan o frsker medla mellan dem utan att egentligen tycka som nn av dem. r som att hela hon r s upptagen av den rollen att hlla balans i familjen att hon inte vet vem hon sjlv egentligen r. knner du igen det ? hon mr dligt av det tyvrr. pratar mycket om det med mej. syskonen dumpar ju all sin skit p hon o hon kan inte bestmma vem av dem hon bst dumpar sin p s det slutar med hon ventilerar hos vnner istllet medan familjen tror hon r happy sunny. ah jaja
Citera
2009-03-15, 18:02
  #36
Medlem
Trolldockans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av apor

vad jag dremot ville ppeka till dig ts var just att du som yngst kallar dej "ambivalent". det r exakt hur en av mina nra vnner som ocks r yngst beskriver sej. medan hennes syskon r vldigt extrema p olika stt, ena jtte framgngsrik o ordningsam o lyckad p alla stt, andra ett impulsivt kaos som r p vg i personlig konkurs o som krver jtte mycket av familjen (d hon har svrt att skaff/behlla nya relationer) o tredje har brottsligt frflutet o lever rtt oskert o trist o skter vecka till vecka. konflikterna mellan de ldre r konstanta o jttejobbiga medan alla lskar minstingen o alla pratar skit om varann med henne. hon har tagit nn sorts position som den gyllene medelvgen som alla gillar o litar p o som aldrig baktalar nn annan o frsker medla mellan dem utan att egentligen tycka som nn av dem. r som att hela hon r s upptagen av den rollen att hlla balans i familjen att hon inte vet vem hon sjlv egentligen r. knner du igen det ? hon mr dligt av det tyvrr. pratar mycket om det med mej. syskonen dumpar ju all sin skit p hon o hon kan inte bestmma vem av dem hon bst dumpar sin p s det slutar med hon ventilerar hos vnner istllet medan familjen tror hon r happy sunny. ah jaja
Riktigt sdr knner jag inte att det r. Dremot r jag rtt konfliktrdd och fredrar att medla istllet fr att brka. Vill grna vara vn med alla i familjen.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in