Asperger och drogmissbruk?

Aspie!

Håller inte med ett dugg om att man skulle ha lättare att bli beroende, snarare tvärtom!

ADHD/ADD däremot..

Du saknar alltså en källa till påståendet om överrepresentation av aspergerdiagnosticerade missbrukare?

Hur vet du i så fall att det förekommer överrepresentaion?

Fult och fult... Det är framför allt korkat att ljuga för sig själv. Egentligen borde man ju aldrig behöva skylla på saker eller motivera sina handlingar för sig själv. Om det är någon, som man borde ha förståelse för, så är det väl en själv?

För min egen del brukar jag kunna hålla det på önskvärd nivå (alltså: ingen alls eller väldigt måttlig), om bara allt annat fungerar, men när saker och ting börjar skita sig den ena efter den andra, så går det käpprätt åt helvete och så sitter man där och slår i sig överdoser på krita. Och sedan går ännu fler saker fel i en nedåtgående spiral...


Shit, haha... Det är ju mer än vad jag gör.

Mycket beror väl på vad man är uppväxt med.
Jag har ADD och är rätt stimulikänslig, så när jag testade lustgas första gången så var det som om jag fick den där känsligheten tillfredställd på något sätt. Sen rullade det på. Däremot har jag varit fullständigt ointresserad av alkohol och benzo, sådan som bedövar. Amfetamin/kokain har inte heller varit sådär jätteintressant, gör mig mer fokuserad och välmående men det saknas något hela tiden.

Jag har Asperger och ska snart in på diagnos av ADHD. Vi får se vart det leder. Det enda jag har problem med är datormissbruk men jag finner det osannolikt att jag skulle börja missbruka droger. Det var ganska bra att man gick på propagandan om droger tills man var ca 17år då bästa polaren övertygade mig om att man måste testa för att veta. jag har inte hamnat i alkoholfällan och tror knappast att jag skulle förstöra mitt liv om jag testade CB eller svamp.

Det gäller att undvika dagligt bruk där allt handlar om drogen så som det är med datorn och mig. Jag får kunskap, musik, film, spel, flashback, bloggar och mycket mer genom datorn och jag börjar bli övertygad om att jag kommer att leva med min mellannivå av datormissbruk resten av livet

Jag tror adhd-personer som tidigare sagts har lättare att trilla dit på ett missbruk, p.g.a. bristande impulsivitetskontroll, medan personer med aspergers som tidigare sagts, gärna vill ha FULL koll på läget.

Därför är dessa personer pålästa om vad de stoppar i sig, hur man skall använda diverse droger på bästa sätt och sköter därmed ett bruk på ett snyggt sätt. De kan stoppa i sig mycket, men aldrig helt planlöst, bruket är planerat. Har själv en släng aspergers och har alltid varit väldigt noggrann med mina drogvanor.

Kan tänka mig att många med Aspergers syndrom också känner sig till viss del som annorlunda och det kan ju vara en anledning att leta sig bort. Har själv upplevt ett stort utanförskap, inte minst iom. att jag tar droger. Detta är kanske inte en bra väg att hantera det. Som många sagt innan är droger något som bör vara ett bonus på livet och inte livet.

Det där är väldigt träffsäkert på hur jag fungerar.

För att kunna kontrollera min impulskontroll så måste jag läsa väldigt mycket eftersom jag aldrig riktigt vet vad för knark det bjuds på. Därför hamnar jag mycket här vid datorn och framför Flashback.

Skulle faktiskt aldrig ta en drog som jag inte är påläst på... Så med detta beteende och det kunnande jag faktiskt samlat in skulle man lätt kunna bli någon form av narkotikaprofessor.

Minns inte om jag nämnde det tidigare men jag räknade på det och jag har i stort sett inte mött någon då jag varit i nyktert tillstånd på säkert 2-3 år.
Rätt ledsamt

Var du ärlig eller ironisk?

Jag var väl inte helt ärlig men det är OKEJ att leva som onykter iaf

Edit: dubbelpost

Ledsamt och ledsamt... Det beror väl på. Om du inte nykter har mött någon på 2-3 år på grund av social oförmåga, så är det väl ledsamt; om du i stället bara har varit konstant påverkad, så är det ju snarare litet roligt...
...på det där peka-och-skratta-sättet, men man får ju ha självdistans.


Jag mår inte bra, varken när jag knarkar eller låter bli, annat än litet flyktigt i förbifarten, och då hinner jag sällan reflektera över det. Men visst kan man styra sitt humör med droger. Om inte annat hjälper det mot ångesten.

OT: Fan vad trist att höra. Jag tyckte att du verkade vara på gott humör för en månad sedan? Jag kallade dig ju t o m velourman för att jag tyckte att du blivit så "slak".

Visserligen är det ju kul att se att du är aktiv på FB igen eftersom du bidrar med många underhållande och lärorika inlägg men att du aldrig mår bra är ju, som sagt, trist att höra.

On topic: Medicineras man för asperger?