Citat:
Ursprungligen postat av Bananchoklad
Visst->
Hon menar att man här har en situation där en ansvarsfrihetsgrund *) - avsikten är att lindra smärta/hindra kramper i en oundviklig dödsfas. Då skall man inte kunna falla tillbaka på resonemang om indirekt eller likgiltighetsuppsåt om doseringen är onödigt hög. Då detta enligt henne skulle innebära att man också skulle kunna göra det när dosen är rätt avvägd, eftersom döden påskyndas då också - som exempel angåav hon att andningen går frotare ner när en döende cancersjuk får morfin.
Feldosering under dessa omständigheter kan, menar hon, vara något som ska bestraffas diciplinärt, men det blir inte fråga om dråp/mord.
*)Man brukar tala om en särskild ansvarsfrihetsgrund som förklarar varför läkare inte begår brott när de skär i patienter eller på annat sätt åsamkar dem smärta eller "skada" (amputerar ett ben, ger cellgift). Ibland inrangeras det under en bredare ansvarsfrihetsgrund kallad "livets regel". Detta är inte lagfäst, i motsats till nödvärn och samtycke m.m., men etablerad svensk straffrätt.
Hon menar att man här har en situation där en ansvarsfrihetsgrund *) - avsikten är att lindra smärta/hindra kramper i en oundviklig dödsfas. Då skall man inte kunna falla tillbaka på resonemang om indirekt eller likgiltighetsuppsåt om doseringen är onödigt hög. Då detta enligt henne skulle innebära att man också skulle kunna göra det när dosen är rätt avvägd, eftersom döden påskyndas då också - som exempel angåav hon att andningen går frotare ner när en döende cancersjuk får morfin.
Feldosering under dessa omständigheter kan, menar hon, vara något som ska bestraffas diciplinärt, men det blir inte fråga om dråp/mord.
*)Man brukar tala om en särskild ansvarsfrihetsgrund som förklarar varför läkare inte begår brott när de skär i patienter eller på annat sätt åsamkar dem smärta eller "skada" (amputerar ett ben, ger cellgift). Ibland inrangeras det under en bredare ansvarsfrihetsgrund kallad "livets regel". Detta är inte lagfäst, i motsats till nödvärn och samtycke m.m., men etablerad svensk straffrätt.
Med beröring på detta har Socialstyrelsens utredare också påpekat att den tiopentaldos som detekteras inte kan anses som befogad enligt vetenskaplig god sed eller praxis, även med de nedräkningar som kan göras.
Jag tror att nyckelfrågan i detta är varför ingen träder ingen fram och medger att de givit pentotal. Det är i mina ögon riktigt besvärande. För vem det är besvärande är en alldeles egen fråga, i alla fall än så länge.