Peter Nilsson r mycket saknad. Tnk om han ftt leva tminstone 10 r till, d hade det kanske funnits tminstone 4-5 bcker till. En unik kombination av fantasifull berttare, klassisk lrd (lika bevandrad i naturvetenskapliga mnen som historia, filosofi mm) och humanist. Gillar bde sknlitteraturen och hans populrvetenskapliga bcker. Jag tycker inte att han har ftt den plats han frtjnar i den svenska litteraturen.
Arken r det bsta jag lst av Nilson, vl mrkt efter att i frrgr omlst det mig hittills smsta, nmligen Buddha i Skatelv (ur samlingen Messias med trbenet) som stod fr frra tillika senaste och som sdan fr lnge sedan hoppeligen ven sista gngen jag lagt ned en lsning, visserligen med avslutad kortis icke desto mindre ur just brjad samling. Buddha och denna gng skas samlingen igenom ger jag dock hgt vrde som gott exempel p rent frfattarmssig miss, fr berttelsens sjlva id r fin & ldig. ven avgrnsningen till 15 smsidor fungerar p denna id som med god nog bgstrng & sikte skulle fs att sjungande frsvinna lngt i fjrran (Metaskmt ver idn dr, betyder hr att trffa mitt i prick). Som jag sade tidigare i denna trd om den lite gulnade stmning som ges i Rymdvktaren hr [i Arken] i full hsteftermiddagssol var det dr passande men gr hr strande verstyr. Gulan r ett medvetet tema som ven tas till bearbetning, men blir sprkligt irriterande; och om frfattarens tanke var att drmed verfra berttarjagets verraskande livsleda till lsaren (i vilket fall ven den senares irriterade blotta rkning av ordet gul vore ett stiligt anspel p berttarens (ju ven i berttelsen frfattare) frustration infr skrivkramp infr Livet infr Datorn), s hade det mjligen fungerat om inte frfattaren (nu Nilson i verkligheten) s dligt beskrivit datorn. Taget i beaktan att originalet utkom 1990 fr man anta hos frfattaren lsarens tydliga nyhetsbehag-obekantskap infr hur datorn fungerar, och drmed hnger min sgning p frgan om den berttelse r bra som man rimligen vntar sig kommer bli dlig (tappa sin brande ids trovrdighet) inom kort. Och jag garderar, om den berttelsen r bra s r dess frfattare dlig den gngen. Mjligen har Nilson astronomen vana frn GUI-lst arbete han verkar tnka s men han skriver nu inte fr sdana kollegor, och om ett anspel p Glasprlespelets atekniska idiom fungerade i Nyagas stpning av kvantdator till katedralorgel, gller saken i Skatelv en enkel stationr hemmaburk. Vad en privatbrukare tycker r ltt respektive svrt p en sdan burk skiljer sig frn vad en professionell tycker, det kan ofta skifta mellan lager i djupled, s att <radera> r privat:ltt & proffs:svrt i lager 1, men i lager 2 omkastat privat:svrt & proffs:ltt. (En korrektare syn r vl att proffset alltid kommunicerar med privatisten frn sitt djupare lager som privatisten inte kan frst.) I berttelsen har exempelvis jaget framfr datorn, nppeligen mer n nybrjare, inga svrigheter att skapa bilder (Jag ritade fartyg, kvinnor, havsvgor, frmmande landskap.), men ett annat problem, och litterrt brister de toppar man brukar lgga srskild omsorg vid:
Citat:
Jag begrep att ngonting inte var som det skulle. Varifrn kom den dr bilden? Det mste finnas ngonting inne i min dator, ngot frmmande, ett program eller ett vsende eller ngot annat som kunde iaktta mig. Men detta ngot eller denne ngon ville inte ge sig till knna, hur mycket jag n frgade och befallde, hur mycket jag n rt och dunkade nvarna i bordet. Jag var tvungen att lugna mig. Misstnksamt skrev jag vidare och lt soluppgngen vara. [] Men nsta morgon var skrmen tom, hela mitt manuskript var utplnat. Frtretad letade jag igenom datorns minne, frskte hitta den frsvunna texten. Jag var skrckslagen nr jag begrep att den inte fanns. Ngon, eller ngonting, hade utplnat den. Jag hade ingen kopia p papper. Fr frsta gngen i mitt liv upplevde jag ngot som kanske liknade ddsngest.
Jag sparkade upp drren och rusade ut.
