Kärlek & Tjack=Kaos?

det spelar väl föga roll huruvida man är liberalt inställd till drogen i fråga, eller om man är liberalt inställd till drogen i fråga samt brukar den. Ser inte någon skillnad. Sen verkar det som TS har samma inställning till detta som jag har om du läser några poster upp Således är det väl inte mycket mer att diskutera.

Att min karl skulle börja injicera amfetamin finns inte på kartan. Andra sätt att inta tjacket är för honom föga intressant, då han inte får någon effekt på det. Han slocknar väl inte men någon form av välmående uppnås ej.

Att smyga med mitt injicerande är det flera av er som nämner. Visst har jag gjort det. Dock med dåligt resultat flertalet av gångerna. Senast var i morse. Följden av detta beteende blir lögner och tillits problem. Efter att precis klarat förhållandet med nöd och näppe, ska jag försöka mitt bästa med att vara ärlig. För bara några timmar sedan var jag helt övertygad om att slutet var ett faktum och att nu fanns bara tjacket kvar. Ett i sig trevligt sällskap, men inte tillräckligt på långa vägar när jag vet vad jag kan få. Jag är ingen oärlig person, lögner och brutna löften ska inte vara vanligare än sanningen. Sammanfattning: Slut på smygandet! '

1. Ett ganska stort oxå.. Tvinga på ngn en drog den inte gillar för att man själv e beroende..
2. Sant, men eftersom inget annat intag gjort intryck på honom är det alternativet som kvarstår.
3. Visst står vi för våra egna droger. Men eftersom jag knarkar för ungefär dubbla beloppet skulle hans ekonomi inte klara av den sortens missbruk.
4. Efter behov-för det mesta. (en extra bonus får jag dock ibland) Efter ekonomi-tveksamt, jag bygger min ekonomi runt mina droger.
5. Självklart skulle vi inte tävla med varandra men troligtvis skulle det vara jag som stog för det mesta inhandlandet (inte pengarna) eftersom det är jag som har de kontakterna. Sen måste man ju hålla tassarna borta från varandras påsar oxå...


Har gjort det. Big mistake!

Du skriver att du inte kan sluta missbruka tjack... Ja, ok, på kort sikt är det nog så.
Då är den enda lösningen att din pojkvän accepterar att han numera är tillsammans med en flicka som primärt är narkoman och sekundärt hans flickvän (för du k a n ju inte sluta med tjacket... att göra slut med din kille skulle vara enklare om än vidrigt)... Han får acceptera att han inte kan få hela dig utan endast en del, när du är påtänd och nöjd.
Frågan är då om han verkligen är din pojkvän eller helt enkelt bara en fast punkt som du behöver för att inte tappa fotfästet helt, om du inte redan gjort det.
Kan du säga att du fortfarande älskar honom?

Missbrukar inte själv men vet inte riktigt om man kan älska en annan människa när ens största kärlek är den man har för drogen?

Sanningen är att jag inte kan sluta, inte nu med de få resurser jag har. Många seriösa och slitiga försök har gjorts. Men lång tid har gått sedan jag författade den här tråden och just när det gäller kärleken har många insikter skett och framsteg gjorts. Från bådas sidor!

Jag har insett vidden av mina problem bla och min kille har insett att jag inför drogen ibland står maktlös. Det handlar helt enkelt inte längre om vad jag vill utan det sker snarare på instinkt.

Vi har på något sätt förlikat oss med att ibland vara tre i vårat förhållande. Det är inte den bästa eller mest genomtänkta lösningen men det fungerar för oss. Vi båda älskar varandra enormt mycket och vill verkligen inte slänga bort det vi har pga amfetamin.

Tilläggas bör oxå att jag med hjälp av honom, min egna kraft och andra utomstående arbetar på en nykter lösning. Det är inget som sker över en natt men med stöd och hjälp utifrån kommer det att gå, förr eller senare. Man får bara inte vara så förbannat rädd för motgångar och det är inte hela världen att ta ett steg bakåt ibland.

Måste bara noga påpeka detta; Han är inte bara en fast punkt att hålla fast vid. Det är han för vinglig för att vara.. Han är mitt liv, han är den enda som valt att fullt ut stanna och tro på mig trots snedsteg. Jag kan utan att tveka en sekund säga att jag älskar honom!

Om det är något annat du funderar över angående detta så shoot! Jag är just nu tokkär och talar gärna vitt och brett om oss...

Vad skönt att ni har hittat en lösning som funkar för er. Bra för dig Rebelgirl!!

Verkligen, skönt att höra att det är bättre nu än när tråden startades.

Åh, vad rara ni är! Jag blir jätteglad när ni tycker så. Puss på er!

Allt är väldigt mycket bättre i vårat förhållande nu än vad det var i slutet av feb. Visst gnabbas vi men vi ser en lösning mycket fortare och vi båda har lärt oss att ibland är en kompromiss inte det rätta. Man får göra uppoffringar och välja den andres väg helt enkelt. Well, det var lite om mitt (för tillfället) lyckliga förhållande. Jag svarar gärna på fler frågor då jag känner mig fullt sams med kärleken och dess tillbehör...

enligt mina ringa erfarenheter så har tjacket den egenskapen att den är en ganska egoistisk drog vilket gör att man har sig själv och drogen närmast.. det kan ju funka så länge det är på lika villkor så att säga (d.v.s. att båda nyttjar drogen och är någorlunda lika i ruset).. är det inte på det viset så är nog kaos och katastrof det enda som kan komma ur det..

att ha tjack som primär drog är nog på det stora hela döden för de flesta förhållanden..
det är tråkigt att ni inte kunde komma överens med era drogvanor men kul att det verkar vara en ljusning..

Det du skriver ovan låter verkligen helt underbart och jag önskar dig all lycka och välgång med ditt försök att bli nykter, även om det självklart kan ta sin tid!

Kom igen nu, du kan klara det, den kärlek du beskriver övervinner det mesta!

Är väl bara att skaffa någon annan hobby än o punda...

Det är inte så jävla "bara" som du tror