Den stora tråden om Black Sabbath

Officiell releasedatum 17/11.
För de som vill köpa produkten. Om den fanns för nedladdning tidigare förvånar mig inte.

En skiva som åldrats bra. Jag tror faktiskt jag aldrig hört hela skivan förut, men dom flesta låtarna och några var riktiga favoriter för X-antal år sedan. Alla låtar är inga givna favoriter, men jag skulle inte klassa något som fillers heller. Bra produktion, lagomt kommersiell, skönt gitarrspel och stabilt med variatation!

Hoppas kan man alltid. Judas Priest har ju gjort sin avskedsturné si sådär 5 gånger nu, men när det gäller Sabbath så känns det som om detta verkligen var den sista. Tony Iommi skulle väl spela in nytt material med övriga musiker, Geezer verkar inte så taggad, och Ozzy lär väl åka runt med sitt soloband i minst ett år nu. Så i nuläget ser det dessvärre hopplöst ut, but time will tell I guess.

Är det inte bättre att minnas hur det var med BS. Musiken finns kvar och går att lyssna på.
De har gjort en skiva, "13" och en avskedsturné. Jag tycker vi får nöja oss med detta.

Det går knappast att återskapa 70-talets magi, när bandet var som bäst.

Chlidren of the grave är ju en riktigt bra låt samt allas paranoid

Håller med, planerade att se dem när Ward fortfarande var tänkt att styra trummorna. Fast jag brydde mig inte mycket, överhuvudtaget. Hade varit "kul" bara, att kunna säga att jag sett originaluppsättningen.

Deras första album är troligtvis den mest nakna övergången från 60-talet till 70-talet, rent musikaliskt. Vad dem lyckades åstadkomma är över min kognitiva kapacitet och jag har studerat deras enskilda roller i åratal. Dock är musik helt och hållet en subjektiv fråga så det är bara min egna åsikt och står inte över någon annans.

Det jag kan säga är att Butler och Ward har format min syn på vad en rytmsektion kan göra för en melodisektion. Iommi och Osbourne förändrade min syn på vad en melodisektion kan göra för en rytmsektion.

Ett tydligt exempel hörs i andra versen i War Pigs där tre personer lyckas låta som en hel västafrikanskt trumorkester, vilket borde imponera även den största musiksnobben.

https://www.youtube.com/watch?v=LQUXuQ6Zd9w&feature=youtu.be&t=126

Mellanakten i Warning talar för sig själv men jag vill utpeka denna specifik vändning som ett av rockhistoriens mest avgörande ögonblick i transformationen från rock n roll, jazz och blues till ren och skär heavy metal. Warning ska vara en cover men denna sektion bör vara deras egna. Hur som helst är den präglad av dessa fyra herrar.

https://www.youtube.com/watch?v=vAKheilC4fg&feature=youtu.be&t=273

Osbourne är en kategori för sig när det kommer till rock n roll persona, sångröst och definitionen av galenskap.

Tack för mig, låt deras musik leva vidare.

Ja originalet är bara dryga 3 minuter och har inte Sabbaths mittpassage. Å andra sidan är det en tämligen standardmässig runda blues shuffle som kan återfinnas hos en rad brittiska bluesrockband vid denna tid. Jag tänker Savoy Brown och framför allt Son of Moonshine av Bakerloo från '69 som har samma groove. Men det är definitivt en väldigt Sabbath-präglad bit.

Likheten är slående, tack har inte hört dessa verk förut.

Min poäng är att Sabbath's passage kan betraktas som brytpunkten mellan heavy rock och vad som kom att bli heavy metal. Skärpan, fylligheten och den moll-pentatoniska framtoningen sätter mina sinnen ur spel.

Det är inte ovanligt att argumentera för att Sabbath's första är vad som definierade och präglade hela heavy metal-rörelsen. Jag är beredd att hålla med men just på grund av min förkärlek till bandet. Jag är ganska selektiv när det kommer till heavy metal i övrigt, det mesta anser jag är totalt ointressant. Egentligen är det dumt att sätta en grupp som som grundpelaren för en hel musikgenre men dem lyckades göra det till en guldgruva för många människor. Vilket är vad som avgör i slutändan.

Exempelvis har säkert Motörhead varit det som verkligen fick igång galenskapen på riktigt, trots att dem aldrig rönte jätteframgångar. Dock hyllade till max av väldigt många musiker. Det är nästan löjligt men har man sett dem live så förstår man, inget band har nått den energi som sprutade ur tre personer som Motörhead, enligt mig.

Jag vet inte vart jag vill komma med detta men jag anser att Black Sabbath har skapat flera av historiens främsta musikaliska verk, någonsin.

Snälla, glöm inte Bill Wards insats på trummor, snälla glöm inte det. Jag tänker inte säga att det krävs ett musiköra för att förstå men snälla, glöm inte bort det.

Han är då inte bortglömd av mig i alla fall; mycket duktig trumslagare.

Nej, han är inte bortglömd.
Var tråkigt att inte medlemmarna eller deras managers kunde komma överens, så han kunde medverkat på avskedsturnéen.

Någon som var på The End-spelningen?