Största bluffen sen den s.k "asylinvandringen", "ensamkommande barn". Erfarenheter?

Mod Kaiser har sin utkomst av att dalta med sådana här "ensamkommande" flykting"barn". FYI.

Finns det uppgifter på namn och vart dessa äldre män placeras? Detta är så mycket mygel bakom så det är ju klockrent för media att gräva i.

Begreppet "ensamkommande flyktingbarn är ju direkt falskt.

Hur ser det ut i andra länder?

Ärenden som handlar om ”ensamkommande barn” bör vara avgjorda inom tre månader, enligt målet som någon bestämt. Motsvarande mål för vuxna har varit sex månader, det s.k. sexmånadersmålet. De ”ensamkommande barnen” saknar i regel i ID-handlingar och det är ofta mycket svårt att avgöra vilka de är, om de ens är minderåriga och varifrån de kommer. Deras egna berättelser ger sällan några svar.

En person som bedöms möjligen kunna vara under 18 år betraktas som ”barn” och vi på verket ställer då inte samma krav på dem att lämna detaljerade berättelser eller ens tala sanning som på vuxna asylsökande. I och med att de bedömts vara barn har de även rätt till en god man, ett offentligt biträde och ett barnanpassat boende. Att tillgodose allt detta tar tid och när asylhandläggaren får ärendet har det ”ensamkommande barnet” redan hunnit vistas i Sverige som asylsökande i 1-2 månader. Beslutet måste alltså komma under de påföljande två månaderna.

Det blir svårt att få hjälp av hemlandets ambassad (som Birgitta Elfström föreslagit) om vi inte ens vet vilket land som är hemlandet. Ambassaderna samarbetar dessutom inte så gärna när det gäller asylsökande personer, vuxna eller barn, vars identiteter är helt okända. Möjligheterna att avgöra ett ärende gällande unga under 18 år inom tre månader är inte stora. Därför ges dessa ”ensamkommande barn” inte sällan slentrianmässigt PUT (permanent uppehållstillstånd) trots att de saknar skyddsskäl och trots att vi inte vet vilka de är. Man anser det oacceptabelt att en ensam minderårig ska behöva leva som asylsökande en längre tid. För mig är det dock mycket svårt att tro att dessa barn eller ungdomar inte har anhöriga här i Sverige. Inte sällan finns det bröder, farbröder, mostrar etc. Ungdomarna avviker från Migrationsverkets boende och kommer sedan tillbaka med skiftande förklaringar. De får ”nya vänner, via Internet” som är från hemlandet men bosatta långt borta från boendet, i en annan stad. Självklart är det släkten de besöker. Någon gång har det gått så långt att det ”ensamkommande barnet” har lagt fram sina ID-handlingar som visar att han eller hon är vuxen, bara för att slippa boendet och kunna flytta till släkten.

I en del andra länder inom EU beviljar man TUT (tidsbegränsade tillstånd) i motsvarande fall. Det finns, även hos oss, lagligt utrymme att bevilja TUT när den sökandes identitet är okänd. grunden ska ju vara att man vet vilka man beviljar uppehållstillstånd och varför, och då ska man ge TUT medan man fortsätter göra allt för att ta reda på vilka personerna är som söker asyl här.

Även om lagens avsikt är att barn ska förenas med sina föräldrar och inte tvärtom så är det mer regel än undantag att ett antal tidigare ”försvunna” anhöriga ansöker om uppehållstillstånd på anknytning så fort det ensamkommande barnet fått sitt PUT. Ibland lyckas de, ibland inte. Detta missbruk av ”ankarbarn” skulle kanske minska om enbart TUT beviljades i fall då skyddsskäl saknas (i de flesta fall) och identitet, eller familjebakgrund är oklar.

Det är, som sagt, också min uppfattning att asylskäl för det mesta saknas och att anhöriga finns, såväl i hemlandet som Sverige. De anhöriga i Sverige är inte tillräckligt närstående för att tillstånd enligt lag ska kunna beviljas på anknytning. Kravet (om det nu finns ett sådant krav från regeringen?!?) på tre månaders handläggning är orimligt. Det finns ingen möjlighet att hinna utreda identitet och göra ambassadfrågor inom de 1-2 månader som återstår efter formaliteterna. Ett ”barn” som är 16-18 år måste väl ändå kunna avkrävas en sammanhängande, sanningsenlig berättelse och måste kunna visa upp någon handling som visar vem han är och varifrån han kommer etc. Daltandet hos oss har gått alldeles för långt och det är inte heller förenligt med lagen.

Och om personen faktiskt är 16-18 år (det finns ofta anledning att misstänka att de är äldre) så mår han eller hon säkert ganska dåligt av den teater som han eller hon tvingas att spela i ett främmande land, i rollen som ankarbarn.

