Stora tråden om särskrivning

Vi hakar upp oss på det för att det är väldigt jobbigt att läsa sådan text, när man får gissa sig fram till vad som menas. Dessutom ger det ett väldigt korkat intryck.

Titta på "pogrammet" Laul Calling på aftonbladet.se, där har ni en som sär snackar alltså..

Själv tycker jag att det finns massor med människor som skriver korrekt, välstavat och utan särskrivningar där jag ändå inte förstår vad de skriver eftersom det endast är välstavad smörja.
Och ger mig ett intryck av att personen är korkad.

Skulle det alltså vara ett försvar för särskrivningar att det finns alternativa sätt att försvåra för läsaren och visa sig korkad?

Ok ej, allah.

Men saken var alltså lite att tal- och skriftspråk ej får blandas(gammal svenska- regel= 1980- tal). Så därför undrade jag lite då hur en sär skrivare pratar som. För skriver man som sitt talspråk, så borde det gå flertalet sär pratare lösa där ute? Och lider alla av "dyseleksi"? Det gjorde då ingen på 1980- talet, i alla fall.
A ja, nog bara jag som borde omvända mig till detta nya språkket, jaaa??

Men om man vänder på det, då? Man börja sär prata..... är det ok ej, lr?

Nej, det är klart att folk inte "särpratar". Det hade låtit idiotiskt. Jag har precis börjat skriva en b-uppsats om särskrivning, så om du frågar om nån månad har jag nog bra svar på varför folk särskriver.

Åter kom gärna

hihihi... vad lustig du var! Men visst ska jag göra det.

Det finns olika teorier om varför särskrivning har blivit allt mer vanligt.

• Man införde i småskolan, som pedagogisk metod, att eleverna skulle avdela sammansatta ord med bindestreck för att det lättare skulle se ordets beståndsdelar och lättare kunna stava det.
• Inflytande från engelskan där man inte skriver ihop på samma sätt som i svenskan.
• Folk har alltid särskrivit, men nu uttrycker sig fler i skrift än nånsin, även de som inte har så noga koll på skrivregler.

En sär_skrivare kan aldrig få min respekt.

Om h*n inte uppvisar läkarintyg på sin dyslexi.

"Kort hårig sjuk sköterska"... är tillräcklig anledning.

1: an där: Var tog då bindestrecket(lr bindesträcket )vägen?
Och det blev ju tydligen och uppenbarligen mycket svårare att stava då Vi skrev med bindestreck... ord som då SKULLE skrivas med bindestreck.
3: "Folk har alltid särskrivit", nä, du!!
2: Det är väl det närmaste en förklaring på detta man kan komma, detta utan ens ett komma. För inte ens skiljetecken(lr skiljetäcken )gäller ju i dag- tur vi alla ändock fortfarande pratar när vi kommunicerar.
Tänk att prata såsom tala/ kommunicera utan skiljetecken och med sär prat. Men i dag är i går i morgon, så!

Och alla dessa svårigheter, för att vidareutveckla detta "språkfelandet", så svårigheterna mellan att veta när "o" och "å"(fotölj/ fåtölj) skall användas och "e" och "ä"(ändå/ endå). Är det också "dyseleksi" kontra "felpedagogik" inom skolan? Eller är det rätt pedagogik?

Jag ska endå börga prata sär för då börgar jag rett endå då?

Jo, när sedan bindestrecket skulle tas bort och orden sättas samman så var det en hel del som aldrig fick den där känslan för att orden hörde ihop och nöjde sig med att skriva isär de sammansatta orden...

Jag var gift med en svensklärare, och hon kunde se en skiljelinje mellan barnen som inte lärt sig denna metod, och de senare som "utsattes" för den.