Barmhärtighetsmord? Läkare friad av Solna Tingsrätt 21/10 -11

Det var ett enkelt avfärdande. Läs lite om fallen. Jag tyckte själv att GW's roman om palmemordet var riktigt rolig trots det alvarliga ämnet.

Tiopentalet kan som sagt inte räknas som ett faktum utan det baseras på en provtagning som ifrågasatts inte minst av Socialstyrelsens vetenskapliga råd. Om du läser rapporten märker du förhoppningvis tydligt att i det här fallet har det saknats en hel del insikter om hur de analyserade preparaten används kliniskt. Ingen med någon som helst klinisk erfarenhet hade redovisat en rapport där det står att koncentrationen tiopental är 1000 gånger för hög. Det skulle genast ha klämtat en varningsklocka. Om den klockan hade ringt hade åklagaren haft fler prover att luta sig mot eller så hade myndigheten aldrig sett av fallet.

I övrigt tackar jag tackar jag för många intressanta inlägg som trots allt blivit följden av dina frågor. Inte minst de av Hamilkar och nåt uppmuntrande tillrop jag tyckte mig fått

Slutligen behöver du inte oroa dig för mig. Det gör jag så bra själv

Varför inte egentligen? På samma sätt som polis, domare, åklagare och vissa politiker har rätt att ta beslut över andra medborgare givet vissa förutsättningar - om man nu vill formulera sig på det sättet.

Alternativt:

Varför slutar inte läkare att bryta mot lagen (vilket de gör idag och litar på icke-kodifierad praxis)?

Låt alla läkare sluta ge någon medicinering som överhuvud taget förkortar ett liv (dvs all smärtstillande behandling i livets slutskede). Låt inte en respirator stängas av. Genomför inga operationer på personer som löper den minsta risk att avlida på operationsbordet osv.

Problemet som du och Cordelia inte ser är att den för patienten (dvs någon gång alla medborgare) ligger mitt emellan din provokation och min. Åklagaren dundrar in i detta mycket svåra område och läser lagen och struntar i icke-kodifierad praxis. Det är klart att debatten börjar svalla.

Utöver det har inte åklagaren tillsett att sitta på korrekt information utan förlitar sig på ett svar (som efteråt har visat sig ha oceaner av problem).

Observera att jag inte tar ställning i frågan om något har gått fel - däremot ser jag att det finns två utredningsområden som åklagaren borde ha lagt tid och energi på istället för att klampa runt med uniformerad polis på avdelningen. Dels RMVs utlåtande pga dess uppenbara brister och dels ställa frågor till andra än läkaren (pga den enorma volymen som injektionen måste ha haft om RMVs analys skall tas på allvar). Läkaren är verkligen den sista personen på min 'misstänkt' lista pga det sista emedan föräldrar alt. en undersköterska hamnar högre upp.

Polis, domare, åklagare och politiker måste lyda lagen. Det ska givetvis även läkare göra.

I grunden har ju läkare ett stöd för det mesta de tar sig för, eller om vi ställer den motsatta frågan: vad händer om en ej läkarlegitimerad person försöker sig på ordinationer, kirurgi eller medicinsk rådgivning?

Sedan så kanske inte alla rättigheter som läkare tar sig är explicit tillåtna eller exklusiva enligt lag, men samhället i stort tillåter det ju med sitt goda minne.

Medicinering som förkortar livet är straffbart i nuläget, läkare har att rätta sig efter detta eller ta sitt straff. I förlängningen kan man, för det fall det är det man vill, jobba för att ändra lagen. Vad gäller respiratorn och operationerna så är de i dag inte straffbara handlingar.


Om åklagaren tog ickekodifierad praxis i beaktande skulle h*n begå tjänstefel. Åklagaren har att rätta sig efter lagen.


Åklagaren har givetvis inte medicinsk sakkunskap utan förlitar sig på den information som tillhandahålls av medicinsk expertis. Om den sedan visar sig vara fel är det inte åklagarens fel utan den förmenta expertisens fel. Hur kan sjukvården, KI, vara så slarviga i sitt arbete alt. anställa rättsläkare soom inte kan sitt arbete?


Jag tar inte heller ställning i skuldfrågan, då jag inte har tillgång till materialet i ärendet. På samma grund kan jag inte ha någon uppfattning avseende de andra frågestållningar du tar upp.

Du tar upp självklarheter. Vi kommer ändå inte ifrån grundfrågan, läkare liksom alla andra har att rätta sig efter de lagar vi i demokratisk ordning har kommit fram till.

Likväl så gör de enligt vad du säger systematiskt inte det, och ingen bryr sig egentligen (eftersom det vore fånigt i många sammanhang), så varför upprepa det konstaterandet då?

Att forcera in lagtolkningar är uppenbarligen inte önskvärt i en massa situationer, inte bara inom läkaryrket - i alla fall inte om man vill att saker ska fungera smort. Fast det är ju egentligen uppenbart det också.

Som jag har uppfattat reglerna så är medicinering med syfte att förkorta livet straffbart.

Medicinering med syfte att lindra smärtor är tillåtet, även om det medvetna resultatet blir att den också förkortar livet.

Skillnaden är hårfin.

Jag uppfattar det snarare som att du tar upp självklarheter som ingen i forumet egentligen har ifrågasatt.
Det som ifrågasätts är om RMV, åklagare och polis agerar rimligt, korrekt och i någon mån i linje med gällande lagstiftning.

Den här tråden hade blivit tämligen kort om vi litade på åklagarmyndighetens utspel. Det finns varken större eller mindre anledning att lita på åklagare än doktorer.
(Jo förresten om en åklagare anses ha begått ett brott kommer både åklagare och domare vara kollegor vid en rättegång. Det känns nog ganska tyggt.)

Det är inte så att man inte bryr sig. Om man inom sjukvården bryter lagen och det kommer de rättsvårdande myndigheterna till känna så agerar man.

Det finns redan undantag för läkarvård inom straffrätten, det går givetvis att få till fler - det är en politisk fråga.

Det är också straffbart.