Vi som tänker bli nyktra (alkohol)

Det var inte den här månaden jag drack. Jag har i storsett varit nykter i 15 år nu. Detta var för två år sedan då jag halkade dit en sväng.

Hej! Din gamla Flashback-legend!
Tack! Ja det är starkt! Det kommer bli fler nyktra dagar för dig än 18 dagar! Fortsätt på detta spåret! Det blir bra!

Jag skulle verkligen vilja träffa en passande brud. Det var så längesedan. Ett av kriterierna är faktiskt att hon inte ska bruka nikotin då jag lagt av med det och inte vill trilla dit på det. Och det är svårt att hitta nikotinfria tjejer. Och såklart att hon inte ska dricka mycket. Någon gång måttligt ibland är ju okej men jag vill inte ha någon som dricker sig packad.

Jag kan hålla med om att alkohol på flera sätt är det jävligaste substansmissbruket.
Heroin blir man fysiskt beroende så fruktansvärt snabbt på medans alkohol kan jag använda hårt i 2 månader innan det blir riktigt jobbigt fysiskt.
Ingen ifrågasätter varför man har slutat med heroin men jävlar om man säger att man inte dricker. Då tycker folk man är ett riktigt ufo.
Avtändningen på heroin är totalt vidrig men fyhelvete när jag har supit i några månader och ska bryta. Jag vet fan inte vilket helvete som är värst.
Och alkoholen finns där konstant.
Bor man i en stad så är man aldrig mer än 30 minuter ifrån alkohol.
Det är väl extremt ovanligt att en heroinist inte har ett alkoholmissbruk oxå.
Kanske inte sammtidigt men åtminstone som substitut.
Jag tror det är få som kan sluta med heroin och fortfarande kan dricka alkohol normalt eller utan en stor risk för återfall.

Just lättillgängligheten samt närheten till alkohol är en av de svåra sakerna med att vara nykter alkoholist. Idag är en underbar soldag och jag mår faktiskt bra över att vara nykter, men likfan dyker det upp absurda tankar då jag traskar förbi Systembolaget under eftermiddagen, jag tänker att jag minsann kan fira nu att jag varit helt nykter ett tag och kan allt unna mig några öl, men bara fyra stycken. Gick jag in dit? Nej, tack och lov inte.

Jag pratar om mig.

Bra jobbat. Alkoholen är ett rent Helvete, så är det bara.

Nåddes av trista nyheter idag. Blev vän med en snubbe på psyket (beroendeakuten) när jag låg inne för tre år sedan, en riktigt genomgod människa. Vi hängde med varandra flera timmar om dagen i två veckor där inne (vi var väl de som var "mest normala") och träffades efteråt när vi skrivits ut. Allt verkade gå bra för honom, han var på väg tillbaka in i sitt liv igen. Men så fick han ett återfall och blev inlagd igen. Sedan träffade jag honom en gång till och då hade han åkt in en tredje gång och, som han sa, vården hade tappat hoppet om honom. Han såg riktigt härjad ut då, mådde uppenbarligen inte bra. Sedan hörde jag inte av honom mer. Idag fick jag ett infall och sökte på hans namn på nätet och han hade avlidit i år. Fy fan för alkohol.

Trist.
Ändå en brysk påminnelse om hur dödligt ett missbruk kan vara (är).

Verkligen.

Han hade många fina människor runt sig vet jag (syskon, syskonbarn, förälder, många vänner). Var många som hade lämnat en hälsning på hans minnessida såg jag. Arma människa, undrar vad för demoner han hadr som han inte kunde bli av med.

Usch. Är extra "glad" att jag är nykter idag.

Ja, många har underliggande ångest och andra psykiska åkommor.

Fast det finns också människor som bara inte kan klara av abstinensen som kommer vid långvarigt tungt missbruk.
En återställare känns ju som en dröm, hela kroppen och psyket blir återställt. Rena trolleriet, sedan leder det till en ny omgång och hela cirkusen är igång igen.

Väldigt svårt att utan hjälp bryta en sådan ond cirkel.

Absolut. Har svårt att tro att särskilt många av oss "råkar" bli missbrukare, det lär ju vara något annat inom oss som gnager. Ångest, trauman. Och så en dag hittar vi en medicin, som staten gladeligen säljer dessutom.

Nä, nu känner jag att jag är väldans negativ.
Kämpa på allihop!