Uppfostran av barn

Det här med uppfostran av barn tycker jag, som dock saknar erfarenhet i ämnet, verkar vara något som inte är helt enkelt. Viss nyfikenhet finns nog i de flesta barn, och nog kan jag tänka mig att frågor om ursprung och dylikt kommer upp någon gång innan barnet ifråga förstår sig på någon form av vetenskap eller religion. Det jag är intresserad av hur man egentligen ska gå tillväga när sådana frågor kommer upp. Vad jag har förstått så är barn "programmerade" till att härma individer som de identifierar som föräldragestalter. Således, om förälder A är hindu och berättar för sina barn (när de är unga då alltså!) att han/hon tror på diverse hinduiska texter och dessa gudar som skyddar hushållet, disponerar inte detta barnet väldigt mycket till att tro på samma sak? Blir det inte då någon slags indirekt indoktringering, trots att föräldern i fråga kanske inte vill det?

Ni som faktiskt har barn, hur har ni gjort/tänker ni göra? Ni som inte har barn, hur skulle ni vilja göra? Är det bästa att inte försöka prata alls om detta kanske, eller ska föräldrarna prata med sina barn om vad de själva tror? Att föräldrar inte kan undvika att påverka barnet till en stor grad är jag medveten om, men om man nu vill att barn ska få välja själva till största möjliga (och praktiska!) grad, hur ska man gå till väga?

Sålänge man int tvingar på barnet något i ung ålder så gör det inte något fast den tar fasta och riktar in sig på samma sak som föräldern, när barnet sen kommer upp i tonåren hör det till att ifrågasätta saker och ting och speciellt religion i vissa fall, är man då öppen och låter barnet välja så har ju barnet all möjlighet att prova ändra riktning från vad föräldrarna tror och står för eller ta närmare fasta vid det hela.

Xploit

Det är egentligen inte så märkvärdigt det hela tycker jag. Barnen tar efter sina föräldrar. Ser de föräldrarna tända rökelse och be till en av de hinduiska gudarna, så blir det en naturlig del av vardagen, även för dem. De föräldrar som vid middagsbordet talar om hur tokigt det är med människor som tror på Gud, de barnen lär också få med sig det från sin vardag. Så vad det än gäller så formas barnen, mer eller mindre, medvetet eller omedvetet. För skulle föräldrarna sluta att påverka barnen, så skulle de ju själva bli tvugna att helt ifrångå sitt eget leverne och sin vardag. Vilket givetvis är helt orimligt.

All uppfostran innebär en form av indoktrinering (farligt att ta på den varma spisplattan, stoppa strumpstickor i väggurtaget, vrida på varmvattenkranen, trafiken på gatan, inte stjäla, inte slåss, inte svära, inte spotta ut maten etc.). Självklart finns alltså en positiv form av indoktrinering som ligger i nivå med barnets kognitiva förmåga.

När vi i t.ex. politiska, religiösa eller andra ideologiska sammanhang talar om indoktrinering brukar det ofta bli fråga om skadligt övertagande av barnets tankeapparat, hjärnan att tro på sammanhang som kan var direkt skadliga. Kommunism (Stalinism), nazism, fascism. Dessa har t.ex. visat sig vara direkt skadliga tankesystem, som pådyvlats barnet utan att det har förmåga att ifrågasätta eller motsätta sig det. Tydliga exempel i religiösa sammanhang som det redan klassiska:

http://www.youtube.com/watch?v=ZjbJnZUJTYU

eller i senare ålder

http://www.youtube.com/watch?v=RNS8QAIw43s

resp.

http://www.youtube.com/watch?v=8dPb1bF-s4M&feature=related

kan inte benämnas som annat än kriminell sinnespåverkan av barnen. Barn som förleds tro döden vara det högsta att sträva efter och att hatet mot icke-muslimer berättigar till dödligt våld mot dessa. Det finns inget försvar för de föräldrar som medvetet utnyttjar sina barn till att med religionens hjälp indoktrinera fram mordmaskiner för att hatiskt hålla våldsgrytan kokande.
säger hon! Man ser skillnaden i sättet att tänka!

Nickep

Ska du börja nu igen? Kan jag få svara på inlägg utan att du ska komma sprättande? Har du klagomål så kom ut med dem istället för att börja med dina nedlåtande insinuerande inlägg.

Jag förväntar mig att om Xploit har frågetecken, så undrar han över det.

Varje muslim som värnar om rätten att förleda barn måste jagas med blåslampa!

Jag skrev klartext, dvs 'kom ut med det'. Vad innebär förleda? Lära barnen att tro på Allah (swt) att be, fasta - vad? Var inte så snål med infon när du har chansen.