Hr har svrt & enkelt kastats om. P nybrjarens niv r det som sagt enklare att rka radera ngot (inrknat minimera, dlja, och misstolka det) n att skapa bilder, eller att leta igenom datorns minne, och om det letandet avser ngot ytligare som att kolla Papperskorg s r det dligt formulerat ven 1990, nrmre djupare skning/rekonstruktion eller strre dator, jmfr Nyaga ovan. Det fr berttelsens id riktiga finns i avsnittet (ngot fel, varifrn bild?, upprrdhet obesvarad, goto lugn, !-upplevelse, dd/ngest, intighet, existens meningsls), men dligt skrivet. Rentav perfekt dligt skrivet, givet parentesens upprkning. Fukkit, detta r ett sdant dr stycke som ber om att skrivas om. Ungefr shr:
Ngonting var inte som det skulle, men jag begrep inte vad. Varifrn kom den dr bilden? Den mste ju ha funnits i datorn hela tiden, som de andra jag lekt med men dem hade jag sjlv hmtat till skrmen, men inte denna. Bilden har ingen egen vilja, och inte heller datorn, den reagerar bara p min vilja eller rttare mitt kommando. Jag var ovan vid datorer, kunde inte mer n ett par ord p deras sprk, som frsljaren Stomatolleende hade frklarat vara deras frenkling till barnsprk fr att mnniskor skulle kunna mer n bara jollra med dem. Frustration vxte inom mig. Jag visste vad jag gjort med mina bilder, s varfr dk denna upp som jag varken velat eller hmtat? Eller visste jag inte vad jag gjort? Vilket kommando kunde jag inte, som hmtat bilden, som jag hmtat den med? Hur skulle jag frga datorn vad jag kan ha gjort, och skulle jag frst ett svar? Skulle jag f ett svar? Jag skulle hmta ett svar, i manualen! Manualen visade sig vara p 251 sidor och jag frstod bara versta delen av dess innehllsfrteckning, drunder blev ordens Stomatolleende alltfr vitt. Jag dunkade manualen i tangentbordet, d kte musen ver bordskanten och blev hngande i sin sladd, ltt pendlande ver golvet. Jag fastnade med gonen p musen och blev sittande tills den stannat. Jag mste lugna mig. P skrmen lg mitt manuskript nnu till hlften synligt bakom den frtretande bilden. Misstnksam skrev jag vidare och lt soluppgngen vara. [] Nsta morgon var bda borta, manuskript och soluppgng, och skrmen tom. Med panik jagande mot mig letade jag efter mitt manuskript, frskte hmta det som tidigare bilderna, verallt flera gnger, ropade efter det men mste sjlv svara att: Texten var borta. P mitt kommando, allt arbete? Av misstag, efter allt arbete? Jag hade inte skrivit ut ngon kopia p papper, p allt mitt arbete. Kallsvettig upplevde jag fr frsta gngen i mitt liv ngot jag mste kalla ddsngest.
Jag sparkade upp drren och rusade ut.
Hrnst i samlingen kommer Himlastegen, och jag har svrt att se Nilson f inledningen frn annat n Grass lysande Flundran (ty. 1977, sv. -78/9) vars speltid frekommer Arken (1982).
__________________
Senast redigerad av Zwerchstand 2016-01-09 kl. 16:36.
Jag har lyckats komma ver frstautgvan av Trollkarlen, men bara tagit mig halvvgs igenom och sedan tagit en paus. Nu ska jag ta upp lsningen igen, och sedan kra p Arken och ventyret (den sistnmnda snappade jag upp p ren flax p Myrorna ngonstans). Minns det jag lst av Trollkarlen som vldigt kompakt. Vet inte hur Nilson lyckats med att f in s mycket miljbeskrivning p s relativt f sidor, men anmrkningsvrt r det i alla fall.
Messias med trbenet har hr nnu blott halvvgs bespankulerats, varur senast I trdgrden hos Theofrastos gillas srskilt. verlag sett som parametervrden skiftar samlingen inom godtagbart intervall p godknd medelniv, med dialog & knslobeskrivning ofta spretande irriterande nedt, till litterrspecifik brist. Annars fint berttat alltsomoftast i den sensommar-hstligt gulnade ton som vad lsning lider verkar vara ett rtt innerligen darlingskt tilltag signum jag absolut inte missunnar Nilson, ett vl lmpat fr de nog heller ej helt spontant allmogna folkscenografierna. N. En av de bttre helheterna, Himlastegen kan mycket vl vara en stickling frn Lagerkvists 1-aktare Himlens hemlighet (fast lagd flundra ligger), ur vilken Nilson ven kan ha plockat ett par andra ider.
Peter Nilson r (var) en hjlte, han r en djupt egenartad frfattare och bde tnkvrd och ofta mycket underhllande. Jag gillar bde hans minst sagt sregna motivvrld och hans underfundiga, klangfulla, ibland vlberknat drjande stil, hans stt att bertta. Jag lste Himlavalvets sllsamheter tidigt, ngra r efter att den kom, och minns bde min hpnad ver hur mycket det fanns att ta upp utver de klasiska grekiska stjrnbilderna och myterna och min ltt erotiska reaktion p suget i hans stil, hans rst som frfattare. Nilson hade (liksom Pr Lagerkvist!) en slags intuitiv frmga att fnga hpnaden och myllret i kosmos, och i vra bilder och minnen av historien, att suggerera detta genom sina meningar, sina ovntade ihopfogningar, sin litet ltt hgtidliga ton som pltsligt blir vardaglig och frtrolig - och det hr genererar ett tyst sug i texten som oemotstndligt fr en att lsa vidare och fundera. Ju lngre man kommer i Himlavalvets sllsamheter, ju lngre ner i tiden, desto mer spnnande och tonskert blir det, och den dr svindelknslan terkommer ocks i Mitt i labyrinten, i Trollkarlen, i Avgrundsbok, i Arken och i det mesta jag har lst av honom. Skert ocks i hans sf-romaner frn 90-talet ven om det inte har blivit av att lsa dem n.
