Citat:
Ursprungligen postat av Leviticus
Jag tror att detta är en fråga vi inte ska döma eller spekulera i.
Bibeln talar om en uppståndelse för både orättfärdiga och rättfärdiga. Punkt. (?)
Inte ogudaktiga.
Adam och Eva kunde inte få nytta av lösen.
Den mosaiska lagen innehöll följande principer angående en uppsåtlig mördare: Ni skall inte ta emot någon lösen för en mördares själ som förtjänar att dö.” (4 Moseboken 35.31)
Det är uppenbart att Adam och Eva förtjänade att dö på grund av att de av fri vilja och avsiktligt varit olydiga mot Gud, skyllda han på Gud att han syndade. "kvinnan som du gav mig ...."..
De förlorade därigenom möjligheten till evigt liv.
För varje dag som gick lärde sig Adam sig mer om vad hans Skapare hade frambringat, skapat och hurdan han var - han lärde känna hans egenskaper, hans personlighet.
Alltså Adam visste att ormen inte kunde tala, han visste att Guds uppsåt var att paradiset skulle utvidgas enligt Guds lag och normer.
Men ändå så gjorde han med berått mod gemensam sak, med Eva som blev lurad av ormen. Hade då Adam tillrättavisat Eva, så hade vi inte haft det som nu.
Vissa synder oförlåtliga.
Vissa synder är oförlåtliga; Jesus Kristus sade ju: "Varje slags synd och hädelse skall förlåtas människor, men hädelse mot anden skall inte förlåtas." (Matteus 12:31)
Hädelse mot Guds heliga ande eller verksamma kraft kommer således inte att bli förlåten.
Det var synd som aposteln Paulus åsyftade när han skrev: "Det är ... omöjligt vad den beträffar som en gång för alla har blivit upp lysta ...., men som har avfallit, att återigen uppliva dem till sinnesändring, då de ju på nytt hänger Guds Son på pålen för sig och utsätter honom för offentlig skam." - Hebréerna 6:4-6.
Det är endast Gud som vet om den synd en person har begått är oförlåtlig eller ej.
Deras synder var oförlåtliga
Den synd som vissa av de judiska religiösa ledare, som motstod Jesus, begick var faktiskt uppsåtlig och därför oförlåtlig.
Dessa präster såg Guds heliga ande i verksamhet genom Jesus, när han utförde underverk och det som var gott, men ändå sade de att hans förmåga kom från Beelsebub, dvs. Satan, Djävulen. De syndade med full vetskap om att det obestridligen var Guds ande som hade verkat. De begick således oförlåtlig synd, för Jesus sade: "Vemhelst som talar mot den heliga anden, det skall inte förlåtas honom, nej, varken i denna tingens ordning eller i den som skall komma." - Matteus 12:22-32.
Judas Iskariots synd var också oförlåtlig.
När han uppsåtligt och överlagt förrådde Jesus, nådde hans oärliga och skrymtaktiga bana sin kulmen.
När Judas, till exempel, såg Maria smörja Jesus med kostsam olja, frågade han: "Hur kom det sig att den här välluktande oljan inte såldes för tre hundra denarer och gavs åt de fattiga?" Aposteln Johannes tillade: "Men detta sade han [Judas] inte därför att han bekymrade sig om de fattiga, utan därför att han var en tjuv och hade kassaskrinet och brukade bära bort de pengar som lades i det." Inte långt därefter förrådde Judas Jesus för 30 silvermynt.
(Johannes 12: 1-6; Matteus 26:6-16)
Det är sant att Judas kände samvetskval och begick självmord. (Matteus 27:1-5) Men han blev inte förlåten, eftersom den själviska bana han överlagt och orubbligt hade följt och den svekfulla handling han begått återspeglade hans synd mot den heliga anden.
Hur passande var det inte att Jesus kallade Judas "tillintetgörelsens son"! - Johannes 17:12; Markus 3:29; 14:21