Vi som tänker bli nyktra (alkohol)

Jag får gratulera till att du lyckades tämja alkoholens djävulska demon. Skiten sliter på kroppen och psyket så förbannat.

Angående 3.5:er så kan jag bara stämma in i kören. I många år levde jag på dessa på vardagarna, ett sexpack eller mer om dagen bara för att klara mig genom arbetsveckan tills fredagen kom. Magen var konstant dålig, sov uselt, stank fylla dagen på dagarna osv.

Börjar dra ihop sig mot 3 års nykterhet här, tyvärr är man lite i en mental svacka nu (det är alltid lite kämpigt vid denna tid tycker jag, när semestern är slut, mörkret kommer krypande och hösten börjar anas i luften).

Men jag funderar på om man ändå skulle "fira" sig själv på något vis, uppmärksamma att man gjort något bra. Känns som alla runt om mig glömt bort hur jag var och hur jag levde. De förväntar sig att jag är lika frisk som alla andra, men det är ju naturligtvis inte helt sant. Depressionen finns fortfarande där och gnager, och ibland tar det sig andra uttryck än alkohol och spel (som det gjorde förr).

Såg en short på nätet (insta kanske) han sa.
Alkohol är den enda drog man måste förklara/be om ursäkt för att sluta med. Lite så är det.

Haha, ja det är ju helt sant!

Nykterheten levererar det alkoholen lovade.

Håller med. Bakfyllan blir nog värre för att du dricker med ett jävla tempo för att bibehålla ruset. Det spolar igenom kroppen och rensar ur mineraler och elektrolyter.
Du blir alltså mer bakis av att dricka 12 folköl 50cl än att dricka typ 8st 50cl starköl (ungefär samma mängd alkohol).

Ja, så sant!

Jag trodde länge - i över 20 år - att den "inre frid" (en snarare respit) jag fick när jag söp mig redlös var den enda friden jag kunde hitta. Men som nykter så hittade jag istället en helt annan sorts frid och lugn, långt bortom den lånade, fejkade frid som alkoholen erbjöd (och dessutom med sämre och sämre verkan ju längre åren gick).

Stort grattis till snart 3 år! Jag tycker absolut att det är något att fira på lämpligt sätt.
Personligen tycker jag att trycket snarare lättar lite nu efter sommaren med alla uteserveringar och något självklart i luften att ”det är klart du skall ha en öl i värmen”. Precis som du beskriver så har nykterheten gett mig ett lugn som jag inte hade tidigare. Jag har blivit en bättre, om än något tråkigare, medmänniska.

Haha så sant!

Och tack! Ska "fira" lite i helgen med min äldsta vän (i princip min enda vän numera), som jag känt sedan dagis - blir en gubbfika.

Jag har det lite kämpigt för tillfället.
195 dagar har gått sen sista glaset och jag väntar fortfarande på att nåt ska bli bättre, bara nåt litet. Men ingenting. Och jag försöker verkligen.
Går minst 10000 steg om dagen, mediterar, träffar folk/familj men allt känns bara grått och platt. Läkarna ville att jag skulle prova medicin och det gör jag, fick en rejäl boost och mådde bra så in åt helvete i 3 dagar men sen tillbaka till det gamla vanliga.

Mycket tankar om att livet kanske inte är roligare än så här? Och ska det vara så här så kan jag lika bra dricka.

Tråkigt att du inte känner någon förbättring Ett halvår år ju ganska lång tid, så din kropp borde ha återhämtat sig. Vad får du för medicin? Mirtazapin eller nån SSRI?