Hans stil har en slags spegelyta ut mot det stora oknda, det r p en gng romantiskt och surrealistiskt. Jag minns att ngon kritiker skrev om Avgrundsbok att Peter Nilson har en speciell frmga att hlla lsaren svvande ver gtan under lng tid utan att lmna ifrn sig ngra riktigt slutgiltiga nycklar - som lsare r man hela tiden medveten om det dr gtfulla som lurar bakom hrnen.
__________________
Senast redigerad av HepCat-X 2016-02-13 kl. 18:09.
Peter Nilson r ven en av mina favoritfrfattare. Jag tycker det r fantastiskt kul att tminstone en svensk sknlitterr frfattare har naturvetenskaplig bakgrund, vilket ju i Nilsons fall ocks har stor betydelse fr den litteratur han skapar.
r Peter Nilson den ende naturvetaren bland svenska sknlitterra frfattare eller finns det fler?
Harry Martinson hade visserligen inte studerat astronomi och fysik p universitet eller ens gymnasiet - men han hade ett kunnande om dessa vetenskaper, deras teorier och deras historia lngt ver den intresserade amatrens niv, och fljde aktivt den nya fysikens och astronomins utveckling. Lngt innan han skrev Aniara.
Ja, och Martinson fljde vetenskapens rn hgst aktivt & medvetet ven i sitt skrivande. Ur Doriderna:
Citat:
Nr man diktar om kosmos fr man inte dikta hllningslst. Man mste hlla sig s nra man kan till vad vetenskapen funnit och naturlagarna kan tnkas tillta. Frst drifrn br man ha licens att svva ut i skande spekulation. ven d br man emellertid vara skyldig sig sjlv och logiken att i det lngsta undvika paradoxer. Lika viktigt r att man ser upp fr tautologier. Allt detta tillsammantaget och till sina delar uppfattat och tillmpat, br vara den kosmiska diktens verslra och prosodi.
En nyckel till Trollkarlen r f att Bernward blir en slags anti-tvilling till Albrecht Drer. Boken innehller en del instrdda anspelningar p Drer och hans verk, srskilt i de avsnitt som utspelar sig i Nrnberg (A.D. mlade t ex portrtt av en eller ett par medlemmar av familjen Tucher), beskrivningarna av hur Bernward anlnder till Italien r tydligt inspirerade av den store konstnrens akvareller och teckningar frn ungefr samma landskap och samma tid, och omslagsbilden p boken var en remake av Drers bermda kopparstick Riddaren, Dden och Djvulen. Det nmns nstan inga rtal i boken, men om man rknar efter litet utifrn de historiska hndelser som nmns fr man fram att Bernwards fdelse och dd bda intrffar ngot r fre eller efter Drers. men till skillnad frn den i stort sett harmoniske och vletablerade mlaren r Bernward en figur som gr vilse eller splittras, en skande antihjlte.
Nilson var en stor beundrare av Drer och hans konst, det dyker upp p ngra stllen i hans esser.
fick tag i rymdvktaren nr den kom, drefter nyaga. Efter dessa stjrnvgar, solvindar och rymdljus. Va vl runt 20 r sen s man kanske skulle leta fram dem lsa om.
Har aldrig hrt talas om denne Nilson men efter att ha lst lite i trden har ja blivit rtt intresserad, lter som ett spnnande frfattarskap. r bckerna ltta att f tag i?
Kan ni rekommendera en bra bok att brja med?
Har aldrig hrt talas om denne Nilson men efter att ha lst lite i trden har ja blivit rtt intresserad, lter som ett spnnande frfattarskap. r bckerna ltta att f tag i?
Kan ni rekommendera en bra bok att brja med?
Arken eller Trollkarlen borde fungera bra som introduktion. Eller t ex essbckerna Rymdljus, Upptckten av Universum och Himlalvets sllsamheter, om du r mer direkt intresserad av astrofysik, folktro och astronomins/vrldsbildernas historia.
Det r ganska ltt att f tag p hans bcker via t ex Bokbrsen (www.bokborsen.se) eller p antikvariat. Eller p biblioteket, i litet strre stder i alla fall. Om du inte httar dem p hyllan s ta en titt p katalogen, de kanske r magasinerade men nd tillgngliga fr utln.
Arken eller Trollkarlen borde fungera bra som introduktion. Eller t ex essbckerna Rymdljus, Upptckten av Universum och Himlalvets sllsamheter, om du r mer direkt intresserad av astrofysik, folktro och astronomins/vrldsbildernas historia.
Ok, tack ska hlla gonen ppna det lter verkligen jtte intressant ska bli kul att lsa. Alltid bra med lite tips, jag tycker det kan vara svrt att hitta bra frfattare, upplever ofta besvikelse samt att olika frfattare r grovt verskattade.
Flashback finansieras genom donationer frn vra medlemmar och beskare. Det r med hjlp av dig vi kan fortstta erbjuda en fri samhllsdebatt. Tack fr ditt std!
