Enda sättet att nå världsfred...

Nej faktiskt inte, det var bara en tanke som slog mig när jag körde bil och såg att någon klottrat "Fuck Israel" på en vägg.


Världsfred är när alla accepterar varandra och väljer att se likheterna istället för olikheterna.

Fred?

Har du inte sett nyheterna, barn blir mördade, horungar som dödar hela sina familjer,
små barn som kastas ut från byggnader, folk som blir misshandlade..

Fred? Är du helt galen i huvudet? Knulla fred!

Vi kan aldrig ha fred tills ni horungar städat upp skiten som ni har smutsat ner med!

Vi kommer närmare världsfred för varje dag, sakta men säkert blir länder demokratiska, en efter en störtas tyrannerna. 99% av människorna i ett land förlorar på krig. Men visst, vissa länder verkar omöjliga att civilisera.
edit: hur många hundra miljoner har inte blivit fria under de senaste 20 åren? östblocket är hyffsat fritt, och om kina fortsätter utvecklas framåt ekonomiskt kommer de också bli friare politiskt
Lite positiv utveckling finns det i världen

När solen brinner upp får vi fred på jorden.
Med lite tur kan vi fortsätta att lemlästa, kriga och förstöra
på en annan planet då.

Vi har för det första inget världskrig. För det andra pågår inget storkrig mellan nationer. Så nog har vi världsfred alltid.

Ja, men fred enligt definitioner som slutade vara relevanta nån gång under 1900-talet. Under en tid så var krig mycket riktigt, som du påpekar, alltid något som ägde rum mellan nationalstater. Men ska vi då hitta ett annat ord för Israels massaker i Gaza, Guerillans strider i Colombia, Tamilerna på Sri Lanka etc, eller ska vi bara utöka definitionen av krig så att den inkluderar sådana icke nationellt bundna konflikter? Jag röstar för det senare, men då har vi nog tyvärr ingen världsfred längre...

Jag antar att du menar "inget storkrig mellan stater", inte nationer. För det finns gott om nationer som krigar. Kriget mellan nationerna i södra delen av landet Sudan är nog det mest mediaupphaussade exemplet. Och USA's krig mot Afghanistan, Irak, Nordkorea, Kuba, och så vidare, är några andra exempel.

Det har aldrig varit mer globalt våld i världen än vad det är just nu,
folk blir nedstuckna med kniv bara för att dom är ute på kvällen.
Så så speciellt fredligt känns det inte.

Jag är mycket tveksam till det här. Ska vi verkligen tala om 'USA's krig mot Kuba'? Har vi verkligen mer globalt våld än någonsin i världen?

För det första betvivlar jag att statistik skulle bekräfta detta. För det andra vill jag sätta gränser för vad vi menar med krig.

En annan klassisk fråga i sådana här sammanhang är om det är giltigt att definiera fred i negativa termer (=frånvaron av krig). Till exempel om hela världen levde i slaveri under en person så skulle vi inte ha krig, men det skulle inte vara ett fredfullt tillstånd.

Därför, om det är fred vi vill ha, så måste det till en mer genomgripande förståelse för konflikt och krig. Det är bra att vara tydlig med begreppen, som du till exempel när du säger att krig är en mellanstatlig angelägenhet. Sedan gäller det bara att inte tappa de andra fredsrubbande fenomenen, guerillor, maffior, etc, ur sikte.

Måste man inte nå en genomgripande förståelse för vad verbet "Kriga" står för? Är det endast fysiskt våld mellan personer/grupper av människor eller innefattar det medvetna aktioner vars utgång och mål är mass död men vägen dit nås med hjälp av andra medel än just fysiskt våld?

Nej, det går inte att få världsfred, det går att få mer eller mindre världsfred, men någon kommer alltid starta bråk i korvkiosk-kön. Bara en falsk världsfred går att uppnå, genom att leka med definitioner av ord.

Ett problem är att man lätt rör ihop mål och medel. Jag är absolut inte säker själv på det jag säger nu, men jag har en känsla av att när man gör det så löper man en risk att kunna försvara ett destruktivt beteende med goda motiv. Det omvända, som du nämner ovan, kan så klart också inträffa, i vilket fall det skulle vara bra att dra till synes ädla handlingar i tvivelsmål.

Problemet som jag ser det består i att mål, visioner, ideologier, inte har en faktisk existens. De kommer inte finnas kvar ifall alla som trott på dem kommer överens om att sluta tro. De har inte ett större reellt innehåll än vad de får av oss. Jag menar att det faktiska våldet alltid är fel, oavsett "motiv", eftersom motiv egentligen bara är en slags hjärnspöken. De förändras, de löses upp, de omförhandlas ständigt. Handlingar däremot består.

Men ska jag vara konsekvent så måste det omvända också gälla. En god handling är alltid att föredra framför en dålig, även om den utförs med en ond baktanke. För baktanken existerar, strängt taget, bara som en potential.