Källa:

http://meritwager.wordpress.com/2009/07/06/en-fjarde-migga-om-migrationsverkets-hantering-av-ensamkommande-ungdomar/

Det Merith skriver här upplever jag personligen som fakta, jag har mycket mycket svårt att se att denna fd flyktingombudsman skulle sitta och fantisera ihop historier om miggors delgivningar till henne rakt ur fantasin.

Jo jag vet det, därför är det så viktigt att sätta fokus på denna asylhantering av ankarbarn som lyckas dupera naiva och aningslösa människor som bl a Kaiser Chief.

År 2008 kom fler än 9 000 ensamkommande barn till Europa. Sverige var det näst största mottagarlandet i Europa 2008.

År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Antal ensamkommande barn per år i Sverige[11] 350 461 550 561 388 398 820 1264 1510

Läs mer här:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ensamkommande_barn#Antal_ensamkommande_asyls.C3.B6 kande_barn

Jag lovar dig Kaiser att om man skulle se det här i en tio eller tjugoårsperiod så skulle de ensamkommande barnen som har fått hit anhöriga vara en otroligt stor majoritet.

Sen kan det vara ett syskon, föräldrar, barn (ja det finns ensamkommande barn som har barn...).

Men du kan inte lura någon att de ensamkommande barnen är utan släkt i Sverige hela livet.

Och du kan inte lura någon att det inte skulle vara lättare att få PUT om din släkting redan var här.

Och du kan inte lura någon att du inte innerst inne också tror på det jag skrivit.

1. Det du så vackert har citerat är inte Merit Wagers ord, utan någon som påstår sig jobba på Migrationsverket. Jag håller det för sannolikt att det stämmer, då det det mesta av vad h*n skriver överensstämmer med mina egna erfarenheter.
2. På vilket sätt tycker du att något av det talar emot något som jag skrivit tidigare? Jag är för rättssäkerhet, har inga problem med TUT, är för ålderstester, tycker det är beklämmande när nyblivna PUT-innehavare åker tillbaka till hemlandet osv.

Det enda stycke som jag reagerade över är det jag fetstilat i citatet ovan. Jag var tvungen att läsa igenom det två gånger innan jag förstod att det går att tolka på två sätt. Den spontana tolkningen blir att "mer regel än undantag" syftar till att det är fler ensamkommande som som tar in anhöriga än ensamkommande som inte gör det. Eftersom det mesta andra var bra skrivet så fick jag det inte att stämma med vad jag själv sett och hört. Men när jag läste det noggrant igen så tolkar jag det annorlunda.

H*n syftar på att det är mer regel än undantag att föräldrarna vill återförenas med barnen (i Sverige = ankarbarn) än att det är som det borde vara enligt lagens avsikt, att barnen återförenas med föräldrarna i hemlandet. Det är naturligtvis helt sant, antalet barn som automagiskt hittar sina föräldrar direkt efter PUT och åker hem igen är försvinnande litet.

Tja, vi får väl se. Jag har aldrig påstått mig kunna se in i framtiden, jag säger bara vad jag ser i dagsläget.
Det finns det alldeles säkert. Ålderstester borde vara obligatoriska.
Var har jag påstått att alla är det? Jag är övertygad (läs: jag vet!) att det finns både sådana som har kvar familj och släkt i hemlandet (och får hit de närmsta) och att de finns de som startar om från noll och bygger ett nytt liv. Vad baserar du din åsikt på?
Återigen, var har jag påstått det? Länka gärna!

Du får ingen länk av mig. Men både du och jag vet att jag talar sanning. Det finns lika mycket sanning i mina påståenden som i dina. Avsaknaden av statistik och fakta kring de "ensamkommande" kan bara betyda en enda sak.

Att det är ett jävla lurendrejeri som stödjs av dem så får sin inkomst därifrån.

"Fler "flyktingbarn" skall få skånska hem".

Om Regionrådet Rolf Tufvesson (KD) får som han vill?
http://www.sr.se/malmo/nyheter/artikel.asp?artikel=3070889

Rolf hoppas att det ska leda till att de skånska kommunerna börjar se de ensamkommande "flyktingbarnen" som en tillgång.

Har träffat endel som jobbar med ensamkommande "barn" de är säkra på att en del är snarare 25-30 än de 15-18 de påstår. Detta både på vad de råkar säga när de inte tänker sig för vad de gjorde vid en tidigare händelse, eller för att personen är för välutvecklad för sin påstådda ålder

Som exempel jag fick höra, så var det en pojke som för 18 år sedan (1991) när de flydde från USA:s anfall mot Irak efter Kuvait invationen kom ihåg hur han fick hjälpa sin 4 årige lillebror och bära honom. (18+4=22 sedan vet man inte hur mycket äldre än lille brodern han var! )

DN har en snyft artikel om barnen, kunde inte låta bli att sno bilden på första sidan och ladda upp den.
Kolla in de två små barnen vetja...

http://img195.imageshack.us/img195/1649/3668048455.gif