Asperger och drogmissbruk?

Jag har förstått att aspies är överrepresenterade inom kriminalitet, och inte minst inom drogmissbruk.


Det är ju ganska simpelt egentligen. Många utav oss har haft en dålig uppväxt, med ensamhet och oförståelse osv. Detta leder väl till depression och dylikt. Då är det enkelt att "ta till flaskan", eller andra medel. Många utav oss aspies har ju dessutom en brist på motivation och självdisciplin, vilket försvårar saker som att avsluta missbruket. (Själv var jag tvungen att flytta utomlands, för att avsluta mitt drogmissbruk, och alkoholmissbruket har jag inte lyckats förbättra det minsta.)
Många har kommunikationssvårigheter, och då är det lätt att ta till droger för att kunna kommunicera.
Det är inte heller allt för ovanligt att aspies även lider utav ADHD, vilket kan leda till missbruk utav Concerta och liknande mediciner, som många med diagnosen får på recept. Lider man utav ADHD eller annan form utav hyperaktivitet, så är det ju också väldigt skönt att t.ex. röka en spliff, för att lugna ned sig.

(Aspie = någon med diagnotiserad aspergerssyndrom)

Vad jag vill diskutera är aspergares drog-, alternativt alkoholmissbruk, samt folks syn på detta. Tjae, det mesta inom detta ämne.

Har någon en källa på hur pass överrepresenterade vi är inom dessa sammanhang, så vore ju det härligt.

Jag känner väl ett par personer som både missbrukar och har missbrukat droger i sitt liv, med ett par olika diagnoser. Nu snackar jag rent generellt så som depression, add, asperger m.m.

Jag finner inga tecken på att de med add eller asperger har några tecken på ett svårare problem med missbruk än de andra, bara det faktum att de flesta som brukar droger, åtminstone i min krets har något psykiskt de vill fly från. Sen så finns det förstås nån enstaka individ som inte har någon diagnos på sig, men alla människor har ju sina psykiska spöken oavsett diagnos eller ej.

Aspie/Junkie Poster Boy to the rescue!
Aspergers syndrom är inte något "psykiskt spöke", utan ett s. k. neuropsykiatriskt funktionshinder, vilket beror på en så att säga uppknullad struktur i centrala nervsystemet.

Nu missförstod jag säkert ditt inlägg, men i så fall hänvisar jag till min diagnos och mitt missbruk.

Nja, det var väl snarare jag som valde att uttrycka mig fel. Min poäng var väl mest om att alla personer är olika och av mina erfarenheter att döma så är inte aspergers syndrom direkt kopplat till missbruk.

Asperger tror jag inte leder till missbruk, de flesta aspies är ju väldigt noga med att ha kontroll över sig själva och sina liv... ADHD däremot, det är ju rena rama motsatsen... Oförmåga att organisera och ta itu med saker och dålig impulskontroll...

Har själv bådeoch och har inte några problem med missbruk, i slutändan är det ju faktiskt man själv som väljer sina öden - hur ens neurokemi är uppbyggd kommer i andra hand om man har en stark vilja...

tror ni att det är samma sak med diagnosen ADD ?

ADHD här och jag älskar att röka spliffen och missbrukade det hårt i över ett år.
Brydde mig inte om något utan satt bara på min röv och rökte.
Sömnsvårigheter försämrades likaså koncentration, motivation och depression.

Så i Novemeber beslutade jag mig för att sluta och har lyckats rätt bra med några få återfall.
Jag tror helt klart att folk med olika neuropsykiska störningar har större risk att falla ner i ett missburk.


Det tror jag. Men vill man så kan man låta bli droger också.

Jag har Asperger och ADD.

Har enorma problem att få någonting vettigt gjort och har fan problem med att umgås med andra nykter vilket resulterat i en del missbruk.
Mår ju dessutom överlag rätt kasst... Men man börjar vänja sig.

Inte haft mer än max 2-3 nyktra dagar i sträck under de senaste 2 åren

Och jag vet inte vad jag ska göra... Utan knark så ser jag absolut ingen mening i livet.

Finns ju inge bättre här i världen? Eller?

Jo det gör det men det tar ett tag utan droger för att få perspektiv på det.
Det är det som är farligt med aspie och droger.
Med ADHD så är jag rätt hyper och social av mig.

Men någon aspie är ofta asocial men blir social med droger och man bildar sig en personlighet grundat på droger.
Precis som en nervös direktör kanske inte kan hålla sina föredrag utan lite whiskey innan.

Det blir ju även svårare och svårare att vara social nykter om man brukar droger man blir social av. (ond spiral)

Läkare är ju i allmänhet kåta på termer och att kategorisera, jag har själv ätit ett stort antal mediciner och genom åren fått olika diagnoser, men är fortfarande inte hundra på vad min uppknullade neurokemi kallas, om det är en sjukdom jag lider av eller flera. Har inte velat skriva så mycket om detta, men inväntar nu kognitiv bettendeterapi som ska knyta lös mig...
GAD är väl vad jag lider av främst, och med den malande oron i kroppen som vi har är det ju lätt att ta till dumheter. När hela dagar kan kännas som en panikattack skiter man ju i vad det ger för konsekvenser, bara jag får döda den här känslan nu, och ju mer ångest man har och desto sämre man mår desto bättre slår tjacket, dövar spriten... har givetvis slagit sönder nävarna, skurit mig, fimpat djupt i armarna osv, och bär på en aldrig sinande rastlöshet och ett malande självhat.

Vad blir då bättre utan droger?

Då går man ju omkring i sin grå värld som bara är full av ångest och osäkerhet.
För jag har aldrig träffat någon som jag kan lita på. Drogerna däremot...

You know I respect you an all that shit but... det är verkligen synd att en skön tonårsgrabb som du inte ska ha något annat att leva för, och det livet kommer dessutom inte bli långt så som du kör... ta ett par uppehåll, dra upp rullgardinen och försök komma loss bara för en stund, annars så gör du aldrig det.