Citat:
Ursprungligen postat av Bergakungen
Det är inte så svårt:
I respiratorfallet handlar det om att avbryta en verkningslös behandling i ett fullständigt hopplöst läge. Sjuksköterskan klandras därför att hon gjort det på sitt eget beslut och omdöme, när rutinerna och praxis kräver att beslutet tas av ansvarig läkare, i samråd med föräldrarna. Däri består felet, och det gjorde denna gång ingen skillnad. Beslutet var dock inte hennes att ta och det får hon svara för. Att viktiga vårdbeslut tas av fel personer måste beivras.
I exemplet med läkaren som avlivar ett barn är det mycket annorlunda förutsättningar, även om det slutar på liknande sätt. Skillnaden är att det påstås vara en aktiv gärning som har som avsikt att döda, inte att man slutar med en livsuppehållande behandling i en situation där inget kan uppnås med behandlingen. Att aktivt döda människor för att de är mycket sjuka och snart skall dö får man inte göra.
(Notera nu att rätten inte har sagt något om vårt läkarfall. Det behöver inte vara så som åklagaren påstått.)
Önskar att jag kunde se på världen och vården som du och så snabbt hamna i att allt är glasklart....
Så när sjs slog av maskinen så var det etablerat, samt besluta taget av rätt instans, att vi hade "verkningslös behandling", "hopplöst läge" och det var klarlagt att "....inget kan uppnås med behandlingen"? så felet är "bara" ett procedur eller process fel....
Jag får hålla med datja , hujeda mig om vi släpper in juridikens "trubbiga" logik och tänkande i den extremt komplexa verksamheten som sjukvården är att agera något slags "filter" i den dagliga verksamheten vad som är rätt och fel. Hade vi haft att göra med ett common law system, kanske, men med den svenska kodifierade lagen....nej usch!