Citat:
Ursprungligen postat av mr.arne
Hon är som vilken Östermalmsdonna som helst. Motbjudande? Ja. Överraskande? Nej.
Man blir så där otroligt och litet obehagligt stöpt i en sådan form när man går i skola på de värsta Östermalmsskolorna dvs Enskilda. Östra real är litet likadant men ändå inte lika extremt som Enskilda Gymnasiet som var en närapå obsskola i så måtto att de tog emot de som var hopplösa studenter i de andra gymnasieskolorna men vars föräldrar kunde betala för dem och därmed kunde ge sina barn en möjlighet till examen enbart genom den skolans lägre betygskrav jämfört med andra skolor. Idiot sons et concortes. Detta var alltså innan omläggningen 1994 då allting med svensk skola rasade samman. Detta var det andra sammanbrottet. Det första sammanbrottet var när skolan ändrade sitt betygssystem för första gången och stora A och lilla A och så vidare försvann varvid betygskraven rasade en aning. Oavsett vad så är det inte så konstigt att Madeleine blev som hon blev men hon utmärkte sig som otroligt bortskämd redan i tonåren. Från början var hon en hästtjej som mer eller mindre bara hängde på hovstallet men sedan när hon blev litet äldre med äldre vanor gick det utför. Trots föräldrarnas förmaningar lyssnade hon inte och hon var därtill enormt envis och lyssnade sällan på förmaningar från mamma Silvia. Det var mest mamma som brydde sig medan pappa Kungen endast lät sig bli involverad när det var något allvarligare. På sätt och vis beundrade han sin dotters envishet och egensinnighet då han själv inte hade varit så stark under motsvarande ålder. Det fanns alltså förutsättningar för ett kontrasterande perspektiv runt hela tillvaron från Madeleine men tyvärr genom hennes små hovdamsfittor till flickkompisar och deras intrigmakande osv så stöptes hon istället i den ganska inskränkta formen som kännetecknas av unga hippa coola östermalmstjejer som tycker de är snygga och kan göra vad de känner för utan att bry sig eller anspassa sig. Istället är det resten av världen som skall anpassa sig till "eliten" som de ser sig själva som. Det gör ju även deras pojkdito. Oavsett om man är beläst eller inte så fostras man i att betrakta sig som eliten, som "bättre" i överklassen som existerar i deras föreställningsvärld fast de är blåsta som en örlogsflaggor.
I deras tillvaro kommer man ändå aldrig att beblanda sig med vanligt folk och då kan man i sin bubbla också tituelera sig att man är av högre stånd. I den verkliga världen så är man dock inte betraktad som överklass varför man alltså är utlämnad till sina gelikar för att leva i en "överklassvärld". Något av en fantasivärld om man så vill. Fast i Madeleines fall stämmer ju överklassvärlden mycket bra med sanningen eftersom hon aldrig behöver ta ett vettigt handtag i hela sitt liv och heller aldrig kommer att bli granskad utifrån en konkurrenssituation, dvs hur mycket bevänt det egentligen är med talangen för "yrket" som kunglig.
Alltså Madeleine hade aldrig någon chans att bli något annat än den hon blev. Umgänget och världen runtomkring som vill frottera sig sätter standarden för det, samt naturligtvis föräldrarnas förkovransiver för sina egna barn. Denna förkovransiver torde vara relativt obefintlig så Kungen inte verkar alls vara intresserad av förkovran på riktigt. Även om man är kung med allt vad det innebär så är det ju faktiskt möjligt att läsa och bilda sig rejält med all den tid och alla förutsättningar som detta verkligen innebär. Om kungen t ex hade haft en konstnärlig talang och hade velat utbilda sig till en verklig konstnär så hade han ju t ex alla förutsättningar för det då han hade både tid och pengar men så blev det alltså inte. Samma krav och lagar utifrån förutsättningarna att t ex utbilda sig inom i princip vadsomhelst fanns för den som ville och hade ett brinnande begär för att bevisa för sig själv att den kunde klara av vadsomhelst men alltså inte Kungen eller något av hans barn. Det finns inte så mycket grundkunskaper däruppe i skallen på någon av dem, åtminstone barnen. Kungen kan jag inte uttala mig om men jag tycker att han har haft ett liv på sig att bevisa det hela så där får man ändå konstatera Quod erat demonstrandum.
