Varför är objektifiering av kvinnokroppen ett problem?

Vad menar du med detta?


Jo, men kritiken mot objektifieringen rörde ju fortfarande att det ledde till utseendehets.
Kan du inte förklara mer angående skillnaden mellan manliga och kvinnliga modeller? Varför de ena är aktiva (bra) medan de andra är passiva (dåligt).


Det beror på vad du menar med att se upp till.
Man kan se upp till en man på olika sett annat än rent kroppsliga aspekter och då spelar utseende mindre roll.
Samma sak som för kvinnor med andra ord eller tror du att många ser upp till Schyman och ser henne som en stark kvinna för att de anser att hon är snygg?

Att "vackert" är subjektivt, men likväl är det bara en typ av utseende som premieras i media. Män kan däremot se ut lite ur som helst.


Jag tror att orsaken till att kvinnor framställs som passiva är att man inte ser kvinnlighet som aktivt utan att man bara ska "stå och se ut". Män i media framställs överlag som aktiva på något sätt.


Jag menar att utseendet för en man spelar mycket mindre roll när det gäller att ses upp till än det gör för en kvinna. Krasst sett - en man kan se ut ur fan som helst, men bedöms utifrån sina egenskaper och vad han gör. En kvinna kan inte se ut hur fan som helst och få en likvärdig bedömning.

Att det bara är en typ av utseende som premieras är fel även om det är få utseenden. Men det gäller ju män också.

För övrigt finns det studier och undersökningar som visar att kraven är hårdare och att det är svårare för en man att uppfattas som snygg av sin omgivning än vad det är för en kvinna. Så med det i åtanke har ju faktiskt män svårare att anses som vackra.

Kan posta lite länkar imorgon om du är intresserad.


Något exempel på dessa modeller?


Har du något som bevisar din teori?

Sedan beror det på vad du menar med se upp till. Syftar du på medias bild av vad som är eftertraktat av kvinnor så är det män där utseende spelar en central del. Precis som medias bild av vad män eftertraktar.

Syftar du istället exempelvis på högt uppsatta politiker så är det främst den förda politiken man diskuterar när det gäller Sahlin och Reinfeldt snarare än hur de ser ut (även om det får visst utrymme också).

Kanske för att det inte är sådant fokus på mäns utseende och därmed är tämligen ointressant?





David Beckham?




Tja, så här på rak arm kan jag ju nämna Aronson, Wilson, Akert & Fehr. Giddens kan funka också, liksom Connell.

Jag syftar på bilden av män resp. kvinnor i stort.

Gör du samma tolkning när det gäller höga utseendekrav på tjejer?


Tänker du på Armani-kampanjen?
Vad gör honom så aktiv på de bilderna?


Vad skulle detta bevisa menar du?
Har jag fel i vad jag skrev?

Har aldrig riktigt förstått allt trams om objektifiering av kvinnor heller utan ser det som ett desperat försök av svagsinta stackare att förändra verkligheten utifrån hur man önskade att den såg ut. I grunden handlar detta fenomen som vanligt om kvinnors oförmåga att tänka logiskt och att man ofta tar till känsloargument, gärna sprungna ur oförmågan att acceptera verkligheten för vad den är. Detta gör tyvärr att samhällsutvecklingen ibland ser ut att gå bakåt när kvinnor ska vara med och utforma den. Jag är mer förvånad över att så få väljer att gå emot dessa knäppskallar och deras vansinniga idéer.

Det ligger i mannens natur att objektifiera vackra kvinnor på samma sätt som det ligger i kvinnans natur att uppskatta makt och rikedom hos män. Detta har varit allmänt känt så länge någon kan minnas trots allt jävla svammel på senare tid från idioter som av nån anledning vägrar inse detta.

Objektisering av män går ju hur bra som helst, såg på hon Nabila Fatahs blogg där hon skrev såhär:

http://nabila.wordsilah.com/

Noterbart:
1. Objektifieringen
2. Rasismen, gött subjektiva begrepp om folks ursprung. "Fattade nästan innan att hans skönhet måste komma från nåt bra ställe, för sådär ser inte vilken arab som helst ut. Tro mig. Jag vet."

Hyckleriet.
För Nabila är väl ändå en såndär riktig feminismens talesperson, med sitt kvotjobb som krönikör där hon skriver skitdåligt. En vänsterns Von Holstein...

Jag tror att du missuppfattar mig. Visst har männen också en press på sig att se bra ut och självklart handlar det mer om att vara stor och biffig än att vara smal. Men det jag vill säga är att männen i regel inte är lika utseendefixerade som kvinnorna för det finns helt enkelt inte de förväntningarna på män i samhället att bry sig om sitt utseende.

Håller med dig fullt ut. Vad folk inte verkar fatta är att om 1000 år kommer det vara exakt samma jävla grej, killarna tänker med kukarna och tjejerna gör sig vackra. Männen konkurrerar om kvinnorna och kvinnorna väljer partner.
Runt runt runt.

Behöver det inte vara.
Oftast är ju det manliga idealet att vara smal snarare än stor och biffig då det ofta ses som fult.

Men lite muskler ska man i alla fall ha och vara smal.

Vad menar du med "i regel"? Det finns ju ingen universal sanning kring hur stor utseendepress man känner på sig. Det är individbetingat och finns hos båda könen.
Vissa kvinnor bryr sig inte alls, vissa män bryr sig jättemycket etc.

Titta bara på mig och monti garbi.

Jo men då kunde du ju skrivit anorlunda än att applicera kvinnorelaterade utseendes problem direkt på männen..


Sedan är ju inte jag den som anser att ena könet har mer rätt till lidande än det andra.
Eller att ena könet skulle ha det värre än det andra på något sätt..
Hur mäter man "lidande".. Vad säger att "kvinnor" har det värre på sig än "männen" med utessedes pressen.


Vi kan backa några decennier så kunde du knappt få en man att gå utanför dörren om de inte var propert rakade, proper i håret och propert klädda, medan vi kvinnor kunde kila till kvartersaffären med papiljotter i huvudet och morgonrock och osminkade för att hämta mjölken.
Och det var verkligen så kvinnorna önskade och ville ha det så männen kände en viss press på sig att inte se ut som en "slashas". Någonstans på 60-talet så vände det..
Männen var fram till runt 60-talet väldigt fåfänga i alla sin manlighet och det var faktiskt en viss känsla av press för dessa män så som det är för kvinnor.
En man kunde spendera en dryg timme i badrummet med att raka sig och lägga frisyren. Sedan yterligare en tid på att ta på sig kläderna och rätta till kragen på skjortan, se till att barllorna inte satt slarvigt etc..
Med dagens synsätt så skulle det klassas "fjollig" (bögvarning) medan på den tiden så klassades det som manligt och en man som var mån om sig själv.

Min man skulle hellre dött än objektifierat mig när vi träffades fösta gången, det är hans karaktär, och han är ingen ryggradslös liten mes, tvärtom.

Han har haft en harmonisk uppfostran med sunda värderingar och väldigt bra manliga förebilder. Hans sätt att behandla kvinnor är väldigt osvenskt, trots att han är svensk. Han är inte speciellt rik, men har så han klarar sig och lite till, och makten han har är hans egen, och han använder den enbart till att göra bra val, inte för att manipulera andra.

Så din och min definition av vad som ligger i mannens natur skiljer sig naturligtvis med ljusår. Han fungerar som viken vanlig man som helst, har samma drifter och begär, det är mer hur han handskas med dem som tänder mig, än faktumet att han är en man.

Lycka till med din makt och rikedom!