Ja, barn är kanske ett kontroversielt och känsligt ämne när det gäller just detta. Föräldrar har rätt att uppfostra sina barn här i Sverige, även religöst, så länge inte barnkonventionen eller andra eventuella lagar bryts. Och jag kan förstå att i flygande mattans fall, som är muslim, blir det betydligt svårare att undvika ämnet helt (om man nu skulle vilja det) eftersom Islam genomsyrar så mycket mer av vardagen än många andra religioner, och nog tar det inte så lång tid innan ens barn undrar vad det är man gör när man ber (som ju är mycket ritualiserat i Islam till skillnad från t ex kristendom) eller vad det egentligen är man går till på fredagar. En troende kristen behöver ju egentligen inte visa sin tro på något sätt alls, vare sig i form av klädsel, bön, eller något annat.

Och som jag sade i första inlägget är det ju omöjligt att inte påverka sina barn egentligen som förälder. Men frågan är, just när det gäller religion, om man verkligen då låter sina barn välja om man pratar med dem om just religion och dylikt? Jag vet inte hur vidspritt beteendet med indoktrinering av barn till våldsmaskiner i Islams namn är, men det är ändå förkastligt tycker jag. Koranen säger vill jag minnas att det inte skall finnas något tvång, och då kan man ju fråga sig om det inte blir ett slags in-direkt tvång om man i för tidig ålder börjar prata med barnnen om just sin egen religion? Som flygande mattan sa dock kan man inte be föräldrarna att helt sluta leva egna liv och överge sin tro, men kan det vara av godo att som förälder försöka ge ett ärligt försök av att vara religöst neutral i sin uppfostran av barn?

Skulle också vara intressant att höra från kristet och annat religöst respektive icke-religöst håll.

Xploit

Du har en bra poäng där. Tänkte inte på det. Andra barn 'ser' kanske inte föräldrarnas tro i samma utrsträckning, då det inte är lika påtagligt i deras vardag.

Jag har i alla fall gjort det, att det finns andra männsikor som tror annat än vad vi gör och även att det finns de som inte tror alls.
Sen finns det en annan bit i detta som kanske inte framkommit. Jag som förälder har också ett ansvar att inte lämna barnen vind för våg. Utan en skyldighet, inför Allah (swt) att lära dem det som jag kan om Islam. Det ingår som all annan uppfostran som man lär sina barn under deras uppväxttid. Den biten kan jag givetvis inte lämna bort och sen ha ett gott samvete.

Inte jag heller, men det kanske är unikt i Palestina, och med tanke på hur läget har varit under de senaste 50 åren, så är det kanske så att de formas av sin tid, sin miljö och det tar sig sedan helt felaktiga utsvävningar. Livet handlar inte om 'att leva livet' utan att överleva, och alla kriteria förändras drastiskt, från hur det normalt är. Jag säger inte det är rätt, det är fel, men jag försöker förstå orsaken till det hela, vad som påverkar och utlöser och formar.

Du har tydligt visat att du inte inser att de palestinska mammorna beter sig kriminellt genom sin indoktrinering av de egna barnen. Du förklarar detta med situationen de befinner sig i. Det räcker för mig! Barn måste skyddas på alla sätt från den sortens indoktrinering som t.ex.:

http://www.youtube.com/watch?v=ZjbJnZUJTYU

utgör exempel på! Varför hör man dig inte med kraft kritisera sådant. Jo för att du tycks applådera allt som riktas mot icke-muslimer - du har lärt dig att detta inte räknas som våld eller att barn inte förleds om de lär sig hata icke-muslimer, eftersom dessa rubriceras som otrogna! Sanningen är enkel ibland.

P.S.
Sättet att i alla diskussioner undanta/negligera våldet mot otrogna, medger uppenbarligen muslimen att envist hävda Islam vara en "fredens religion".

Tycker du då i dessa fall att föräldrarna kanske bör ge det hela ett ärligt försök, dvs. att vara religöst neutral och kanske vänta med att berätta så mycket om sin egna religion förrän barnet har mognat "tillräckligt"?
Är det alltså så att man som muslim måste ge sin barn utbildning om Islam? Får jag fråga ungefär hur gamla dina/ditt barn var när du började berätta för dem om Islam? Finns det regler inom Islam för hur gamla barnen bör vara när man börjar eller får man välja det själv?
Visst ska man försöka förstå varför folk gör som de gör; annars blir det svårt att lösa problemet så att säga. Om nu problemet är Islam i sig så är det Islam som måste förgöras; är det den tuffa situationen så får man väl försöka lösa det och förbättra situationen, så att alla har mat och någonstans att bo, och sedan utbildning och sjukvård.

Det första muslimer gör med nyfödda är att viska shahada i deras öron.